Ekonomisk jämställdhet

2024 spenderade världens stater 2 718 miljarder dollar på militära utgifter, en ökning med över 9 procent från året innan, och den högsta från ett år till ett annat sedan slutet av Kalla kriget. Ökningen märks tydligast i Europa och Mellanöstern.¹⁴⁵ På ett toppmöte i mars 2025 kom EU-länderna överens om att satsa 800 miljarder euro på försvar och säkerhet.¹⁴⁶

Dessa investeringar i militär upprustning gynnar huvudsakligen män. Män utgör en överväldigande majoritet av dem som arbetar inom försvarssektorn, oavsett om man tittar på militära organisationer, privata säkerhetsföretag eller försvarsindustrin.

Inom EU och Nato utgör män 87 procent av medlemsstaternas militärer.¹⁴⁷ 87 procent av alla anställda inom den privata säkerhetsindustrin är män¹⁴⁸ liksom över 75 procent av alla anställda inom försvarsindustrins största företag.¹⁴⁹

De summor som investeras i militär upprustning är enorma jämfört med satsningar på konfliktförebyggande arbete. Det bilaterala biståndet till konfliktdrabbade områden under åren 2021–2022 uppgick i totalt 47,7 miljarder dollar. Av detta gick endast 0,3 procent, 142 miljoner dollar, direkt till kvinnorättsorganisationer i kris och konflikt, en siffra som dessutom minskat flera år i rad.¹⁵⁰

Mellan 2014–2024 har Sveriges försvarsutgifter ökat med 179 procent, från 45 miljarder till 125,5 miljarder kronor. Under 2024 ökade utgifterna med 34 procent.¹⁵¹ För 2025 beslutades anslagen till det militära försvaret till 143 miljarder kronor.¹⁵² I vårändringsbudgeten 2025 tillfördes ytterligare 96 miljoner kronor för arbetet med hybridhot samt ett tillskott på 25 miljarder kronor för att möjliggöra inköp av försvarsmateriel från och med 2025.¹⁵³

Regeringen har lagt fram ett förslag om en lånefinansierad försvarssatsning på sammantaget uppemot 300 miljarder kronor till och med 2034 för att möta Natos då förväntade nya mål för försvarsutgifter på mellan 3-4 procent av BNP.¹⁵⁴ Samtliga riksdagspartier stödjer förslaget. I juni 2025 beslutade dock Natos medlemsstater att lägga ett mål på 5 procent av BNP till år 2035.¹⁵⁵ För att nå ett detta mål behöver Sverige höja försvarsanslagen ytterligare.

Eftersom även den svenska försvarssektorn domineras av män utgör dessa satsningar en påtaglig investering i mäns arbetstillfällen och inkomster. År 2023 utgjorde män 76 procent av kontinuerligt tjänstgörande och 91 procent av tidvis tjänstgörande inom Försvarsmakten. 81 procent av dem som påbörjade grundutbildning med värnplikt var män.¹⁵⁶

En av upprustningens främsta vinnare är försvarsindustrin och i Sverige har landets största vapenföretag Saabs aktie stigit med 343 procent de senaste tre åren.¹⁵⁷ I de tre största vapenföretagen i Sverige är mansdominansen tydlig. Saabs styrelse består av 79 procent män,¹⁵⁸ i BAE Systems Bofors är 83 procent av de ordinarie ledamöterna män¹⁵⁹ och i BAE Systems Hägglunds ligger siffran på 90 procent män.¹⁶⁰ Av Saabs anställda är 74 procent män.¹⁶¹

Källa: UN Women och SIPRI

Källa: Regeringen

Militarisering påverkar kvinnors liv både i den privata och i den offentliga sfären.¹⁶² Forskning visar att det finns ett samband mellan militarisering och ojämställdhet mellan kvinnor och män. När länder ökar sina militära utgifter påverkar det andra sektorer, som exempelvis hälsa och utbildning, negativt. Det drabbar kvinnor oproportionerligt hårt, då de ofta är mer beroende av offentligt finansierad vård och omsorg.¹⁶³ Militära utgifter har också visat sig öka inkomstskillnaderna mellan män och kvinnor.¹⁶⁴

Studier har också hittat ett negativt samband mellan militära utgifter och kvinnors karriärmöjligheter inom naturvetenskap och teknik. Detta kopplas framförallt till hur ökade militära utgifter styr anslag och forskning mot utvecklingen av försvarsteknologier, ett område där kvinnor är underrepresenterade. I praktiken bidrar detta till att exkludera kvinnor från forskningskarriärer inom naturvetenskap, teknik ingenjörskap och matematik.¹⁶⁵

År 2022 var endast 63 procent av världens kvinnor mellan åldrarna 25–54 en del av arbetsmarknaden, till skillnad från 92 procent av männen. Kvinnor tjänar globalt 20 procent mindre än män.¹⁶⁶ Studier har visat att värdet av kvinnors obetalda omsorgsarbete i vissa länder skulle uppgå till 40 procent av BNP om det omvandlades i pengar.¹⁶⁷

Så ser det ut i Sverige

Samtidigt som regeringen gör historiska investeringar i det militära försvaret fortsätter bristerna i välfärden, och det är kvinnor som betalar det högsta priset. Dels för att det är en kvinnodominerad arbetsmarknad, dels för att brister påverkar kvinnors liv i större utsträckning än mäns till följd av existerande ojämställdhet.

Löneskillnaden mellan män och kvinnor i Sverige låg 2023 på 10 procent¹⁶⁸ och den disponibla inkomstskillnaden ligger på 20 procent.¹⁶⁹ Sedan pandemin 2020 har kvinnors löneutveckling i relation till mäns stannat av. En anledning till det är att lönerna inom offentlig sektor inte ökat i samma grad som inom privat sektor.¹⁷⁰

I den offentliga sektorn hittar vi kvinnor inom vård, omsorg, förskola och skola, de samhällsbärande yrkesgrupperna, vilka också ska fungera i händelse av kris eller krig. Ändå har regeringen i budgeten för 2025 skurit ned i de generella statsbidragen till regionerna, samtidigt som endast 3 av de 60 miljarderna inom reformutrymmet gick till sjukvård.¹⁷¹ Att detta får konsekvenser för jämställdheten är ingen nyhet.

Sveriges största yrkesgrupp är undersköterskor inom äldreomsorgen. Av de 130 000 undersköterskorna är 88 procent är kvinnor. Yrkesgruppen är sjukskrivna dubbelt så ofta och dubbelt så länge som andra yrkesgrupper.¹⁷³ Enligt Vårdförbundet arbetade deras medlemmar år 2023 tre miljoner övertidstimmar, vilket motsvarar 1800 heltidstjänster.¹⁷⁴ Samtidigt rapporterade Dagens Nyheter 2024 om att rekordmånga inom vård och omsorg varslats, över 4 500 personer, den högsta siffran sedan 2010.¹⁷⁵ Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) konstaterar att 104 kommuner och 15 regioner landade på underskott 2024, det högsta antalet kommuner sedan 2003.¹⁷⁶ Enligt LO kommer det finnas ett finansieringsgap i välfärden på 55 miljarder kronor redan år 2028 för att upprätthålla 2023 års nivå, och då är inte ökade kostnader för löner och en växande äldre befolkning inräknad.¹⁷⁷

Nationellt Kompetenscentrum för Anhöriga har räknat ut att kostnaden för anhörigomsorgen är cirka 152 miljarder kronor per år, där den största kostnaden är inkomstbortfall för den anhöriga som vårdar.¹⁷⁸ Jämställdhetsmyndigheten konstaterar att andelen kvinnor som får äldreomsorg är större än män och att detta beror på att kvinnor ofta har ett stort omsorgsansvar för sina män innan de dör.

Män nyttjar därför inte den offentliga omsorgen i samma utsträckning.¹⁷⁹ Enligt en studie från 2021 skulle det kosta staten 194 miljarder kronor om den omsorg som idag utförs obetalt av anhöriga, en majoritet kvinnor, skulle utföras av undersköterskor. Detta obetalda arbete påverkar kvinnors hälsa, arbetsliv och ekonomi, inklusive pension, negativt.¹⁸⁰

Jämställdhetsmyndigheten lyfter i sin rapport för 2024 att stressrelaterade tillstånd är den största orsaken till sjukskrivningar och att kvinnor inom vård, skola och omsorg är särskilt drabbade. Kvinnor står för 79 procent av dessa sjukskrivningar som också ökade med 29 procent mellan 2019 och 2023.¹⁸¹ De skriver att: Åtgärder för en utökad och förbättrad äldreomsorg kan därför ses som en indirekt åtgärd för ökad jämställd hälsa och ökad jämställdhet generellt. Åtgärderna inom äldreomsorgen överlappar även det arbete som görs med koppling till arbetsrelaterad ohälsa.¹⁸²

Enligt Jämställdhetsmyndighetens rapport Jämställdhetsarbetet tappar styrfart – Resultatrapporten 2024 är bilden av hur politiska beslut och satsningar påverkar män, kvinnor och jämställdhet snedvriden. Det beror på att olika politikområden kodas på olika sätt. Medan exempelvis försvar, rättsväsende, näringsliv och miljöskydd kategoriseras som allmänintresse, något som gynnar alla, räknas satsningar från staten på kommuner och regioner, hälso- och sjukvård som något som gynnar kvinnor i större utsträckning än män.¹⁸³ Detta trots att män nyttjar kriminalvården i mycket högre utsträckning (94 procent av de som avtjänade straff på anstalt år 2022 var män) precis som statliga stöd till företag och arbetsmarknadspolitiska program.¹⁸⁴ Som vi visat ovan gäller detta även försvaret, som gynnar mäns arbetstillfällen och ekonomi.

Den främsta anledningen till att kvinnor nyttjar hälso- och sjukvård mer än män är att kvinnor föder barn, men detta betraktas inte som ett allmänintresse.¹⁸⁵ Det sätt som olika budgetområden kategoriseras innebär att satsningar på kvinnor överskattas och att satsningar som gynnar män underskattas och osynliggörs.

Sveriges beslut att kraftigt investera i militär upprustning bidrar huvudsakligen till mäns arbetstillfällen, inkomster och ekonomiska tillgångar. Den internationella forskningen visar att militär upprustning påverkar kvinnor negativt sett till såväl arbetstillfällen, ekonomi och hälsa. Den svenska välfärden är redan hårt belastad och risken är påtagliga att den militära upprustningen kommer att ske på bekostnad av offentlig vård och omsorg, vilket får allvarliga konsekvenser för jämställdheten i Sverige.

Allmänhetens stöd för en upprustning är vid första anblick starkt, 83 procent anser att Sverige kraftigt bör öka sina försvarsutgifter enligt en undersökning av Demoskop (2025). Men denvisar också att stödet rasar drastiskt när frågan sätts i relation till var pengarna ska tas ifrån.Endast 56 procent anser att Sverige bör öka sina försvarsutgifter om det innebär minskade resurser till välfärden.¹⁸⁶

I Sveriges nationella handlingsplan för kvinnor, fred och säkerhet står det att: [i]nvesteringar i jämställdhet samt kvinnors och flickors rättigheter är ett effektivt sätt att förebygga konflikter.¹⁸⁷ Ändå bleknar investeringar i jämställdhet och kvinnors rättigheter i jämförelse med försvarsutgifterna.

Sverige har tidigare kritiserats av FN:s Kvinnokonvention för feminiseringen av fattigdom och för den arbetsrelaterade ohälsan bland kvinnor.¹⁸⁸ Att prioritera militär upprustning över kvinnors rättigheter och hälsa går också emot flera av Sveriges internationella åtaganden inklusive Agenda 2030 och Pekingplattformen.

Sveriges åtaganden

Förutom Sveriges egna jämställdhetspolitiska mål om ekonomisk jämställdhet och agendan för kvinnor, fred och säkerhet, måste Sverige följa FN:s Kvinnokonvention. Den ålägger staterna att motverka diskriminering av kvinnor på arbetsmarknaden när det gäller anställning, lönesättning, villkor, förmåner och arbetarskydd (Artikel 11) och garantera kvinnor samma rättigheter som män i samhällsliv och ekonomi (Artikel 13). Inom Pekingplattformen ska Sverige vidta åtgärder för att främja kvinnors ekonomiska rättigheter inklusive anständiga arbetsvillkor (Strategic objective F.1.), främja ett jämställt ansvar för arbete och familj (Strategic objective F.5.) samt minska investeringar i militära utgifter (Strategic objective E.2). I enlighet med Agenda 2030 ska Sverige ge kvinnor lika rätt till ekonomiska resurser (SDG 5.a).