« »

IKFF om en återinförd värnplikt 2017

2017-03-03
  1. IKFF:s utgångspunkt

Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet, IKFF, är en feministisk fredsorganisation som arbetar konfliktförebyggande, för att öka kvinnors deltagande i fredsprocesser och för nedrustning. Vi har sedan vi grundades 1915 arbetat med att ifrågasätta synen på genus, militarism, fred och säkerhet.

IKFF ser återinförandet av militär värnplikt som en del av en ökad militarisering och nationalism i Sverige och vår omvärld. Fokus på militära lösningar osynliggör behovet av konfliktförebyggande arbete, som är den enda långsiktiga strategin för att förhindra väpnade konflikter och krig.

IKFF motsätter sig en återinförd militär värnplikt, vilket föreslås i utredningen ”En robust personalförsörjning av det militära försvaret” SOU 2016:63 och som ligger till grund för regeringens beslut.

  1. Generellt om utredningen

Den 27 januari skickade Svenska Freds och Skiljedomsföreningen in ett remissvar till Försvarsmaktens utredning SOU 2016:63, som föreslår ett återinförande av värnplikten redan 2017. Svenska Freds var den enda representanten från fredsrörelsen av de 86 instanser som inbjöds att lämna in ett remissvar. De kritiserar i sitt svar att ingen organisation ”som ur olika perspektiv arbetar med jämställdhetsfrågor ombeds att vara remissinstanser”, och lyfter IKFF som exempel. Kritiken baseras på att utredningen bland annat lyfter värnplikten som ett verktyg för att nå jämställdhet.

IKFF vill särskilt lyfta, och ställa sig bakom, två av de punkter som Svenska Freds lägger fram i sitt remissvar:

  • Ingen ska tvingas in i en utbildning som bygger på våldsutövande och vapen.

”Vi anser med stöd ibland annat i artikel 18 i FN:s konvention om medborgerliga och politiska rättigheter att ingen människa ska tvingas att bära vapen eller delta i krig och att sådana beslut ska fattas på helt frivillig basis.”

  • Öppningen för Försvarsmaktens rekrytering av minderåriga strider mot barnkonventionen.

Utredningen föreslår att det ska vara obligatoriskt för alla 17-åringar, utan vårdnadshavarens godkännande, att fylla i ett formulär som sedan ska användas som underlag för vilka som kallas till värnplikt. Svenska Freds belyser att: ”[e]nligt Barnombudsmannen finns risk att detta upplägg bryter mot barnkonventionens bestämmelser mot rekrytering av minderåriga.” Därtill påpekar Svenska Freds att ”Försvarsmakten, okritiskt och oemotsagd, skulle inleda rekrytering av unga i skolan, är oacceptabelt.”

  1. Analys av kapitel 16 ”En jämställd försvarsmakt”

Utredningens jämställdhetsperspektiv

Utredningens kapitel 16 ”En jämställd försvarsmakt” diskuterar värnplikten som ett jämställdhetspolitiskt verktyg. Försvarsmaktens jämställdhetsplan har målet ”att 20 procent av de som genomför grundläggande militär utbildning ska vara kvinnor”. Utredningens perspektiv utgår ifrån att jämställdhet är lika med jämnare representation av män och kvinnor. Utöver representation lyfts frågor om hur kvinnor upplever bemötande, utrustning och utbildning som avgörande för hur många kvinnor som söker sig till det militära försvaret. Dock förs ingen djupare diskussion om varför kvinnor inte söker sig till, eller blir kvar i, Försvarsmakten.

Utredningen använder sig av den så kallade ”add women and stir” modellen, som utgår ifrån att jämställdheten automatiskt ökar om andelen kvinnor ökar. ”Det förhållande att kvinnor och män som medborgare omfattas av lika villkor vad beträffar skyldigheter och rättigheter i relationen till det militära försvaret, bedömer utredningen som ett mycket viktigt principiellt steg som bör ha stor inverkan på vilket sätt som normer och värderingar succesivt utvecklas inom området.” Konsekvensen blir att inget mer djupgående arbete för strukturell förändring ses som nödvändigt.

Utredningen skriver också att ”[…] det är viktigt att andelen kvinnor i militär befattning i Försvarsmakten ökar, helt enkelt eftersom kompetensen behövs.” Vad denna kompentens utgör redogörs dock inte för, kvinnor antas bidra med ”något annat” endast på grund sitt kön vilket leder till ett befästande av en essentialistisk syn på kön. Utredningen utgår ifrån mannen som norm och diskuterar hur kvinnor avviker genom behovet av anpassad utrustning, samt huruvida kraven bör sänkas för kvinnor då de avviker i muskeltestet.

Organisationskultur, strukturer och diskriminering är inget som lyfts som möjliga hinder, endast att bemötande är viktigt. Frågor om ledarskap eller mäns roll i att främja jämställdhet, diskuteras inte.

IKFF:s syn på ”En jämställd Försvarsmakt”

IKFF motsätter sig inte Försvarsmaktens interna arbete med jämställdhet. Det är en självklarhet för en svensk myndighet att verka för jämställdhet och mot alla former av diskriminering. IKFF motsätter sig att jämställdhet används som ett politiskt redskap i en ökad militarisering. Jämställdhet ska inte användas för att legitimera militära lösningar. Analysen i utredningen saknar ett maktperspektiv och ifrågasätter inte patriarkala strukturer inom Försvarsmakten. På grund av utredningens direktiv ifrågasätts inte heller den militära synen på säkerhet samt användandet av våld och vapen som konfliktlösande metod.

IKFF menar att jämställdhet inte uppnås genom att endast lägga till kvinnor i rådande strukturer, värderingar och normer måste också ifrågasättas och aktivt förändras. Snarare riskerar en sådan åtgärd att leda till att kvinnor måste anpassa sig till rådande normer för att bli respekterade.

FN:s säkerhetsråds resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet från år 2000 har ofta tolkats som att handla om ”add women and stir” inom organisationer som militär och polis. Kvinnorättsorganisationer och experter världen över har kritiserat denna tolkning. Kritiken lyftes även i den globala studie som gjordes inför FN:s säkerhetsråds möte 2015 då resolutionen fyllde 15 år. När IKFF och andra civilsamhällesorganisationer drev fram resolution 1325 var idén aldrig att göra krig jämställda. Målet var en agenda för att bygga hållbar fred genom jämställdhet och konfliktförebyggande metoder.

Militären är byggd utifrån patriarkala idéer om våld, kontroll och dominans. Det är själva syftet bakom det militära försvaret. Att med våld kontrollera ett territorium. För IKFF är utmanandet av patriarkala strukturer och maskulinitetsnormer därmed en del i att adressera grundorsakerna till väpnade konflikter och krig.

Precis som Svenska Freds remissvar åskådliggör finns det en även stor brist i utredningen i och med att den endast utgår från kategorierna män och kvinnor och därmed osynliggör personer som identifierar sig på annat sätt. Detta är problematiskt då förslaget handlar om att återinföra värnplikt där alla unga personer kan kallas.

Alternativa vägar

IKFF är djupt oroade över den ökade militarisering vi ser i Sverige och vår omvärld samt över de enorma resurser som läggs på militära medel. IKFF vill se investeringar i konfliktförebyggande arbete på alla nivåer, och ett ifrågasättande av militära verktyg som legitima och effektiva för att uppnå hållbar fred. Det går att förebygga väpnade konflikter men då måste grundorsakerna adresseras genom att arbetet för mänskliga rättigheter, nedrustning och hållbar utveckling prioriteras.

Våra systersektioner som verkar i konfliktkontexter belyser hur en ökad militarisering av samhällen bidrar till upprätthållande av våld och könsnormer. De efterfrågar istället mer stöd till organisering i civilsamhället och till konfliktförebyggande arbete och minskad vapenspridning.

IKFF anser att förslaget om återinförd militär värnplikt inte ligger i linje med en feministisk politik då det bidrar till en ökad militarisering. En feministisk regering ska inte tvinga unga personer i Sverige att delta i militär verksamhet genom utbildning i våldsutövning och vapenanvändning.

IKFF om återinförd värnplikt i PDF.

TAGS →
 

© 2015 IKFF | Alla rättigheter reserverade | Om hemsidan | webbansvarig