16 mars 1988 vaknade människorna i staden Halabja i den kurdiska delen av Irak (norra Irak) till en äppellikande doft. För att stilla sin nyfikenhet tog de sig ut på gatorna ovetandes om att denna söta doft, med varje andetag, skulle leda de till döden.
– Jag var nere i källaren, men när jag ville gå tillbaka hem så bombade de basaren. Först kände jag en fin doft. Jag tänkte att de bombat en parfymbutik, säger Kafia Lotfollah Tahir till Sveriges Radio.
– Det kom något vitt ur deras ögon, och vitt vatten rann ur halsarna, de hade kvävts, deras kroppar hade svällt och blivit svarta. Från början kunde jag inte se skillnad på dem, jag visste inte vem som var mina bröder och mina systrar, berättar Aras Abid Akram i en intervju med Sveriges Radio. Gasattacken tog livet av de 24 personer som tillhörde Aras familj och lämnade honom som ensam överlevare.
För 30 år sedan använde Saddam Husseins regim de kemiska vapnen senapsgas och nervgas för att mörda kurderna i Halabja som en del av hans folkmordskampanj, den så kallade Anfalkampanjen, mot kurder. Den 16 mars 1988 mördades 5000 kurder och mer än 10 000 beräknades svårt skadade av attacken. Flera tusen kurder rapporterades ha dött efter attacken som resultat av diverse komplikationer, sjukdomar och fosterskador. Gasattacken i Halabja var en av fyrtio som utfärdades mot kurder under Saddam Husseins tid där totalt 182 000 kurder beräknas ha mördats som en del av Anfalkampanjen. Än idag lider överlevarna av de traumatiska upplevelserna från den dagen, men även av hälsoproblem som dessa kemiska vapnen medförde. Experter har påvisat att farlig senapsgas finns kvar även idag i vissa av stadens källare.
År 1993 förbjöds kemiska vapen, fem år efter gasattackerna i Halabja. 1 mars 2010 erkände Irak gasattackerna på kurder som ett folkmord. 43 år tidigare, 6 och 9 augusti 1945, fällde USA atombomber över de japanska städerna Hiroshima och Nagasaki. Dessa massförstörelsevapen, dessa inhumana vapen, har gång på gång visat oss de ödesdigra konsekvenser som de har för mänskligheten – inte bara dess direkta påverkan, utan även en långsiktig påverkan på överlevarnas hälsa, så som kvinnors reproduktiva hälsa.
Nu har vi ett nytt förbud. 2017 förbjöds kärnvapen, 72 år efter attackerna i Japan. Sverige röstade ja till kärnvapenkonventionen i FN. Nästa steg är att Sverige måste signera och ratificera avtalet. Bevisen är överväldigande. Vi behöver inte genomleva fler humanitära katastrofer på grund av dessa massförstörelsevapen. Vi behöver en feministisk säkerhetspolitik som fokuserar på nedrustning som den ultimata fredsmetoden.
Sara Hussain, praktikant på IKFF.
