«

Antiterrorlagar kan inskränka grundläggande rättigheter

2019-12-19

Att terrorattentatet i New York år 2001 förändrade det säkerhetspolitiska läget i världen råder det inga tvivel om. En tillbakagång till nationell säkerhet och att länder började vända sig inåt har präglat säkerhetspolitiken sedan dess. Runt om i världen har stater lagstiftat om antiterrorlagar, vilket har skapat stora problem för civilsamhället.

Under perioden 2001–2018 hade över 140 stater tagit fram antiterrorlagar, under samma period har civilsamhället vittnat om att det demokratiska utrymmet kraftigt begränsats. Flera nuvarande antiterrorlagar karakteriseras av diffusa och bristfälliga definitioner av begreppet terrorism, vilket har genererat ett tolkningsutrymme som i flera stater används för att rättfärdiga inskränkningar av civilsamhället. Men vad innebär egentligen dessa lagar och hur inskränks det demokratiska utrymmet?

Terrorattentaten i Madrid 2004, Paris 2015 och Bryssel 2016 är exempel på händelser som bidrog till ett större fokus på nationell säkerhet i Europa. Makthavare proklamerade att de skulle ta hårdare tag mot radikaliseringen och spridningen av terrorism. Efter terrorattentaten i Frankrike deklarerade exempelvis den dåvarande franska presidenten Hollande krig mot terrorism, och lovade att mobilisera mänskliga och materiella resurser på den högsta nivån sedan andra världskriget. Antiterrorlagar som kringgår rättsväsendet och ger utökade befogenheter till myndigheter och polis har blivit vanligare i Europa. Konsekvenserna har blivit ett minskat fokus på mänsklig säkerhet och ett samhälle där vissa grundläggande rättigheter försakats för att upprätthålla nationell säkerhet.

Yttrandefriheten begränsas

Ett tydligt exempel är hur yttrandefriheten som är väsentlig för demokratin begränsas. Vanligtvis när yttrandefriheten regleras sker det för att exempelvis motverka hets mot folkgrupp eller förtal. Flera av Europas stater menar att ett förbud mot glorifiering av terrorism och hets till terrorhandlingar är nödvändiga för att motverka radikalisering och spridningen av terrorism. I Spanien är det även förbjudet att förödmjuka terroroffer och deras anhöriga. Skämt, satir och låttexter om något kopplat till vad staten definierar som terrorism går inom ramen för den antiterrorlag som tagits fram i Spanien.

Flera människorättsorganisationer menar att vaga definitioner och dessa lagar riskerar att kriminalisera avvikande åsikter och öppna upp för andra inskränkningar mot yttrandefriheten. Det kan resultera i en miljö där människor kanske inte vågar ifrågasätta etablerade åsikter eller yttra kontroversiella tankar. Att människor tycker olika är en del av en demokrati. Abortfrågan anses exempelvis vara väldigt kontroversiell i många länder. Vem bestämmer var gränsen går för vilka åsikter som är accepterade?

Tvångsförflyttningar utan rättegång

I Frankrike togs det fram en lag i samband med att undantagstillståndet i landet hävdes 2017. Administrativa kontroller kan appliceras om det finns rimliga skäl att en persons beteende bedöms som ett allvarligt hot mot nationens säkerhet. Eller om individen misstänkts ha associerat sig med personer eller organisationer som stödjer, deltar eller uppmanar till terrorhandlingar. En administrativ kontrollorder kan exempelvis omfatta tvångsförflyttningar. Det kan även innebära att misstänkta personer kan tvingas bo och röra sig inom ett annat bestämt geografiskt område under en viss period enligt myndigheter och polis.

Till skillnad från vanliga brottsmål där den misstänkte får en rättegång innan hen döms, är det inte förrän efter en administrativ kontrollorder redan har utfärdats som den misstänkte kan överklaga beslutet. Det innebär att beslutet inte utgår från att ett brott har begåtts utan endast utifrån ett antagande om att det kan ske i framtiden. Den som utsätts för en kontrollorder får dessutom inte veta varför det sker då bevisen ofta är sekretessbelagda.

Att straffas utan rättegång och tillgång till bevisen är inte bara problematiskt för att det inskränker individens friheter utan det öppnar även upp för maktmissbruk och diskriminering mot utsatta grupper i samhället. Människorättsorganisationer som kritiserat antiterrorlagen menar att de administrativa kontrollerna framförallt har riktat sig mot franska muslimer.

Det krympande demokratiska utrymmet är ett globalt fenomen. I vår direkta närhet ser vi ett Europa där grundläggande rättigheter begränsas för att upprätthålla nationell säkerhet. Istället behövs en förståelse för mänsklig säkerhet och att värna grundläggande demokratiska principer.

Text: Hala Massry

TAGS →
 

© 2015 IKFF | Alla rättigheter reserverade | Om hemsidan | webbansvarig