Kopplingarna mellan klimat, miljö, konflikt och militarisering är många och går åt olika håll. Militär verksamhet smutsar ner och genererar enorma utsläpp som bidrar till klimatförändringarna. Men klimatförändringarna i sig skapar också brist på resurser som leder till fler konflikter.
Frågorna som berör klimat, miljö, militarism och konflikt är många. I detta nummer får du läsa om några av dem.
Inom vapenindustrin märks en snabb utveckling av AI. Det senaste är helt autonoma vapen, vilket innebär vapensystem som är frånkopplad från mänsklig inblandning. Dessa så kallade ”mördarrobotar” innebär vapen som självständigt väljer ut sina mål och attackerar med ingen eller väldigt begränsad mänsklig kontroll. Redan idag finns vapen med viss autonomi, men den pågående utvecklingen tar detta ett betydande steg längre och anses därmed möjliggöra en ny generation krigsföring.
År 2020 kommer inte enbart att bli ihågkommet som året då Coronapandemin svepte över världen. 2020 kommer också att gå till historieböckerna som demonstrationernas år. Från Thailand och Hong-Kong, via polen och belarus, USA, Colombia, Peru, Nigeria, Etiopen och många, många fler. Människor världen över har ställt sig upp, gått samman, trotsat restriktioner och krävt rättvisa val och ett slut på rasism. De har stått upp för säkra och fria aborter och demonstrerat för ett slut på polisbrutalitet och övervåld. Människor världen över har krävt jämställdhet och demokrati.
Ett nytt årtionde med nya möjligheter. Året är inte slut, men det är säkert att säga att det inte blev som någon av oss tänkte. Men kan det virus som svept över världen, trots allt, leda oss framåt? Pandemin har synliggjort världens orättvisor som i ett förstoringsglas, och nu har människor runt om i världen rest sig mot rasism och polisvåld. Kan 2020 ändå bli förändringarnas år?
2020 skulle också vara ett jubileumsår för jämställdheten. Pekingplattformen som, enkelt uttryckt, är världens manual för hur vi uppnår ett jämställt samhälle fyller 25 år. Konferenser i Mexiko City och Paris var planerade, men har skjutits upp. Likaså firar resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet två decennier i år.
»Frankrike är i krig – stänger gränsen.« Det är inte rubriker från andra världskriget vi ser, det är rubriken från Svenska Dagbladet efter att Macron hållit tal till nationen den 15 mars 2020. Trump titulerar sig nu »krigstidspresident« eftersom han »leder kriget mot viruset«. Till och med FN:sgeneralsekreterare, Antonio Guterres, säger »Covid-19 är vår gemensamma fiende. Vi måste starta krig mot viruset«.
Vad händer när det demokratiska utrymmet krymper? Hur gör civilsamhället motstånd? Det fjärde och sista numret av Fred&Frihet 2019 handlar om just detta, att skapa sig ett eget rum när stater världen över inskränker rättigheter och handlingsutrymmet för civilsamhället på olika sätt. Kvinnor har alltid varit begränsade, kanske är det också därför de effektivt hittar nya vägar för att fortsätta bedriva sin aktivism.
Det är inte bara kvinnlig rösträtt som firar 100 år, det gör även Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet (IKFF). Detta jubileumsnummer tar dig genom ett sekel av fredsarbete, om kvinnorna som fört kampen och framgångarna IKFF har uppnått. Låt dig engageras, uppröras, inspireras. För att därefter agera.
Nationalistiska och högerextrema krafter har utvecklats i Europa. Genom att titta på Ungern, Polen, Storbritannien och Sverige, det mest extrema och det som ligger närmast får vi en inblick i hur. Vad får det för konsekvenser och hur ser motståndet ut? Vi ser också en ökad militarisering av fredsprojektet EU. Besluts tas som syftar till att stärka EU:s gemensamma militära kapacitet och vapenindustrin får allt mer inflytande.
I detta nummer pratar vi EU. Det är dags för val igen, denna gång till Europaparlamentet. Det kan kännas långt borta och krångligt att följa, så vad är det egentligen vi röstar till?
»Vänta, jag insåg precis hur vi pratar – bara 30 miljoner! Bara 30 miljoner människor omedelbart döda?” Fysikern beskrev hur hans uttalande ledde till att alla tystnade, ingen sade ett ord eller tittade på honom. Han sa att det kändes hemskt, att han kände sig som en kvinna.«
I detta nummer av Fred och Frihet diskuterar vi hur patriarkala strukturer och föreställningar om maskulinitet står i vägen för att uppnå faktisk nedrustning och hur föreställningar om kön som fanns under 50-talets kärnvapendebatt går igen i dag. Vidare lyfts de katastrofala klimatkonsekvenser som ett kärnvapenkrig skulle innebära samt var vi står idag, ett och ett halvt år efter att kärnvapenkonventionen antogs i FN.
Allt detta händer hos oss medan många tittar åt ett annat håll. Eller tänker att detta inte händer här. Turligt nog finns det de som inte tittar bort. Det kallas folkrörelsen.
I detta nummer kan du läsa om våldsamma maskuliniteter, hur försvarsmakten skapar ”den unga” målgrupp de vill nå i och med den återinförda värnplikten med frågor som ”Kan man ha mens i fält?” och frågor kring demokrati och påverkan i vår tid.
Plötsligt stod det fruktstånd ute på gatorna. I Kaduna, där hon bor, var detta konstigt. Ingen brukade sälja frukt just där. När borden blev fler och fler rapporterade hon det till polisen, som inte tyckte att det var något att bry sig om. Borden försvann men dök upp igen, och hon rapporterade. Först efter tredje gången, när borden hade blivit än fler och närmade sig polisstationen, reagerade myndigheterna. De kom fram till att det var Boko Haram som sålde vapen under borden och planerade för en attack.
”Kvinnor har drivit denna kamp genom decennier. Det är på deras axlar vi står för att göra det som vi fick höra var omöjligt.”
2017 kommer var året då vi förbjöd kärnvapen och då den norska Nobelkommittén meddelade att ICAN, den internationella anti-kärnvapenkampanj som IKFF är med och driver, tilldelats Nobels fredspris. Varför och hur?
Möt kvinnorna som organiserar sig för att förändra världen!
Människors längtan efter demokratiskt utrymme är en kraft som är svår, för att inte säga omöjlig, att övervinna. Folk vill helt enkelt engagera sig i sina samhällen och de kommer att göra det oavsett om det innebär att de riskerar sin säkerhet, sin frihet och till och med sina liv.
»Låt oss värdera vårt välstånd utifrån vad vi har kvar på jorden, i stället för i termer av hur snabbt vi plundrar den. Låt oss minska energislukande aktiviteter för att i stället utöva sådana som sätter ett lättare fotavtryck: Förundran. Kärlek, vänskap. Konst, musik, hantverk. Det är det som ett ›ekologiskt tänk‹ handlar om. Inte om att skaffa en elbil eller köpa fairtradechoklad. Den mest ekologiska tröjan är den oköpta tröjan. Den mest miljövänliga resan är den inre resan, vad SJ än påstår.«
– ur boken »gratislunchen« av Therese Uddenfeldt.
»Det militaristiska tänkandet får oss att tro att det bästa sättet att möta osäkerhet och aggressivitet är att gå ännu längre ner på den militaristiska vägen och tolka alla hot som direkta hot mot dig själv. Vad vi missar i den här analysen är att mer militarism bara gör oss ännu mer osäkra.«
– Cynthia Enloe, professor i statsvetenskap
Analysen som politiken glömde, eller valt att inte se.
Kvinnor som flyr från krig, från män och från klimatförändringar. Trots att flykten sker på helt olika grunder har alla forskare och experter som vi intervjuat återkommit till samma sak: det är alltid kvinnorna som drabbas värst.
Ladda ner Fred&Frihet nr 2-3 2016
Folkmordet i Rwanda. Kriget i Bosnien-Herzegovina. Framväxten av IS. Katastrofen i Syrien. Exemplen finns både i historien och i den dagliga nyhetsrapporteringen. Bomberna som faller i fredens namn. Intresset att försöka lösa konflikter som väcks till liv först när allt annat än militära insatser tycks uteslutet. FN:s före detta generalsekreterare Kofi Annan har kallat militär intervention för det dyraste och farligaste sättet att försöka lösa en konflikt på. Men trots FN:s insikter och fredsrörelsens försök att visa på alternativ har konfliktförebyggande arbete ständigt mötts med både ointresse och misstro. Vad kan det bero på?
Sedan hände något som kom att förändra allt. Två flygplan flög in i World Trade Center i New York och USA:s president George W Bush förklarade krig mot terrorismen. I ett slag försvann all medvind för kvinnors rättigheter. Från och med nu hade kvinnor en plats i den politiska retoriken: som passiva offer vilka behövde skydd.
Utdrag ur Fred och Frihets temanummer om feminism i FN då resolution 1325 firade 15 år.
I detta nummer får du ge dig ut på en resa genom 100 år av fredsarbete. Vi har samlat några av alla händelser i IKFF:s historia, från 1915 till idag. Att sätta sig in i en sådan rik historia är utmanande då berättelserna är så otroligt många. Men det är också inspirerande. Den visar att kvinnor alltid har gjort motstånd, varit aktörer, trots att vi inte fått läsa om det i historieböckerna. Världen har förändrats men inte våra mål. Krig och förtryck råder fortfarande liksom kampen för fred. Motståndet mot fredsrörelsen är fortfarande starkt. När arbetet blir tungt är det tröstande att ha en 100 årig kamp i ryggen.
