« »

Militären, klimatet och kärnvapen – rapport från Nordiskt IKFF-möte

2020-02-03

Under den 1-2 februari träffades IKFF:are från Sverige, Danmark, Finland och Norge i Oslo för nordiskt fredsmöte. Ett 40-tal medlemmar deltog och vi var 12 stycken som representerade Sverige. På agendan fanns frågor kring organisationsutveckling, samarbeten, militärens inverkan på klimatkrisen, flyktingars situation i världen och kärnvapenförbudet.

Tidigare år har ungefär en till två representanter per sektion träffats under de nordiska mötena. I år valde den norska sektionen att öppna upp mötena för alla intresserade- och gehöret bland våra medlemmar var stort! Vi har haft ett fullspäckat program (som faktiskt dessutom hållit sig inom den givna tidsramen, vi alla är otroligt imponerade av norrmännens tidsunderlättande av helgens möte!) där medlemmar från alla sektioner har bidragit på olika sätt till helgens innehåll.

Just nu pågår spännande organisatoriska utvecklingar i alla nordiska sektioner. I Finland har nyligen en drös universitetsstudenter anslutit sig efter att en doktorand under sina föreläsningar tipsat om IKFF. Frågan är nu om de ska bilda en ny krets i den staden där studenterna anslutit sig, eller om de ska väva in dem i det befintliga arbetet i Helsingfors. I Norge har sektionen försökt minska fokus på att värva medlemmar till styrelsepositioner och istället skapat tematiska arbetsgrupper vilket har varit en framgång för att väcka engagemang bland medlemmar. Istället för en ordförande har de just nu en koordinator. Detta för att minska att för mycket ansvar hamnar på en person. De har också slagit samman mindre lokalföreningar till olika län. I Danmark har civilsamhället för första gången bjudits in för att ge feedback till den danska statens utvärdering i arbetet med resolution 1325 ”kvinnor, fred och säkerhetsagendan”, och IKFF är en av de organisationer som kommer att lämna kommentarer.

Fred och klimat

Under förra året utlyste IKFF internationellt en möjlighet för sektioner att ansöka om mindre ekonomiskt stöd för att arbeta med klimatet. Några som beviljades medel var Titti Wahlberg och Ingela Mårtensson från Göteborgskretsen samt Åse Möller-Hansen från Bergenkretsen i Norge. Deras programpunkt byggde på de två informationsmaterial om militärens påverkan på klimatet som de olika kretsarna publicerat.

Militärens destruktiva inverkan på miljö och klimat är det tyvärr alltför få som känner till idag. USA, som är världens största militärmakt, men också den institutionella aktör som använder mest fossila bränslen i världen, förbrukar 17 miljarder liter olja per år. Utöver militärens egen förbrukning tillkommer även användning av olja och kol vid transport åt militären men också för att producera deras krigsmaterial, exempelvis genom stålindustrin som använder mycket kol.

Förutom den enorma förbrukningen av fossila bränslen orsakar militären föroreningar i jord, vatten och luft genom krig, militärbaser, krigsindustrin och krigsövningar. Det är en paradox att militären som ska främja nationell säkerhet istället ödelägger global säkerhet genom sin verksamhet! I de internationella FN-avtal som finns för klimatet, ex. Parisavtalet, ställs tyvärr inga formella krav på militären. Detta måste snarast åtgärdas. I Göteborgskretsen broschyr ”Militären och klimatet” framgår det också att det är oklart från regeringens håll om militären omfattas i svenska statens klimatåtagande samt de miljömål regeringen antagit.

Det är också ett enormt resursslöseri från våra nordiska regeringar som spenderar mer pengar på militären än på klimatarbete. Den svenska regeringen lägger exempelvis fem gånger så mycket mer pengar på militären i år än vad de kommer att lägga på miljö och klimat! Det finns ingenting som kan rättfärdiga ett sådant beslut när all forskning pekar på att vi befinner oss mitt i en klimatkris och där vi måste skyndsamt ställa om våra samhällen så att de blir ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbara. I en sådan klimatomställning skulle kompetenser som finns inom militären, exempelvis olika ingenjörskompetenser, istället kunnat användas för att främja ekologisk säkerhet.

Vi måste helt enkelt nedrusta för klimatet. IKFF kommer behöva fortsätta upprepa detta tills våra regeringar inser att det är en omöjlighet att rusta upp och samtidigt säga sig vilja arbeta för klimatet.

Kärnvapenförbudet

”Bättre aktiv idag än radioaktiv imorgon”. Så började Anja från ICAN Norge och norska läkare mot kärnvapen sin föreläsning. Hon var inbjuden för att berätta om hur de har lyckats skapa engagemang för ICAN och kärnvapenförbudet på lokalpolitisk nivå bland kommuner i Norge. Hela 20 norska städer har idag anslutit sig till ICAN city appeal, som är ett upprop för städer att få deras regeringar att ratificera kärnvapenförbudet. Uppropet har fått stort genomslag därför att det dels är en möjlighet för kommunpolitiker att visa sitt stöd för kärnvapenförbudet, men också för att metoden ger konkreta verktyg i arbetet för kärnvapennedrustning.

Förra året blev kärnvapenförbudet en av de stora frågorna på arbetarpartiets landsmöte i Norge. Detta mycket tack vare ungdomspartierna i Norge som gett sitt stöd för förbudet. Norge är idag rädd för att skapa splittring i Nato genom att skriva på förbudet. Men om Norge som Natoland istället hade kunnat vara en föregångare och skriva på hade detta med största sannolikhet fått fler länder att ansluta sig.

Under mötet har vi också haft möjlighet att inspireras av varandra, tillsammans tänka ut möjliga sätt att organisera oss och utbyta erfarenheter. Mötet avslutades med att vi antog ett gemensamt uttalande där vi uppmanar våra regeringar, nordiska rådet och nordiska ministerrådet att agera för en human flyktingpolitik. Uttalandet går att läsa här.

Under efterföljande måndag och tisdag fortsätter en del av gruppen att träffas för att medverka vid ett seminarium med ryska fredsaktivister och se hur vi skulle kunna samarbeta för fred, frihet och feminism.

Text: Ida Arneson

TAGS →
 

© 2015 IKFF | Alla rättigheter reserverade | Om hemsidan | webbansvarig