Idag den 24 februari, presenterade utrikesminister Ann Linde regeringens utrikespolitiska deklaration för 2021 till riksdagen.
Utrikesministern inledde idag med att poängtera att politik spelar roll. I detta är vi helt överens. Linde lyfte även att det i år är 100 år sedan kvinnor i Sverige fick rösta för första gången. En viktig brytpunkt i Sveriges historia. Vi välkomnar Lindes markering att det är “viktigare än på länge att bedriva en feministisk utrikespolitik för kvinnors och flickors rättigheter” och att Sverige under sitt ordförandeskap i OSSE prioriterar agendan för kvinnor, fred och säkerhet. Vi välkomnar också att FN fortsatt lyfts som en hörnsten i svensk utrikespolitik och att Sverige verkar för en världsordning baserad på folkrätten.
Pandemin
Pandemin, som skördat 2 miljoner liv världen över, var ett tema i deklarationen, men konsekvenserna av pandemin stannar tyvärr inte vid dödstalen. Pandemin, och dess restriktioner, hotar att rasera decennier av framsteg på områden som jämställdhet, utbildning, fattigdom och hunger. Vi välkomnar att regeringen vill motverka de effekter som pandemin haft på sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Det är ett centralt område för kvinnors rättigheter med stora konsekvenser för självbestämmande, ekonomisk rättvisa och politiskt deltagande. Pandemin har synliggjort och förstärkt de orättvisor som redan existerade mellan och inom länder. Detta är strukturella problem som måste få strukturella lösningar. Målet bör inte vara att återställa ordningen,utan att bygga tillbaka bättre.
Konfliktförebyggande
Den utrikespolitiska deklarationen nämner flera allvarliga konflikter runt om i världen, men vi saknar fortsatt ett synliggörande av vikten av konfliktförebyggande insatser. Det går att förebygga väpnade konflikter, men då måste vi omfördela resurser, utgå från mänsklig säkerhet och investera i civilsamhället, där inte minst lokala kvinnorättsorganisationer dagligen identifierar, förebygger och medlar i konflikter innan de eskalerar. Konfliktförebyggande är inte bara mer effektivt och mindre resurskrävande, det är också ett centralt verktyg i en feministisk säkerhetspolitik. Men det kräver ett globalt systemskifte där Sverige skulle kunna ta en ledande roll.
Vi är fortsatt djupt oroade över den ökade militarisering vi ser i Sverige och vår omvärld. Militära medel kan aldrig uppnå verklig och hållbar fred. En feministisk politik måste våga ifrågasätta militära verktyg och istället adressera grundorsakerna till väpnade konflikter. Ändå har regeringen, i samarbete med riksdagspartierna, gjort en historisk satsning på det militära försvaret, mitt under den pandemi som så tydlig visat vad det är som skapar säkerhet – tillgången till vård, rent vatten, försörjning och rätten till ett liv fritt från våld. Mäns våld mot kvinnor har drastiskt ökat i pandemins spår.
Civilsamhället
Ett fokus i den utrikespolitiska deklarationen var demokrati. Vi välkomnar att civilsamhället synliggörs tydligare i årets utrikespolitiska deklaration, inte minst kvinnorättsaktivisters och hbtq-personers arbete. 2019 utgjorde auktoritära stater för första gången på många år en majoritet av världens länder. Pandemin har använts som ett verktyg för att ytterligare begränsa mänskliga rättigheter genom att restriktioner som inte står i direkt koppling till behovet av att stoppa smittspridningen har införts.
Civilsamhället är en avgörande aktör för förändring, fred, rättvisa och demokrati, men hot och våld är en del av vardagen för många aktivister. Kvinnorättsaktivister och -organisationers redan begränsade utrymme fortsätter att krympa och deras arbete är fortsatt gravt underfinansierat.
Människor runt om i världen har trots, och på grund av, pandemin organiserat sig och ställt krav på rättvisa val, slut på rasism, fria och säkra aborter och ett slut på polisbrutalitet. Vi välkomnar utrikesministerns synliggörande av situationen för mänskliga rättigheter och civilsamhället i Ryssland, övergreppen i Belarus och fördömandet av statskuppen i Myanmar.
Vi välkomnar också att Ann Linde i årets utrikespolitiska deklaration synliggör hur internet används för att begränsa demokrati och yttrandefrihet, och att civilsamhället ska inkluderas i dialog med plattformsföretagen för att “motverka hot och hat, stärka demokratin och värna mänskliga rättigheter på internet.” Digitaliseringen är positiv och skapar nya möjligheter, men inte för alla. Civilsamhället har utestängts från viktiga möten på alla nivåer, även inom FN, och brist på el och stabilt internet är ett hinder för kvinnors deltagande som måste tas i beaktande.
Den breda definition av demokrati som demokratisatsningen bygger på inkluderar civilsamhällets deltagande, fria och rättvisa val på lokal och nationell nivå, allmän rösträtt, fria politiska partier, åtnjutande av mänskliga rättigheter, jämlikhet, väl fungerande parlament, rättsväsendets oberoende, fria och oberoende medier och oberoende institutioner. Denna definition bör snarast ersätta den snäva definition som idag används inom regelverket för vapenexporten.
Klimat
Vi välkomnar att klimatfrågan tydligt inkluderas i den utrikespolitiska deklarationen och att kopplingen mellan klimat och konflikter synliggörs, liksom risken för ytterligare pandemier. Även i årets fokusområden för den feministiska utrikespolitiken har klimatfrågan fått en allt större plats, något som IKFF tillsammans med andra organisationer inom CONCORD Sverige arbetat för.
Genusaspekter har börjat uppmärksammas mer inom klimatramverk, men inte tillräckligt och därtill sällan ur ett säkerhetsperspektiv. Agendan för kvinnor, fred och säkerhet ställer krav på kvinnors deltagande i exempelvis fredsförhandlingar. Detta måste även omfatta klimatområdet, där kvinnors expertis och erfarenheter måste inkluderas.
Sverige måste bli bättre på att synliggöra hur militariseringen och den militära upprustningen bidrar till miljöförstöring och klimatförändringar genom enorma utsläpp. Det är ett exempel på hur militarisering i sig är ett hot mot vår säkerhet och bidrar till konflikt. Vi ser det även i Sverige, i Göteborgs skärgård, kring Vättern och i de norra delarna av landet där krig övas med konsekvenser för vår sårbara miljö. Just nu är Naturvårdsverkets översyn om miljöledning i statliga myndigheter ute på remiss, där de bland annat föreslår att Försvarsmakten inte bör undantas miljöledningsförordningen. Detta måste vara ett absolut minimum.
Asyl
Rätten till asyl och situationen för människor på flykt lyftes inte i årets utrikespolitiska deklaration, till skillnad från förra året. Det är anmärkningsvärt när antalet människor på flykt är större än någonsin, vi står mitt i en global kris och kriget i Syrien går in på sitt tionde år. Asylrätten har urholkats i Sverige och Europa. Asylrätten är inte förhandlingsbar. Den som flyr har inget val.
Nedrustning
Kärnvapen
Vi är helt överens med utrikesminister Ann Linde om att ”Hotet från kärnvapen är en ödesfråga.” I januari skrevs historia då FN:s konvention om ett kärnvapenförbud trädde i kraft. Samtidigt bröt Sverige med sin långa nedrustningstradition när vi för första gången stod utanför ett multilateralt nedrustningsavtal när det trädde i kraft. Sverige driver inte längre en självständig säkerhetspolitik när kärnvapenstaterna tillåts sätta agendan. Kärnvapen är ett akut hot mot mänskligheten. Sverige måste ta tydlig ställning och öka pressen på kärnvapenstaterna genom att gå med i kärnvapenförbudet. Observatörsskapet som Linde idag meddelade att hon bekräftat till FN, räcker inte.
Vi motsätter oss inte Stockholmsinitiativet för kärnvapennedrustning, men mer måste göras för att Sverige ska leva upp till att driva en aktiv och tydlig nedrustningspolitik. Stockholmsinitiativet innehåller inga mål eller aspekter av faktisk nedrustning, utan endast vapenkontroll. Därtill har varken Stockholmsinitiativet eller den utrikespolitiska deklarationen nämnt kärnvapnens katastrofala humanitära konsekvenser, vilka utgör grunden till varför kärnvapen måste nedrustas.
Mördarrobotar
Vi välkomnar att den utrikespolitiska deklarationen, precis som förra årets, innehåller ett tydligt avståndstagande från autonoma vapensystem, så kallade mördarrobotar: ”Fullt autonoma vapensystem som inte uppfyller folkrättens krav, LAWS, är ett framtidsscenario som måste undvikas. Med ett effektivt internationellt förbud som målsättning deltar Sverige aktivt i det viktiga arbete som bedrivs inom ramen för konventionen om vissa konventionella vapen”. Vi efterfrågar handling som matchar orden. Sverige har fortfarande inte uttalat sitt stöd för ett förbud inom de internationella ramverk där dessa diskuteras eller tagit några andra steg för att implementera denna politik. Teknikutvecklingen går snabbare än utvecklingen av folkrätten och multilaterala avtal, vilket gör frågan akut. Det är inte länge till vi kan betrakta detta som ett framtidsscenario.
Vapenexport
Förra årets utrikespolitiska deklaration stoltserade med att regeringen stoppat all vapenexport till Turkiet på grund av den militära offensiv som då gjordes mot Syrien. Vi hade hoppats på ett lika tydligt besked idag vad gäller vapenexporten till de stridande parterna i Jemen. På inget annat område är den svenska dubbelmoralen så tydlig. Igår gick utrikesminister Ann Linde och ministern för internationellt utvecklingssamarbete Per Olsson Fridh ut i en debattartikel i Aftonbladet om en ökad satsning för att bemöta de katastrofala humanitära konsekvenserna som kriget i Jemen innebär. Det är ett bra beslut och vi ser det som särskilt viktigt att regeringen ser behovet av ”långsiktigt utvecklingsstöd och fredsbyggande insatser” utöver humanitär nödhjälp. Sverige har också under flera år verkat för en politisk lösning på konflikten, där ett mål har varit att inkludera kvinnor i fredssamtal.
Men det är inte försvarbart att Sverige samtidigt fortsätter sin vapenexport till de stridande parterna i konflikten. FN:s expertgrupp om Jemen har uttryckt att vapenexport till krigförande parter förvärrar läget. USA och Italien har fryst respektive stoppat sin vapenexport, och Tyskland har förlängt sitt exportförbud, medan Sverige fortsatt sina leveranser, trots att krav på stopp finns med som en punkt i Januariavtalet mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centern och Liberalerna. Så sent som i december 2020 godkändes ett kontrakt av ytterligare två radar- och stridsledningssystem till Förenade Arabemiraten.
