Text: Lina Hjärtström, suppleant för region Europa i IKFF:s internationella styrelse, som besökte Abuja, Nigeria, i början av december
Jag befinner mig i mitten av Nigerias huvudstad Abuja. Det är varmt och disigt ute och isande kall luftkonditionering inne. Staden är full av färgglada ljusslingor och blinkande julgranar. Jag är här för att lära mig mer om IKFF Nigerias arbete; dels om projekten som IKFF Sverige och IKFF Nigeria bedriver tillsammans, dels i egenskap av medlem i IKFF:s internationella styrelse. Nigeria har den största IKFF-sektionen i världen och har organiserat över 9000 kvinnor i landet i kampen för fred, frihet och feminism.
Innan jag reste hit läste jag på om vad som händer i Nigeria just nu. Protester har slagits ner hårt av den sittande presidenten. De metoder som används för att bekämpa den sekteristiska terrororganisationen Boko Haram har breddats och används nu även mot grupper som tidigare inte varit våldsamma. Det senaste som rapporterades i svenska medier var nog om den militäranläggning som attackerats av militanta grupperingar och om våldet i delstaten Kaduna.
Jag pratade med Philomena, som är IKFF Nigerias samordnare i Kaduna. Hon skulle egentligen inte ha kommit till Abuja, men hennes planerade möte i Kaduna blev inställt efter att sonen till personen hon skulle möta hamnade på sjukhus. Sonen försökte köra ifrån en skottlossning som utbröt under en protest och krockade med bilen.
Philomena arrangerar utbildningar för kvinnor som vill ställa upp och bli folkvalda politiker i Kaduna. I år har hon haft sex utbildningstillfällen och 48 kvinnor har deltagit. Hon visar mig selfies som hon har tagit under utbildningstillfällena. På den första står hon tillsammans med en man som hon berättar är delstatsguvernörens pressekreterare. Han kommer på alla deras möten för att se till att de inte förolämpar guvernören.
På nästa bild står hon bredvid en kvinna i mörk kavaj. Hon tillhör säkerhetstjänsten. Det lokala kontoret för säkerhetstjänsten har kallat till sig Philomena och låtit henne veta att för hennes egen säkerhet bör hon låta säkerhetstjänsten veta så snart hon genomför någon aktivitet. Det är formulerat som ett erbjudande om skydd från myndigheterna. Philomena tolkar det däremot som att hennes säkerhet hänger på att hon inte försöker göra någonting utan godkännande från säkerhetstjänsten. Nu bjuds säkerhetstjänsten in till alla utbildningar som Philomena håller. De kommer dit, sitter tysta och observerar kvinnorna som tillsammans lär sig att kräva sina rättigheter.
Philomena är inte orolig för sin egen säkerhet. Hon är välkänd i sin stad och alla skulle förstå att det var guvernören som låg bakom ifall någonting skulle hända henne, menar hon. Hon vidtar däremot nödvändiga försiktighetsåtgärder och hon går inte ut ensam efter mörkrets inbrott. Att rikta misstankarna mot guvernören hade inte varit obefogat, inser jag när Philomena berättar vidare. Förutom våldsamma sammandrabbningar mellan kristna och muslimer och mellan bofasta och nomadiska grupper har Kaduna även drabbats av masskidnappningar. Guvernören har påstått att han vet vilka som ligger bakom kidnappningarna och att han har betalat dem. De kidnappade personerna har inte kommit tillbaka och frågetecknen är stora kring varför han betalade förövarna och inte offren eller deras anhöriga. Inga gärningsmän har blivit arresterade, trots guvernörens påstående om att han vet vilka som utfört kidnappningarna.
Inför kommande president- och parlamentsval i februari 2019 mobiliserar Philomena tillsammans med hela IKFF Nigeria för att kunna avsätta företrädare, som Kadunas guvernör, genom fria och fredliga val. Processen är igång med att etablera Women’s Situation Room (WSR), ett fredsinitiativ för att öka kvinnors deltagande och för att minska våld och oroligheter i samband med val.
I delstaten Delta, många mil söder om Kaduna, är Mariam IKFF Nigerias samordnare. Hon berättar att IKFF har ett nätverk av rapportörer som täcker hela landet. I ett land med sex regioner, 36 delstater plus ett federalt territorium, 111 zoner, 744 distrikt och 190 miljoner invånare är det ingen liten bedrift. Organisationen löper både vertikalt och horisontellt. Varje representant rapporterar en gång per månad vilka aktiviteter de gör och vad som sker i deras område. För varje nivå finns även ett chattrum, så att alla samordnare för zoner, delstater eller distrikt kan kommunicera enkelt.
Mariam säger att det inte är några problem att bygga upp en så stor organisation så länge strukturen är tydlig, det finns urvalskriterier för representanterna på varje nivå och en mall för rapportering. Kandidater finns det gott om, Mariam och Philomena berättar båda att det är många fler som är intresserade av att delta i utbildningarna och av att bli representanter än vad det finns platser för just nu.
Utvecklingen i Nigeria är allt annat än entydig. IKFF Sveriges ordförande Annika reflekterade nyligen i en bloggpost om hur hon önskade att FN och världens stater skulle börja jobba för att förebygga våld istället för att släcka bränder. Ett starkt civilsamhälle är en central del i att bygga samhällen som kan stå emot och vägra dras med i en våldsupptrappning. Oavsett hur valresultatet blir i februari känns det hoppfullt att veta att hela Nigeria är täckt av ett nätverk av kvinnliga fredsaktivister och att ingen av dem står ensam.
