Det demokratiska utrymmet krymper i världen och Sverige

Vad är det demokratiska utrymmet?

Vad menas med demokratiskt utrymme och hur påverkar det oss? I vår publikation Grejen med demokratiskt utrymme skriver vi så här:

“Det krympande demokratiska utrymmet, även kallat shrinking space, innebär att det blir svårare och farligare att stå upp för grundläggande demokratiska principer och mänskliga rättigheter. Både själva principerna och människorna som värnar om dessa är under attack och utsätts för hot, hat och våld”.

Att arbeta för att stärka det demokratiska utrymmet är ett sätt att säkerställa att det civila samhället kan fortsätta verka för fred, frihet, mänskliga rättigheter och kvinnors politiska deltagande.

På MR-dagarna (forum om mänskliga rättigheter) i Göteborg höll IKFF i ett panelsamtal om det krympande demokratiska utrymmet för civilsamhället. Där blev det tydligt hur Covid-19 påverkat det demokratiska utrymmet. Väpnad konflikt lyftes även som en risk. 

Demokratiskt utrymme och väpnad konflikt

Krig är synonymt med ett krympande demokratiskt utrymme. Under en kris blir det även svårare för organisationer att fokusera på rättighetsbaserat arbete då istället fokus blir att täcka upp grundläggande behov i samhället.

Militariseringen gör det även farligare att agera inom civilsamhället för att det finns mer vapen i samhället och risken för att utsättas för våld ökar. I en konflikt vill staten behålla sin makt, vilket begränsar utrymmet för dem som ifrågasätter kriget att uttrycka kritik. Civilsamhället kan bli svartmålat och anklagat för att springa andra länders ärenden. En strategi som används för att tysta kritiska röster och få civilsamhället att förlora trovärdighet. Våld och hot mot individer eller deras familjer förekommer också.

Hur kan detta appliceras i dagens kontext?

Sedan invasionen av Ukraina har vi på flera sätt sett hur det demokratiska utrymmet minskat i Sverige. Organisationer, som IKFF, som i över hundra år verkat för fred och nedrustning, mot vapenexport och Nato blir nu anklagade för att springa Rysslands ärende, får inte utrymme i medierna och när vi uttalar oss möts vi av ett starkt motstånd. Det har blivit svårare att höja en kritisk röst i en väldigt ensidig offentlig debatt. Vi ser dessutom hur resurser dirigeras om inom biståndet vilket drabbar civilsamhället runt om i världen.

Under Covid-19 pandemin kunde vi runt om i världen också se hur den demokratiska makten koncentrerades just på ett sådant sätt som civilsamhället varnat för länge, och hur civilsamhället stängdes ut från viktiga rum både på nationell och internationell nivå. Det finns fortsatt en hög risk för att pandemin leder till normalisering av ett minskat utrymme för civilsamhällesorganisationer. Exempel på är FN:s klimatkonferens COP26.

På IKFF:s seminarium så framhölls dessa strategier för att försöka motverka den rådande trenden:

• Att kroka arm med andra organisationer och rörelser lyftes som en viktig strategi för att motarbeta det krympande demokratiska utrymmet. Det är viktigt att hitta allierade, både inom den egna rörelsen och utanför. För IKFF kan detta betyda att vi allierar oss med- HBTQI- och klimatrörelsen likväl som rörelser som stödjer och kräver att urfolks rätt, ickevåld och eller på andra sätt verkar för, och demokratiskt organiserar sig för att utrota krigets grundorsaker. Vi behöver komma ihåg att det finns grupper som drabbas hårdare av det krympande demokratiska utrymmet, och de av oss som har lite mer utrymme behöver dela med sig. Tillsammans kan vi dela vår frustration, lära oss av varandra och bli starkare.

En IKFF-deltagares upplevelse under MR-dagarna visar hur detta kan ske i praktiken: “På MR-dagarna gick jag in med inställningen att fokusera på samhällsområden som jag upplever att jag behöver stärka min kunskap och medvetenhet inom. Ett utav dessa områden är transpersoners rättigheter i samhället och den intensiva och pågående debatten om huruvida transpersoner ska inkluderas i jämställdhetsperspektivet. Jag lämnade MR-dagarna med stärkt kunskap och ett starkare helhetsperspektiv kring transpersoners förutsättningar i samhället. Jag tog också med mig lärdomen att det finns så otroligt lite forskning om transpersoners villkor och hur problematiskt det är”.

• Stater uppmanas att öppet erkänna civilsamhällets roll och undanröja hinder för deltagande. Staten, särskilt högt uppsatta politiker kan inte underminera civilsamhället genom att exempelvis svartmåla organisationer. Detta skadar hela civilsamhället och gör det svårare att agera.

En annan IKFF-deltagare på MR-dagarna reflekterar kring urfolks rättigheter som en av många framgångsfaktorer för freden, och vikten av att som feministisk organisation fortsätta lyfta konsekvenserna av kolonialismen.  “Jag slås återkommande av paralleller som kan dras mellan Sveriges historiska del i kolonialiseringen av globala syd, rasism och den inhemska kolonialiseringen i Sápmi. Hur få och små skillnaderna är på en strukturell nivå och hur viktigt det är att vi, som en av världens äldsta feministiska fredsorganisationer fortsätter svara på samtida kolonialism med våra underbyggda analyser om krigets grundorsaker: Militarism, kapitalism, nationalism, system av sociala strukturer som diskriminerar intersektionellt och slutligen patriarkatet som underordnar kvinnor”.

• Sveriges roll i världen behöver uppmärksammas. Vi behöver titta på hur Sverige agerar i världen och hur det påverkar det demokratiska utrymmet genom till exempel den svenska vapenexporten.

Ett viktigt element på MR-dagarna är inte bara möjligheten att utbyta kunskap och bygga ett organiserat nätverk, men också komma i kontakt med myndighetspersoner och politiker. En deltagare delar med sig av de samtal som hon fick möjlighet att delta i. “Jag fick möjlighet att ställa frågor till lokalpolitiker om deras arbete som påverkar inte bara den lokala miljön men även den regionala, nationella och globala. Att föra in ett glokalt (globalt till lokalt) perspektiv på miljöfrågor är viktigt för att konsekvenserna av olika beslut ska synliggöras. Utökade militära övningar i Göteborgs skärgård påverkar till exempel inte bara närområdets miljö, men är en del av ett globalt fenomen. Att dessa perspektiv lyfts av civilsamhällesorganisationer behövs när de negligeras av aktörer med makt.”

Det finns alltså strategier för att öka det demokratiska utrymmet i samhället. Efter invasionen av Ukraina har vi uppmärksammat Sveriges roll i konflikten genom de vapenleveranser som skett och vi har sett ett stort intresse för våra rekommendationer för den feministiska utrikespolitiken. Vi har också fördjupat vårt samarbete med andra organisationer och allierar oss för att stötta varandra.

Glädjande nog har vi sett en tillströmning av nya medlemmar och många pågående aktiviteter i såväl kretsar som bland icke-kretsanslutna medlemmar, vilket tyder på ett starkt intresse för fred, frihet och feminism, vi önskar alla nya medlemmar varmt välkomna och hyllar alla som organiserar aktiviteter både nu och framåt!

Vi vill, och behöver bli fler för att ännu starkare kunna verka för fred, frihet och feminism i en tid då dessa perspektiv behövs mer än någonsin.

Vi uppmuntrar dig att:

• LÄR DIG MER! Använd vår publikation Grejen med demokratiskt utrymme och diskutera med vänner och bekanta. Diskussionsfrågor hittar du där. Du kan också se vårt inspelade seminarium från MR-dagarna här.
• ORGANISERA DIG! Det är när vi organiserar oss vi kan åstadkomma förändring. Gå med i IKFF eller en annan organisation som driver de frågor du är intresserad av, och protestera mot krympande demokratiskt utrymme för fred.
• SKÄNK EN GÅVA! Civilsamhället behöver ditt bidrag. Skänk en gåva till en organisation som du tycker bidrar till att förändra världen.