Regeringen och försvarsmakten hade ett tydligt budskap att leverera på Folk och försvars rikskonferens; svenskarna måste förbereda sig för krig. Många reagerade med anklagelser om krigshets, och IKFF:s generalsekreterare Malin Nilsson tror att retoriken är högst medveten.
– När människor är rädda för militära hot är det väldigt mycket lättare att driva igenom satsningar på det militära försvaret framför andra saker som behövs i både freds- och krigstid.
Läs hela artikeln, publicerad den 10 januari 2024, i tidningen Syre.
Under Folk och försvars rikskonferens som avslutas i dag har uppmaningar från statsminister Ulf Kristersson (M), ministern för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin (M) och överbefälhavare Micael Bydén gett upphov till motreaktioner det senaste dygnet. Nämnda herrar manade till insikt om att det ”kan bli krig i Sverige” och att alla svenskar måste förbereda sig mentalt för detta.
Statsministern inskärpte att ett medborgarskap ytterst innebär att ”med vapen i hand och med livet som insats försvara Sverige”, och att passet i första hand inte är någon ”resehandling”. Formuleringar som många tolkade som att vissa medborgare särskilt utpekades.
– Min absoluta poäng är att för väldigt många människor har det svenska passet blivit ett sätt att kunna röra sig enkelt, att kunna få ett konsulärt skydd från Sverige. Men jag är inte säker på att alla har tänkt igenom vad det innebär att också vara beredd att offra sitt liv för det land man är medborgare i, sa Kristersson till SVD på en uppföljande pressträff.
”Vet vad de gör”
Malin Nilsson, generalsekreterare för Internationella kvinnoförbundet för fred och frihet, tycker att retoriken känns som en naturlig följd av vad vi hört de senaste åren.
– Även om man inte använt de orden tidigare är känslan man vill förmedla att vi ska vara rädda, och nu säger man det tydligare och riktar sig väldigt tydligt till vanliga människor. Även om ÖB säger han inte vill skrämmas så är det alldeles självklart ett sätt att skapa rädsla. Oavsett om det är medvetet eller inte så är det farligt, för när människor är rädda för militära hot är det väldigt mycket lättare att driva igenom satsningar på det militära försvaret framför andra saker som behövs i både freds- och krigstid, som fungerande sjukvård. Det är strategiskt av dem och jag tror att de vet vad de gör.
Att frammana en bild av att vi redan befinner oss i ett krigstillstånd kan också hota demokratin.
– Det går jättesnabbt att i säkerhetens namn driva igenom beslut som underminerar demokratin, säger Malin Nilsson.
Finns det bättre sätt att förmedla ett budskap om ett allvarligt säkerhetsläge?
– Det som all forskning visar är att ett motståndskraftigt samhälle är ett tryggt och stabilt samhälle, med tilltro till systemen. Fungerande sjukvård och ett starkt civilsamhälle gör enorm skillnad, det ser vi inte minst i Ukraina där civilsamhället spelat en otroligt viktig roll, och det är ironiskt att man monterar ner mycket av det som bygger motstånd i krigstid. Det de ägnar sig åt är inte att förebygga krig, utan väldigt mycket förbereda sig för krig, säger Malin Nilsson.
