IKFF kommenterar: utrikespolitiska deklarationen 2017 - IKFF
Hem » Nedrustning » Kärnvapen » IKFF kommenterar: utrikespolitiska deklarationen 2017

IKFF kommenterar: utrikespolitiska deklarationen 2017

Utrikesminister Margot Wallström presenterade igår 2017 års utrikespolitiska deklaration. I en tid av ökad militarisering och nationalism, väpnade konflikter och ifrågasättande av människors rättigheter är arbetet för konfliktförebyggande, nedrustning och mänskliga rättigheter kritiskt. Vi välkomnar Wallströms fokus att ”Vår första försvarslinje utgörs av en utrikespolitik där vi verkar genom diplomati, medling, konfliktförebyggande och förtroendeskapande åtgärder.”

Regeringens satsningar på konfliktförebyggande arbete och kvinnors deltagande är positivt. Men vi ser tydliga konflikter i den förda politiken, mellan departement och ministrar med olika ansvarsområden. Ansvaret för att uppnå målet om en samstämmig politik, där ett politikområde inte ska motverka ett annat, lämnar alltjämt mycket att önska av regeringen Löfven.

Nedan lyfter vi några punkter som är särskilt relevanta för IKFF:s arbete.

Kvinnors deltagande

IKFF välkomnar att utrikesministern lyfter vikten av kvinnors deltagande i fredsprocesserna i Afghanistan och Syrien. Kvinnors deltagande är avgörande för en hållbar fred och för att kvinnors rättigheter ska försvaras. Vi välkomnar även regeringens satsningar på sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter inom biståndsområdet.

Fredsavtalet i Colombia ses som ett viktigt steg för fred i Sydamerika. IKFF vill dock poängtera att arbetet för fred bara har börjat och implementeringen av avtalet är avgörande. Det finns en oro bland det civila samhället, inklusive IKFF Colombia, för vägen framåt. Den stora vapenspridningen i landet och paramilitära gruppers fortsatta verksamhet skapar fortsatt osäkerhet. Sverige måste fortsatt aktivt stödja det civila samhällets arbete för fred och kvinnors rättigheter i landet.

En politik som prioriterar kvinnors deltagande och rättigheter måste även prioritera det ekonomiskt. Enligt OECD gick under 2012-2013 130 miljoner dollar till kvinnorättsorganisationer i sviktande stater, av ett totalt bistånd på nära 32 miljarder dollar. Samtidigt ligger världens militära utgifter på cirka 1750 miljarder dollar om året. Pengarna talar sitt tydliga språk. En omfördelning med mer resurser för kvinnorättsorganisationers arbete krävs.

Förbud mot kärnvapen

Vi har nu en historisk chans att förändra internationell nedrustningspolitik i grunden. I mars inleds förhandlingar i FN om ett förbud mot kärnvapen. Regeringen tog förra året ställning för ett förbud mot kärnvapen vilket IKFF välkomnat. Den utrikespolitiska deklarationen menar att kärnvapenstaterna har ett särskilt ansvar för nedrustning. Det är självklart sant. Dock vill IKFF även betona icke-kärnvapenstaternas ansvar. Sverige kan verka för ett kraftfullt och effektivt förbud mot kärnvapen genom att inkludera, inte bara användning och innehav, utan även frågor om tillverkning, lagring, utplacering och finansiering. Det innefattar förpliktelser för alla stater, inklusive Sverige.

Svensk vapenexport

Sverige är fortsatt en av världens största vapenexportörer per capita. Saab väntas sälja radarsystemet Globaleye till Förenade Arabemiraten, som deltar i den saudiledda koalition som vid upprepade tillfällen bombat civila mål i Jemen. Även Saudiarabien har köpt det svenska radarsystemet.

Militära medel har inte lyckats bygga hållbar fred. En ständig tillförsel av vapen underblåser våld och legitimerar stater som Saudiarabiens kränkningar av mänskliga rättigheter, inte minst kvinnors. ”Alla politikområden ska bidra till en hållbar och rättvis värld” deklarerade Wallström. Sveriges vapenexport motverkar aktivt detta mål. Den nya lagstiftningen för vapenexporten som syftar till att stoppa vapenhandel med ”icke-demokratier” har förhalats under flera år. Det senaste beskedet är att regeringens proposition kommer i slutet av våren. Propositionen måste vara tydligt med ett absolut förbud för vapenexport till diktaturer. Det är på tiden att ord följs av handling av en feministisk regering.

Militarisering

IKFF ser med oro på den ökade militariseringen i Sverige och vår omvärld. Närmandet till Nato och de stora internationella militära övningar som kommer att genomföras i olika delar av Sverige under 2017 motverkar arbetet för konfliktförebyggande, fred och avspänning. I den utrikespolitiska deklarationen lyfts klimatförändringarna och brist på vatten som säkerhetspolitiska hot. Trots detta görs inte kopplingen politiskt inte till Sverige. Det svenska försvaret tillåts öva kring Vättern trots det miljömässiga hot det innebär för en av Sveriges största råvattentäkter. Vättern försörjer idag cirka 250 000 personer med dricksvatten och är en viktig vattentäkt för framtiden. Militära intressen kan inte tillåtas stå över skyddet av vårt framtida behov av vattenförsörjning.

Migration och asylrätt

Utrikesministern talade om att regeringen arbetar för en bättre global ansvarsfördelning i migrations- och flyktingfrågorna. Den utrikespolitiska deklarationen utrycker oro för utvecklingen i Turkiet vad gäller mänskliga rättigheter och rättsstatens principer. Samtidigt är realiteten att Sverige genom EU har slutit avtal med Turkiet och samtalar med Libyen för att stoppa människor på flykt från att ta sig till Europa. Människor på flykt kan inte garanteras en rättssäker prövning i varken Turkiet eller Libyen. Den svenska politiken försvårar även anhöriginvandring vilket försvårar för kvinnor och flickor att ta sig till Europa och Sverige för skydd. IKFF motsätter sig den förda politiken där rätten till asyl sätts ur spel och inte är förenlig med en feministisk politik.

Läs mer om fred och säkerhet, utvecklingspolitik och migration i ”Hur feministisk är Sveriges utrikespolitik?” (2015).

Relaterade artiklar