Idag fattade riksdagen beslut om att ansluta Sverige till militäralliansen Nato. Sverige blir dock inte medlem förrän alla Natoländer har godkänt ansökan i sina egna parlament, vilket Ungern och Turkiet inte ännu gjort. Riksdagen fick fem dagar på sig att ta ställning till regeringens proposition.
— Det är svårt att ta in att Sverige idag avslutat sin 200-åriga alliansfrihet. Det känns extra tungt med tanke på de stora demokratiska bristerna i processen där befolkningen inte fick chans att ta ställning i denna viktiga fråga. Båda de svenska regeringar som drivit denna process under förra året har sålt ut viktiga demokratiska värden för att blidka Nato, och inte minst Turkiet, säger Malin Nilsson, generalsekreterare Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet, IKFF.
— Inför detta historiska beslut saknas helt analys om vad ett Natomedlemskap kan få för konsekvenser. När våra folkvalda fattar ett så stort beslut om vår framtid, borde de åtminstone göra det med ett grundligt underlag och en öppenhet gentemot allmänheten om vad det faktiskt innebär. Det är skamligt att så inte är fallet, säger Malin Nilsson.
Det har varit väldigt lite uppmärksamhet kring de förändringar som beslutet idag faktiskt innebär. Riksdagen har förutom själva medlemskapet fattat beslut om att förskjuta makten att begära militärt stöd från Nato från riksdagen till regeringen, samt om immunitet för Natoaktörer i Sverige.
— Att förflytta makt från riksdagen till regeringen leder till minskat demokratiskt inflytande, något som redan brister när det kommer till just säkerhetspolitik. Korta beslutstider och ett litet antal personer som involveras i besluten ökar risken för misstag, tunnelseende och att fredliga alternativ förbises, säger Malin Nilsson.
— Det har inte gjorts någon konsekvensanalys av att ge Natoaktörer immunitet i Sverige. Det är extra problematiskt när det gäller genusbaserat och sexuellt våld. Hur ska Sverige säkerställa att straffrihet inte råder för dessa brott? säger Malin Nilsson.
Promemorian Sveriges medlemskap i Nato (Ds 2022:24) som ligger till grund för dagens beslut redogör inte för några mänskliga, politiska eller sociala konsekvenser av ett svenskt medlemskap i Nato. Den saknar analys av centrala frågor som jämställdhet, kärnvapen, klimat, självbestämmande, demokrati och transparens, urfolksrättigheter, barnperspektiv och konfliktförebyggande.
IKFF lyfte detta i sitt remissvar i november. Den kritik som lyftes av flera remissinstanser och de många frågetecknen som promemorian innehåll har dock inte hanterats i den proposition som riksdagen tog ställning till.
— Att gå med i Nato har presenterats som ett “enkelt” svar på en extremt komplex situation. Det finns inga enkla lösningar när det handlar om att skapa fred. Fredsbyggande och konfliktförebyggande tar tid och resurser och måste innefatta alla delar av ett samhälle, säger Malin Nilsson.
— Utifrån det beslut som fattades idag finns det ingenting som hindrar Natobaser på svensk mark, att kärnvapen förs in på svenskt territorium eller att svenska soldater deltar i kärnvapenattacker. Det är ett markant brott mot vår historia och anmärkningsvärt utifrån det starka motstånd mot kärnvapen som finns i Sverige, säger Malin Nilsson.
Läs IKFF:s remissvar här.
