Elbit systems är en av Israels största tillverkare av elektroniska system för vapen och försvarsteknologi. Sedan 2020 finns en svensk filial i Göteborg och så sent som i slutet av oktober tecknades ett nytt tioårigt ramavtal mellan Elbit systems Sweden och Försvarsmakten till ett värde av 1,7 miljarder kronor.
Läs hela artikeln i tidningen Syre, publicerad den 18/11 2023.
I ett öppet brev till utrikesminister Tobias Billström och utrikeshandelsminister Johan Forssell begär Internationella kvinnoförbundet för fred och frihet (IKFF) att regeringen ska kräva en omedelbar vapenvila i Gaza, och att attacker mot civila omedelbart upphör. De uppmanar också regeringen att bryta avtalet med Elbit, för att uppfylla sin skyldighet att verka för upprätthållandet av internationell rätt och internationell fred och säkerhet.
Genom att köpa produkter av dotterbolaget stödjer Sverige de pågående folkrättsbrotten och krigsbrotten, menar IKFF. Oftast är det vapenexport som är föremål för kritik, och det finns riktlinjer som säger att Sverige inte ska sälja vapen till krigförande stat, något som dock inte följs. Export till de stridande parterna i kriget i Jemen är ett av exemplen på det.
– Vi kritiserar oftast Sveriges vapenexport, men resonemanget funkar även för import. Man vill inte sälja vapen till krigförande stater eftersom det legitimerar kriget, och det är samma sak här, att sluta avtal just nu med ett israeliskt krigsmaterielföretag ger legitimitet åt företagets verksamhet och deras inblandning i det som Israel nu gör Gaza, säger Lina Hjärtström, ansvarig för politiskt påverkansarbete på IKFF.
Skyller på långa avtal
Nu är det här inte första gången Sverige gör affärer med Elbit och att Sverige köper israeliskt krigsmateriel har också lett till att Sverige exporterar krigsmateriel till Israel, enligt uppgifter från Inspektionen för strategiska produkter (ISP) som Svenska freds redogör för på sin vapenkarta.
– Det är ett problem vi ser hela tiden, Sverige ingår otroligt långa avtal och binder upp sig i komplexa försvarssystem som kräver mycket underhåll och uppdateringar, som gör att Sverige skapar ett beroende av samarbetet med problematiska aktörer, eller som i det här fallet där vi ser belägg för att Israel begår krigsbrott, säger Lina Hjärtström.
Men det är inte alls omöjligt att bryta dylika avtal.
– Man kan dels luta sig mot FN-stadgan som säger att man ska arbeta för fredliga lösningar. Sverige är också statspart till FN:s vapenhandelsavtal. Det täcker förmodligen inte just de här Elbit-produkterna, eftersom det verkar handla om digitalisering inom militären, att produkterna används mer för att bestämma vem man ska skjuta än att vara själva vapnet. Men vapenhandelsavtalet innehåller också skrivningar om syftet, att förhindra att vapenhandeln hindrar internationell fred och säkerhet och att vapen används för att begå brott mot internationell humanitärrätt – krigets lagar – eller mot de mänskliga rättigheterna.
”Oacceptabelt”
– Nu när FN:s säkerhetsråd lyckats enas om vikten av humanitär paus skulle jag säga att det är oacceptabelt att stödja aktörer som inte agerar i enlighet med det. Regeringen och ISP hänvisar ofta till vad lagstiftningen tekniskt tillåter och inte, även när man har möjlighet att agera på ett moraliskt riktigt sätt. Att ducka undan sitt ansvar för att försöka stoppa pågående krigsbrott med hänvisning till att vapenaffärer inte är olagliga tycker vi är oacceptabelt, säger Lina Hjärtström.
Det är regeringen som har det yttersta ansvaret för svensk vapenexport, fortsätter hon:
– Även om det inte finns samma regelverk för vapenimport borde regeringen se till att alla svenska myndigheter agerar för att upprätthålla folkrätten och aldrig legitimera krigsbrott. Nu har man har inte utnyttjat sitt handlingsutrymme. Vi fördömer allt våld mot civila, från alla aktörer. Regeringen har hittills misslyckats med att ta ställning mot våldet, och för folkrätten.
Den nuvarande situationen sätter fingret på problemen med vapenhandeln – det här riskerar alltid att hända, menar Lina Hjärtström.
– Vi ser att vapen inte skapar säkerhet, utan skapar möjligheten att bedriva krig. Den tar investeringar från annat som kan skapa säkerhet. Enligt siffror från SIPRI för år 2022 utgör Israels militära utgifter 12,17 procent av statens offentliga utgifter, att jämföra med Sveriges andel som ligger på 2,72 procent.
