Utrikesminister Margot Wallström ska 31 augusti – 4 september besöka Saudiarabien, Förenade Arabemiraten, Oman och Jordanien för att möta sina motparter och diskutera frågor med särskilt fokus på Jemenkrisen. På dagordningen står även att diskutera genomförandet av Stockholmsöverenskommelsen, som slöts mellan konfliktens parter i Sverige 2018, enligt ett pressmeddelande från UD idag.
Förutom att Saudiarabien, Förenade Arabemiraten, Oman och Jordanien alla är en del av den Saudi-ledda koalition som krigar i Jemen har de även något annat gemensamt. Alla dessa länder tog emot svenska vapen under 2018 (med undantag från Oman). Ännu en gång blir dubbelmoralen tydlig i den svenska så kallade feministiska utrikespolitiken. Att hjälpa med en hand och stjälpa med den andra har varit den svenska modellen i decennier.
Genom att anta en feministisk utrikespolitik och åta sig förpliktelser i relation till FN:s agenda för ”Kvinnor, fred och säkerhet” ska den svenska regeringen arbeta för att stärka kvinnors inflytande och deltagande i fred och statsbyggande, motverka strukturella orsaker till konflikter och våld, skydda flickor och kvinnor från alla typer av väpnat våld och förbättra jämställdhetsarbetet inom fred och säkerhet. Målet är en stabilare, fredligare och rättvis värld. Trots detta fortsätter Sverige att exportera vapen till konfliktområden och till regioner där kvinnor, och många andra, nekas till och med deras mest grundläggande mänskliga rättigheter.
Bland de länder som Sverige exporterade vapen till under 2018 var Saudiarabien, Förenade Arabemiraten, Jordanien, Kuwait, Bahrain och Qatar, länder som är inblandade i den väpnade konflikten i Jemen. Jemen har blivit den största humanitära krisen i världen med förödande konsekvenser för bland annat kvinnor och flickor.
Den 13 och 19 augusti 2019 rapporterade Tv4 Nyheterna att ett antal olika svensktillverkade vapen har använts i Jemenkonflikten. Såsom det svenska företaget Saabs radar- och uppdragssystem Erieye och missiler IRIS-T och Meteor, kanoner och granater från det svenska företaget Bofors, krigsfartyg från Svenskfartyg och motorer till saudiska tankar producerade av det svenska företaget Scania.
Pågående översyn av Arms Trade Treaty, ATT
Sverige har ratificerat FN:s vapenhandelsfördrag (Arms Trade Treaty – ATT), som innehåller bestämmelser som gör det olagligt att överföra vapen om det finns en risk att de kommer att användas för att bryta mot internationell människorättslagstiftning eller folkrätten, inklusive på grunder av könsrelaterat våld. Det är viktigt att understryka att riskbedömningar bedömer just det – risken för att de aktuella vapnen kommer att användas på något av de sätt som är förbjudna av ATT. Det är inte nödvändigt att fastställa den direkta närvaron av en överförd vara som har använts i en specifik handling för att förhindra framtida överföringar av samma artikel. Om risken ensam är tillräckligt hög måste överföringen nekas. Under utarbetandet av ATT stödde Sverige uppmaningen att inkludera bestämmelser om könsrelaterat våld.
Under veckan har statsparter till ATT samlats på FN i Genève för att belysa just könsrelaterat våld i relation till vapenspridning och ATT. Där har Sverige bland annat utryckt:
Among the issue areas that have been discussed during the year, and here at the CSP, we would like to highlight, in particular, the focus theme of gender and gender-based violence. It has given us all excellent opportunities to underline the importance of these questions and to discuss what can be done in the context of the ATT. Under the ATT, gender-based violence rightly takes its place among factors that need to be taken very seriously when transfers of conventional arms are being assessed.
Sverige och vapenexporten
När Sveriges utvecklingspolitik rankas internationellt belyses ofta den svenska vapenexporten som en negativ faktor. I juni i år framhölls detta bland annat under Sveriges OECD-utvecklingssamarbete Peer Reviews 2019:
Sweden scores poorly on security due to its {…} high share of arms export to countries with poor human rights records and undemocratic regimes.
I januariöverenskommelsenmellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna har partierna tagit en tydlig principiell ståndpunkt mot vapenexport till länder som deltar militärt i Jemenkonflikten (punkt 70). Trots detta har vapenexporten till länder som är inblandade i konflikten fortsatt. Till exempel har den planerade leveransen av Saabs radar- och uppdragssystem Global Eye till Förenade Arabemiraten ännu inte stoppats. Sverige fortsätter också att leverera uppföljningsleveranser till Saudiarabien.
Den nya svenska lagen om vapenexport, som trädde i kraft i april 2018, förutsätter att demokratisk status bör vara ett nyckelvillkor och att allvarliga och omfattande kränkningar av de mänskliga rättigheterna eller allvarliga brister i mottagarens demokratiska status bör utgöra ett hinder för att bevilja tillstånd. Om det finns allvarliga brister i mottagarlandets demokratiska status, bör detta utgöra ett hinder för exportlicenser.
Regeringens riktlinjer anger kort att vapenexport inte bör beviljas om ett land är involverat i eller riskerar att dras in i en väpnad konflikt eller om det finns allvarliga och omfattande kränkningar av de mänskliga rättigheterna i landet. Som nämnts tidigare gäller ett så kallad ”demokratikriterium”, förutom de mänskliga rättigheterna, som redan var ett ”centralt villkor” för utfärdande av licenser enligt den tidigare förordningen.
Rekommendationer
- Avsluta helt och omedelbart alla vapenöverföringar till alla länder som är involverade i Jemen-konflikten, inklusive uppföljningsleveranser. Se till att svensk vapenexport har en konsekvent mänsklig rättighetsbaserad strategi, inklusive ett specifikt genusperspektiv.
- Att i utvärderingar av vapenexport inkludera mottagarländernas nationella genomförande av FN: s säkerhetsrådsresolution 1325 (2000) och efterföljande resolutioner, inklusive icke-statliga organisationsrapporter som utvärderar ett sådant genomförande.
- Säkerställa större öppenhet när det gäller hur beslut fattas av den svenska vapenlicensmyndigheten (ISP) för att möjliggöra en undersökning av hur mänskliga rättigheter och andra viktiga nationella kriterier, som demokrati, bedöms och prioriteras i godkännanden för vapenöverföringar.
