Sverige har under lång tid i FN och andra internationella sammanhang tydligt tagit avstånd från en säkerhetspolitik grundad på kärnvapen. Denna linje har varit gällande under regeringar med olika politisk inriktning. Sverige deltog 2017 i förhandlingarna om FN:s konvention om ett förbud mot kärnvapen (TPNW) och röstade tillsammans med 121 andra stater ja till avtalet. Sverige bör så snart som möjligt skriva under TPNW som en naturlig utveckling av den svenska linjen mot massförstörelsevapen.
De två amerikanska kärnvapnen som släpptes över Hiroshima och Nagasaki år 1945 hade en sprängstyrka på cirka 15 respektive 21 kiloton. Idag står ungefär 1,800 kärnvapen redo att avfyras inom loppet av några minuter och den globala sprängstyrkan motsvarar nästan 50,000 Hiroshimabomber. Kärnvapen kan på några timmar döda miljoner människor till följd av den tryckvåg och värmestrålning de orsakar.
Kärnvapen skadar och dödar även genom radioaktiv strålning, omedelbart eller på grund av strålsjuka. Kärnvapenattackerna mot Japan har lett till ökad förekomst av cancer bland de överlevande. Både i områden kring kärnvapenprovsprängningsplatser och efter bombningarna av de japanska städerna har ett ökat antal fosterskador observerats. Det finns även en stor oro för att strålningen skadar arvsmassan och därigenom påverka kommande generationer.
Enligt den internationella humanitära rätten är skyddet av civila i krig centralt. Bland hörnstenarna finns proportionalitetsprincipen och principen om åtskillnad mellan civila och militära mål. Civila kan inte skyddas vid användning av kärnvapen. En detonation skulle innebära oproportionerlig skada i form av katastrofala humanitära konsekvenser. Ingen stat eller internationell organisation har förmåga att tillhandahålla varken det korta eller långsiktiga humanitära bistånd som skulle krävas om kärnvapen används idag.
Studier visar att ett krig med användning av färre än en procent av världens kärnvapen skulle ge en så omfattande klimatpåverkan, genom eldstormar och sotmoln i stratosfären, att upp till två miljarder människor skulle riskera att svälta ihjäl till följd av minskad jordbruksproduktion.
De humanitära katastrofala konsekvenserna av kärnvapen, i kombination med att riskerna för kärnvapenanvändning ökar, är ett säkerhetspolitiskt hot. Med den kunskap vi idag besitter är valet att inte handla oacceptabelt.
Idag, den 7 april 2019 i Alvesta, på Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihets högsta beslutande organ, den nationella kongressen, kräver IKFF att:
Sverige skyndsamt signerar FN:s konvention om ett förbud mot kärnvapen.
IKFF kommer i slutet av april att skicka in ett remissvar till regeringen på Utredning av konsekvenserna av ett svenskt tillträde till konventionen om förbud mot kärnvapen. Utredningen ger inte en helhetsbild av relevanta förpliktelser och prioriteringar inom de områden som listas i direktiven. Den bör därmed inte utgöra grund för ett politiskt beslut i frågan om Sverige och FN:s konvention om ett förbud mot kärnvapen (TPNW). IKFF driver ICAN, som tilldelades Nobels fredspris 2017, i Sverige.
