I slutet av oktober antog första utskottet inom FN:s generalförsamling en resolution om att inleda förhandlingar om att förbjuda kärnvapen.
Detta är en stor framgång för oss alla. Tack för era tweets, mejl, donationer och allt annat ni gjort för att stödja vårt arbete!
I denna värld av akronymer, resolutionsnummer, oändliga dokument och paragrafer, är det inte alltid lätt att hänga med i vad beskedet faktiskt betyder.
Här är några av de frågor vi fått om resolutionen:
Vad beslutar resolutionen egentligen om?
Resolutionen “Taking forward multilateral nuclear disarmament negotiations” antogs den 27:e oktober av första utskottet inom FN:s generalförsamling. I första utskottet behandlar FN:s medlemsstater frågor som rör nedrustning och internationell säkerhet. 123 stater röstade för, 38 mot, och 16 avstod från att rösta. (Du kan se det detaljerade röstningsresultatet här.)
Resolutionen sammankallar en konferens för att förhandla om ett legalt bindande instrument – ett internationellt avtal – för att förbjuda kärnvapen. Denna kommer hållas 2017.
Resolutionen beskriver inte vad avtalet ska innehålla, men den belyser de humanitära konsekvenserna av kärnvapen, och riskerna relaterade till kärnvapen, som skäl för att gå vidare med ett förbud.
När kommer förhandlingarna hållas?
Resolutionen säger att förhandlingar ska hållas under två perioder 2017. Det första mötet ska hållas den 27-31 mars och det andra mötet mellan den 15 juni och den 7 juli.
Resolutionen uppmanar stater att delta i förhandlingarna för att ”göra sitt yttersta för att så snart som möjligt nå fram till ett rättsligt bindande instrument för att förbjuda kärnvapen”.
ICAN tror att detta är möjligt och kommer arbeta hårt för att ett avtal som förbjuder kärnvapen kan antas i slutet av juli nästa år.
Kan stater som röstade nej delta i förhandlingarna?
Ja! Resolutionen specificerar att förhandlingarna kommer vara öppna för alla stater, internationella organisationer och civilsamhället. Den uppmuntrar alla FN:s medlemsstater att delta i förhandlingarna.
Flera av de stater som röstade nej har indikerat att detta inte utesluter att de ändå kommer delta i förhandlingarna.
ICAN kommer arbeta hårt för att säkerställa att så många som möjligt av de stater som röstade nej ändå deltar i förhandlingarna. Vi är säkra på att några kommer göra det.
Vilken inverkan kommer detta avtal ha om kärnvapenstaterna inte skriver under det?
Ett förbud mot kärnvapen kommer etablera en internationell norm mot kärnvapen, vilken kommer påverka hur dessa massförstörelsevapen uppfattas och bidra till att reducera deras värde. Det kommer dra en linje mellan de stater som anser att kärnvapen är oacceptabla och olagliga, och de stater som tycker att kärnvapen är legitima och kan skapa säkerhet.
Ifall kärnvapen fortsätter att målas upp som legitima och som ett användbart sätt att skapa säkerhet, kan fler kärnvapenfria stater komma att utveckla dessa vapen själva.
Att förbjuda kärnvapen är inte samma sak som att eliminera dem. Dock är ett förbud en nödvändig startpunkt för nedrustning. Nedrustning av alla kärnvapenarsenaler kan bli en lång process och en tydlig internationell norm mot dessa vapen är en viktig del i processen.
Ett kärnvapenförbud ska göra underhållet och utvecklingen av kärnvapen svårare och mindre attraktivt, både för existerande och möjliga nya innehavare. Det kommer att skapa bättre förutsättningar för effektiva nedrustningsåtgärder.
Tidigare erfarenheter rörande exempel biologiska och kemiska vapen, landminor och klustervapen visar att förbud föregår eliminering, även om inte alla stater undertecknar fördragen eller avtalen.
Förhindrar Natomedlemskap stater från att delta i förhandlingar och underteckna avtalet?
Det finns inga juridiska grunder till varför ett Natoland inte skulle kunna arbeta för ett förbud mot kärnvapen. Natos medlemsländer har förbehållit sig rätten att ha oberoende nationella policys för kärnvapen. Staterna kan också ändra sin ståndpunkt i olika planeringsgrupper, och har historiskt gjort det bland annat i Nuclear Planning-gruppen.
Natos strategiska koncept från 2010 säger att så länge kärnvapenstater existerar så kommer Nato förbli en nukleär allians. Men det förmedlar också att alliansen bör verka för att skapa förutsättningar för en värld fri från kärnvapen. Att arbeta för kärnvapennedrustning är en skyldighet inom icke-spridningsavtalet om kärnvapen (NPT), ett fördrag som undertecknats av samtliga medlemsstater i Nato. Genom att delta i arbetet med att stigmatisera och förbjuda kärnvapen kan Natoländer genomföra sina nationella skyldigheter och leva upp till sina åtaganden om att minska beroendet av kärnvapen i säkerhetsdoktriner.
De fakta som under de senaste åren framkommit om humanitära konsekvenser av kärnvapen, och den förnyade diskussionen om riskerna kopplade till kärnvapen, bör vara början på en dialog i alla Natoländer om hur de kan stärka arbetet för att nå en kärnvapenfri värld.
Kommer ICAN delta i förhandlingarna?
Det kan du ge dig på! Vi kommer arbeta hårt för att människor runt om i världen ska kunna påverka sina regeringar och se till att avtalet blir starkt samt att så många länder som möjligt deltar.
Se originalet på engelska här.
Under 2016 arbetar IKFF med stöd från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor med att sprida information om behovet av nedrustning och ett kärnvapenförbud, och med att driva på för en stark svensk linje i förhandlingarna.
