I förra veckan släpptes den Natoutredning som initierades av Stina Oscarsson och Pierre Schori under 2015 vid ett event på Nobelmuseet i Stockholm. Utredningen har gjorts för att lyfta fler aspekter av Sveriges närmande till Nato samt för att bredda debatten om svenskt Natomedlemskap. Författarna anser att den demokratiska processen kring Sveriges närmande till Nato och undertecknandet av det så kallade Värdlandsavtalet har brustit. De ser Natonärmandet som ”den små stegens politik”, där beslut ses som teknikaliteter snarare än politiska ställningstaganden, vilket hämmar den offentliga debatten.
Författarna är erfarna diplomater och debattörer inom freds- och säkerhetspolitik med en gemensam slutsats: att Sverige inte bör gå med i Nato. De lyfter i utredningen olika aspekter som kärnvapen, Ryssland och andra geopolitiska utmaningar, svensk utrikespolitik och civila medel för att bygga fred och säkerhet. Utredningen betonar att Sverige borde söka vägar för avspänning, inte för avskräckning, och att ett Natomedlemskap skulle bidra till det senare. Exempel på avspänningsmetoder är konfliktförebyggande arbete, diplomati, förtroendeskapande åtgärder och samarbete.
Utredningen lyfter även frågan om själva premissen för säkerhetsdebatten. Vad är säkerhet och för vem? Det är viktiga grundfrågor i alla diskussioner om säkerhetspolitik där den militära och territoriella säkerheten inte behöver betyda säkerhet för individer och grupper, detta gäller inte minst kvinnor och minoriteter. Utredarna uppmanar till en bredare diskussion av säkerhetsbegreppet. I en sådan analys kan exempelvis vapenexport och klimatförändringar ses som förklaringar till krig och flykt. Vi på IKFF menar även att den analysen måste göras utifrån ett feministiskt perspektiv.
Vi välkomnar Natoutredningens bidrag och ser fram emot en bredare och djupare debatt kring Nato och svensk säkerhetspolitik som även utmanar vem som får uttala sig och delta i debatten. Samtal om säkerhet ska inte ske i stängda rum och drivas av en exklusiv klubb bestående av manliga experter inom militärt försvar, vilket tyvärr för ofta är fallet. Normaliseringen av att säkerhetspolitik likställs med försvarspolitik gör då att exempelvis kvinnors och fredsarbetares erfarenheter och kompetenser inte ses som legitima i debatten. Som invånare har vi alla rätt att delta och föra fram vår åsikt utan att avskrivas som okunniga och naiva. Säkerhets- och försvarspolitik är inte separat från annan politik, för viktig och komplex för gemene person att förstå. Den föreställningen exkluderar och teknikaliserar istället för att politisera frågorna. Säkerhetspolitik handlar lika mycket om värderingar och ställningstaganden som andra politikområden. Att låtsas annat är att tysta debatten.
Du kan se diskussionen som hölls på boksläppet här samt beställa boken på Natoutredningens hemsida.
Författare till Natoutredningen:
Hans Bilx, Rolf Ekéus, Sven Hirdman, Stina Oscarsson, Linda Åkerström, Pierre Schori och Lars Ingelstam.
