Den 5 december undertecknade försvarsminister Pål Jonson ett försvarssamarbetsavtal (Defence Cooperation Agreement) med USA. Avtalet innehåller en överenskommelse om förutsättningarna för USA:s styrkor att verka i Sverige. För att avtalet ska träda i kraft måste det antas av riksdagen, och nödvändiga lagändringar genomföras. Regeringen räknar med att det träder i kraft i slutet av 2024.
Inom det militära samarbetsavtalet får USA tillgång till 17 militärbaser i Sverige, där de kan stationera personal och lagra militär utrustning. Platserna är: Berga, Boden, Halmstad, Härnösand, Kiruna, Kristinehamn, Kvarn, Luleå, Ravlunda, Revingehed, Ronneby, Såtenäs, Uppsala, Vidsel, Visby, Älvdalen och Östersund. Avtalet kan ses som ett sätt för regeringen att gå runt frågan om permanenta amerikanska baser i Sverige, då USA istället får tillgång till svenska militärbaser. Det finns inga ramar för hur länge amerikansk militär personal kan vara stationerad i Sverige eller hur många amerikanska soldater som tillåts. Norge har ett liknande avtal med USA, med en begränsning som utesluter att kärnvapen förvaras på norskt territorium. Regeringen har valt att inte göra ett sådant undantag i det svenska avtalet.
Avtalet innebär att USA:s militär inte lyder under svensk lagstiftning. Sverige kan i specifika fall kan ta tillbaka rätten att driva en rättsprocess. Då är det regeringen som beslutar om åtalsförordnande. Samtidigt anser sig regeringen uppenbart beroende av den amerikanska närvaron. Brottsoffers rättigheter och intressen riskerar att ställas mot regeringens intresse av sin relation med en annan stat. Detta ökar straffriheten och utmanar rättssäkerheten. Detta gäller inte minst sexuellt våld, där svensk och amerikansk lagstiftning skiljer sig åt, och den svenska numera är grundad på samtycke.
Vi vet också från andra platser i världen att prostitution och exploatering ökar kring militärbaser. År 2022 greps amerikanska soldater för att ha köpt ukrainska kvinnors kroppar i Stockholm, när soldaterna var där för en militärövning. Kommer dessa brott att prioriteras?
Samarbetsavtalet är ett led i den ökade militariseringen och Sveriges integrering med Nato. Precis som inför Natoansökan har ingen riskanalys eller bedömning gjorts (se vårt remissvar om Nato) av vad det kan få för konsekvenser att ha USA:s militär stationerad på svenska militärbaser när det gäller sexuella övergrepp och annat genusbaserat våld, och hur det påverkar rättsstatens principer i Sverige. Vi vet också att sexuellt våld är ett stort problem inom USA:s militär. Osynliggörandet av problemet visar bristerna i den säkerhetsanalys som gjorts.
Flera av militärbaserna som öppnas för USA:s militär ligger i Sápmi. Det finns inte några skrivningar om att skydda och respektera urfolks rättigheter. Framförallt samers rättigheter riskerar att kränkas, då närvaron av utländsk militär kommer att leda till fler militärövningar som stör rennäringen.
