« »

Försvarsmakten ska inte undantas miljöansvar

2021-03-27

Försvarsmakten är idag undantagna från vissa krav på myndigheter vad gäller att redovisa sin miljöpåverkan, trots att vi vet att militär verksamhet har stora konsekvenser. Naturvårdsverket rekommenderar nu att dessa undantag slopas vilket vi välkomnar. Vi är dock kritiska till förslaget att vissa uppgifter fortsatt kan undantas myndigheter i rapporteringen och att kravet på att rapportera om indirekt miljöpåverkan ska tas bort. IKFF lämnade i februari in ett remissyttrande om Naturvårdsverkets skrivelse om miljöledning i statliga myndigheter.  

Texten nedan är hämtad ur vårt yttrande och visar på grunden till våra ställningstaganden. Länk till yttrandet i sin helhet hittar du här.

2018 varnade FN:s klimatpanel att vi har 12 år på oss att göra en radikal omställning för att klara 1,5-gradersmålet. Klockan tickar. Några av de effekter som den samlade forskningen slår fast kommer att inträffa vid en uppvärmning på 1,5 – 2 grader är: värmeböljor, stigande havsyta, döda korallrev, förändrat ekosystem, minskade skördar, och obeboeliga områden.

I arbetet med att möta klimatutmaningen har Sverige antagit ett internationellt sett ambitiöst klimatpolitiskt ramverk. 2019 presenterade regeringen Sveriges första klimathandlingsplan som anger att landet ska ta en ledande roll i det globala genomförandet av Parisavtalet och Agenda 2030. Den nationella klimatpolitiken ska harmoniseras med Sveriges politik för global utveckling (PGU). Regeringen har också ambitionen att Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsnation. Sverige, ett land med höga utsläpp per capita, har enligt Parisavtalet en skyldighet att skyndsamt minska utsläppen. För att Sverige ska kunna vara ledande i genomförandet av Agenda 2030 samt driva på för ett ambitiöst genomförande av Parisavtalet krävs att alla samhällets delar är med och arbetar åt samma håll.

Försvarsmakten undantas krav

Försvarsmakten är Sveriges näst största myndighet men har idag vissa undantag vad gäller att redovisa sin påverkan på miljö och klimat. Om Sverige menar allvar med arbetet för att nå de nationella miljömålen och de globala målen för hållbar utveckling är det orimligt att fortsatt undanta en så stor aktör som Försvarsmakten från den styrning och de redovisningskrav som gäller för samtliga andra större myndigheter i Sverige. 

Det militära försvaret genomgår en historisk upprustning, vilket innebär en väsentlig utökning av verksamheten de kommande åren. Myndighetens storlek, verksamhet och den planerade upprustningen ger skäl att anta att myndighetens miljö- och klimatpåverkan både är betydande och kommer att öka. 2017 släppte försvarsmakten ut nästan 226 000 ton koldioxid, enligt myndighetens egen redovisning. Det motsvarar utsläppen från samtliga invånare i en medelstor svensk stad. I och med den upprustning av Försvarsmakten som idag pågår väntas utsläppen öka markant.

Försvarsmaktens verksamhet motiveras av att dess uppdrag är att skapa militär säkerhet. Det är av stor vikt att detta uppdrag inte utförs på bekostnad av andra former av säkerhet, eller att det spär på icke-militära säkerhetshot. Klimatförändringarna är ett av de största säkerhetshoten mot Sverige och vår planet, något som bland annat uppmärksammas i Sveriges nationella säkerhetsstrategi, som även slår fast att ”På inget annat område är behovet av förebyggande större och mer uppenbart.”

Militär verksamhet leder till klimatosäkerhet

Det finns stora risker att Försvarsmakten i sin strävan efter militär säkerhet bidrar till klimatosäkerhet. Förutom att klimatosäkerhet i sig är förödande bidrar även denna till ökade militära säkerhetshot. Klimatförändringar är en faktor bakom konflikter och våld. De är, och kommer alltmer att bli, en faktor till migration och knappa resurser, som i sin tur kan leda till konflikter. FN:s miljöprogram (UNEP) har uppskattat att minst 40 procent av alla inomstatliga konflikter under de senaste 60 åren har haft en direkt koppling till naturresurser. Då många svikande stater nu upplever ytterligare påfrestningar och press på grund av klimatförändringar – inklusive ökad resursbrist och livsmedelsosäkerhet – föreligger det risk för att befintliga spänningar förvärras eller att nya konflikter uppstår.

Då kvinnor utgör en oproportionerligt stor andel av världens fattiga drabbar klimatförändringarnas konsekvenser kvinnor i större utsträckning än män. Kopplingarna mellan klimatförändringar, patriarkala och globala maktstrukturer, och militarism behöver synliggöras. Vi måste inse hur dessa maktstrukturer, som bygger på exploatering av människor och natur, står i vägen för att kunna bemöta klimatförändringar på ett effektivt sätt och säkerställa en jämställd klimatomställning. Sveriges feministiska regering är tydliga med att ”Jämställdhetsanalyser ska prägla allt vårt agerande, alla våra reformer, alla våra förslag”. Vid analyser och beslut som rör Försvarsmaktens miljö- och klimatpåverkan, bör dess påverkan på den globala jämställdheten tas i tydligt beaktande.

Militära verksamheter undantas ofta från klimat- och miljömål och dess påverkan står ofta utan insyn och utan möjlighet till lokalt, demokratiskt inflytande. Även Sveriges militära produktions-, test- och övningsverksamhet påverkar den lokala miljön och djurlivet, exempelvis genom utsläpp och höga bullernivåer, genom att sätta hinder för utbyggnad av vindkraftverk i Östersjön, förorena Vättern och genomföra koldioxidtunga internationella övningar. 

Mot bakgrund av detta och Försvarsmaktens uppdrag att främja Sveriges säkerhet är det av stor vikt att det säkerställs att Försvarsmaktens egna verksamhet inte bidrar till de säkerhetsrisker som klimatförändringarna innebär för Sverige och världen. Myndighetens klimat- och miljöpåverkan behöver utvärderas, redovisas och utsättas för ett systematiskt förbättringsarbete.

IKFF:s remissyttrande till Naturvårdsverkets skrivelse

Försvarsmakten är idag undantagna från vissa krav på myndigheter vad gäller att redovisa sin klimat- och miljöpåverkan trots att vi vet att militär verksamhet har stora konsekvenser. IKFF lämnade i februari in ett remissyttrande om Naturvårdsverkets skrivelse ”En översyn av förordningen (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter”. Vi ställer oss mycket positiva till att Naturvårdsverket i denna föreslås att dessa undantag ska slopas. Vi är dock kritiska till förslaget att vissa uppgifter fortsatt ska undantas och att kravet på myndigheter att rapportera på indirekt miljöpåverkan ska tas bort. Vi lyfter också problematiken med att ingen aktör inom civilsamhället inbjöds till remissinstans, trots den enorma expertis som finns samlad. Läs vårt remissyttrande här.

TAGS →
 

© 2020 IKFF | Alla rättigheter reserverade | Om hemsidan | Webbansvarig