Militären ska inte användas mot den egna befolkningen - IKFF
Hem » Militarisering » Militären ska inte användas mot den egna befolkningen

Militären ska inte användas mot den egna befolkningen

IKFF ser med oro på den ökande militarisering som genomsyrade både statsministerns tal till nationen den 28 september 2023, och förslagen som läggs fram av regeringen där militären föreslås användas i kampen mot gängkriminalitet.

Igår torsdag höll statsminister Ulf Kristersson sitt första tal till nationen med anledning av det dödliga våldet som eskalerat kopplat till gängkriminalitet. Det våld som människor drabbas av nu är fruktansvärt, och stora gemensamma insatser behövs för att förebygga och stoppa det.

Regeringen Kristersson föreslår att en sådan insats är att polisen ska ta hjälp av Försvarsmakten. Socialdemokraterna är inne på samma linje. I nuläget med transporter, bevakning och underrättelser. Det är vad lagen tillåter. Idag meddelade dock Kristersson att lagen måste ändras för att ge försvaret större befogenheter att understödja polisen. Vad det skulle innebära konkretiserades inte.

Farlig militarisering av kriminalpolitiken

I sitt tal pratade Kristersson om ”gängkrig”, “barnsoldater” och ”terrorvälde”. Han använde ett militariserat språk som öppnar för militära lösningar, trots att det inte är krig. Det luckrar upp gränserna mellan fred och krig. I fredstid – som nu – är det polisen som har uppdraget att upprätthålla det statliga våldsmonopolet.

Det vi ser nu är en farlig glidning. Att sätta in militären i brottsbekämpning är en förskjutning som riskerar att öppna för ytterligare steg i att militarisera vårt samhälle, och i slutändan använda militärt våld mot den egna befolkningen.

I Sverige lever minnet fortfarande av de fem arbetare som sköts ihjäl av militären när de demonstrerade i Ådalen 1931. Förslagen om att sätta in militären mot kriminalitet i Sverige, kombinerat med lagförslaget om avlyssning av medborgare utan brottsmisstanke, är oroväckande. Det för tankarna till repressiva regimer som använder militären till att kontrollera och övervaka sina medborgare, inte minst oppositionella.

Varför har militären resurser som andra verksamheter behöver?

I höstbudgeten som presenterades av regeringen förra veckan är militären vinnare. Försvarsmakten får ytterligare 27 miljarder kronor. Samtidigt efterfrågade Sveriges Kommuner och Regioner 28 miljarder för att täcka underskotten i välfärden, men fick 13 miljarder. När Försvarsmakten får resurser som andra behöver, kommer det vara Försvarsmakten som kan bidra när andra brister, trots att det inte löser grundproblemet.

Alternativet är att från början ge tillräckliga resurser till de aktörer som har direkta uppdrag att förebygga och stoppa våld och kriminalitet. Då kan Försvarsmakten vara försvarsmakt, och den viktiga gränsen mellan militärt och civilt, krig och fred, kan upprätthållas.

Vill du lära dig mer?

IKFF har skrivit mycket om militarisering och våld, bland annat kopplat till genus och spridning av skjutvapen. Här kommer lite tips!

Relaterade artiklar