Mäns våld mot kvinnor ska upphöra

Traditionell säkerhetspolitik, eller försvarspolitik, bygger på att skydda en nation från yttre angrepp med militära medel. Våld som sker på uppdrag av staten har en särställning och beskrivs som bra, eller allra minst nödvändigt, och som avgörande för människors säkerhet, trygghet och frihet. Ett ensidigt fokus på nationell försvarspolitik osynliggör dock det faktum att olika människor kan vara olika säkra inom nationen, att mycket av den osäkerhet som drabbar människor inte kommer från yttre hot och att osäkerhet kan orsakas av den egna staten, inte minst för marginaliserade grupper.⁵⁶

Det faktum att våld och förtryck inte är någonting som är isolerat till krig utan även sker i fredstid utmanar vår förståelse av de två tillstånden som tydligt separerade. Mäns våld mot kvinnor är inte en konsekvens av krig, även om det ofta ökar under väpnade konflikter, utan av patriarkala maktstrukturer där kvinnor är underordnade.⁵⁷ Som statsvetaren Amanda E. Donahoe utrycker det så kan formella fredsförhandlingar pågå medan mäns våld mot kvinnor fortsätter i hemmet.⁵⁸ Detsamma gäller våld mot hbtqi-personer. Att bryta normer kan innebära livsfara även i fredstid.⁵⁹

Vi kan alltså se våld som något som pågår över tid och rum, ett våldets kontinuum, som överbygger krig och fred. Förståelsen för våldets kontinuum blir avgörande för hur vi ser på säkerhet, vems säkerhet som prioriteras, vad som utgör ett hot samt hur vi ska hantera det.

De senaste decennierna har det traditionella säkerhetsbegreppet ifrågasatts och begreppet mänsklig säkerhet har möjliggjort ett annat sätt att se på säkerhet. Mänsklig säkerhet sätter människan i fokus och utgår från grundläggande behov, som att ha mat på bordet, tak över huvudet och att leva fri från hot, förtryck och våld.

Olika människor inom en stat upplever säkerhet och osäkerhet på olika sätt beroende på exempelvis könsidentitet, etnicitet, sexualitet, funktion, klass och ålder och hur dessa hänger ihop. Ett militärt försvar kommer exempelvis inte minska kvinnors utsatthet för sexualiserat våld, våld i nära relationer eller öka möjligheten att överleva en förlossning. Det kommer heller inte minska risken att bli misshandlad på stan på grund av sin hudfärg, sexualitet eller könsidentitet.

Säkerhetspolitik har länge definierats och dominerats av män och föreställningar om vad som är manligt. En ”riktig man” och en ”riktig stat” ska kunna lösa problem med våld. I ett patriarkalt samhälle ses konfliktförebyggande, nedrustning och dialog som tecken på svaghet (femininet) medan kapacitet till (och därmed konstant hot om) våld är ett tecken på styrka (maskulinitet). Synen på säkerhet och kön, femininet och maskulinitet, påverkar politik på högsta nivå varje dag.

Daniel Ellsberg, som på 70-talet läckte information om USA:s misslyckade krigföring i Vietnam (Pentagon Papers), undrade i årtionden varför president Lyndon B. Johnson fortsatte kriget trots att det var impopulärt och hans rådgivare sa att det inte gick att vinna. Ellsberg kom fram till att det måste varit Johnsons rädsla att framstå som omanlig och svag om han backade.⁶⁰ I februari 2022 sa Rysslands president Putin: Vare sig du vill eller ej, min sköna, så måste du stå ut med allt jag gör med dig.⁶¹ Ukraina skulle underkastas (feminiseras) Putins makt, medan Ryssland visar potens genom våld som liknas vid en våldtäkt. Samma sak har vi sett när det kommer till kärnvapen. Efter att Indien genomfört en provsprängning 1998 sa den hindunationalistiska ledaren Thackeray att landet behövde ”bevisa att vi inte är eunucker”. Ytterligare ett annat exempel är när USA:s president Trump twittrade om att hans kärnvapenknapp var större och mer välfungerande än Nordkoreas. Världens farligaste massförstörelsevapen kopplas här ihop med maskulinitet, styrka och potens.

Hur kön spelar in i internationell politik såg vi även under Sveriges Natoprocess. Sveriges ansökan om medlemskap gestaltades flera gånger som ett äktenskap.

SVT:s Politikbyrån visade i ett fotomontage med tidigare statsminister Magdalena Andersson i brudklänning i färd med att giftas bort till Nato, representerat av president Biden och president Erdoğan.⁶² Tidigare utrikesminister Ann Linde beskrevs ge äktenskapslöften till Nato, representerat av generalsekreterare Jens Stoltenberg.⁶³

Beskyddarlogiken

Enligt statsvetaren Iris Marion Young är den maskulina beskyddarlogiken central för att förstå hur traditionell säkerhetspolitik fungerar. Män har som uppgift att skydda nationen, och kvinnor och barn inom den, med våld om det krävs. I utbyte mot beskyddet ska kvinnor visa tacksamhet och respektera beskyddarens överordnade position. Detta förstärker föreställningen om kvinnor som passiva, som offer, utan förmågan att skydda sig själva.⁶⁴ Beskyddarlogiken innebär att den som beskyddas måste avsäga sig frihet och rättigheter.⁶⁵ Män får (i utbyte mot att riskera sina liv för nationen) ära, tacksamhet och en uppburen status i samhället. Beskyddarlogiken gör kön till en central del i mäns relationer till varandra, både i det vardagliga och på politisk nivå.

Problemet är att beskyddarlogiken inte skyddar kvinnor från sexualiserat våld. Föreställningen om att män ska skydda ”sina” kvinnor gör det istället effektivt att begå våldtäkt på ”fiendens kvinnor” som ett sätt att förnedra fiendemännens heder för deras misslyckande att skydda dem.

Militariserad maskulinitet

Militära organisationer är byggda på lydnad, hierarki och våldsanvändning. De domineras av män och betonar värderingar som är associerade med traditionell maskulinitet som fysisk styrka, kontroll, aggressivitet och disciplin. Det är också värden som i mångt och mycket står i motsättning till en jämställd maskulinitet.

I militären ska män(niskor) gå från ”civila till militärer”, traditionellt från ”pojkar till män”.⁶⁶ Det innebär att lära sig en slags manlighet där det ingår att hantera vapen och vara redo för strid, att bruka våld och döda om så behövs, men även olika riter och symboler som fostrar vänskap och lojalitet. Det skapas ett brödraskap där maskulinitet förknippas med våldsbenägenhet, men även heterosexualitet, något som statsvetaren Annika Kronsell menar förklarar den utbredda förekomsten av porr, prostitution, sexualisering av fienden och ett sexualiserat språk inom militären.⁶⁷ Detta brödraskap möjliggör också enligt statsvetarna Annick Wibben och Chiara Ruffa trakasserier och övergrepp.⁶⁸ Sociologen Cynthia Cockburn menar att militärens utmaning är att forma män som är villiga att döda och bli dödade men som endast gör det på ett disciplinerat och sanktionerat sätt. Den militära maskuliniteten får inte gå för långt, våldet får inte gå utanför ramarna.⁶⁹

Forskning, främst i USA, har visat att de värderingar som präglar militären även påverkar idéer om maskulinitet och könsroller utanför militären, särskilt i samhällen med påtaglig militär närvaro, exempelvis runt militärbaser och övningsområden.⁷⁰

Så ser det ut i Sverige

Den svenska Försvarsmakten har historiskt varit fokuserad på försvar av landets gränser vilket skapat en mer defensiv än aggressiv militär roll. Enligt statsvetaren Tua Sandman har Sverige haft ett ideal om ”den neutrala och defensiva soldaten” oftast kopplat till FN och fredsbevarande, där våldsanvändning har osynliggjorts då det setts som problematiskt.⁷¹

På 90-talet uppstod en debatt i relation till FNinsatsen, senare Natoinsatsen, i Bosnien och vilken roll svenska soldater skulle ha, fredsbevarande eller fredsframtvingande. Begreppen ”velour-soldater” och ”velour-pojkar” användes i debatten för att beskriva bilden av soldater utan ”verkligt” våldsmandat.

Där framhävdes ett utökat mandat att använda våld som någonting positivt, att svenska soldater inte skulle få några begränsningar. Här ser vi hur en positiv koppling görs mellan maskulinitet och våld.⁷²

Samtidigt som den militära upprustningen, medlemskapet i Nato och DCA-avtalet ofta motiveras med att vi måste skydda värden som demokrati och jämställdhet, riskerar vägvalen att bidra till att undergräva just dessa genom att frammana en alltmer militariserad maskulinitet med våldskapacitet. Under våren 2022 hävdades det att jämställdhetspolitiken försvagat svenska mäns förmåga att försvara Sverige. På Svenska Dagbladets ledarsida jämfördes Natoansökan med en könskorrigering.⁷³ Statsvetaren Maud Eduards m.fl. tolkar det som att Sverige i en farlig värld ska maskuliniseras genom upprustning och Natomedlemskap och frångå den naiva, idealistiska och feminina rollen vi historiskt haft som alliansfri och fredsfokuserad.⁷⁴

Motiveringen att skydda ”våra” värderingar (demokrati, frihet, öppenhet, jämställdhet, hbtq-vänligt osv.) skapar en tydlig skiljelinje mellan oss och ”den andre”, Ryssland, som står för en aggressiv, auktoritär, patriarkal, repressiv och bakåtsträvande politik med fokus på traditionella värden.

Men genom Natomedlemskapet så ingår Sverige nu i ett militärt ”vi” som inte nödvändigtvis har gemensamma värderingar. I så väl Polen som Ungern attackeras hbtqi-personers rättigheter konsekvent och utmålas, precis som i Ryssland, som ett säkerhetshot.⁷⁵ I Polen är abort olagligt om inte graviditeten är ett resultat av våldtäkt, incest eller om moderns liv är i fara.⁷⁶ Samma utveckling ser vi nu i USA både vad gäller kvinnors och hbtqi-personers rättigheter. Turkiet blir allt mer auktoritärt och år 2021 lämnade landet Istanbulkonventionen om våld mot kvinnor.⁷⁷

I grund och botten är Försvarsmaktens uppgift att, som de själva uttrycker det, ”försvara Sverige mot ett väpnat angrepp”, med våld eller hot om våld, oavsett vilka värderingar vi i Sverige har.

Amerikansk militär finns idag utstationerad i över 80 länder.⁷⁸ Forskning visar att där amerikansk militär finns, där förekommer också omfattande exploatering av kvinnor. Runt baserna ökar prostitution och människohandel för sexuella ändamål, och i flera fall har soldater själva deltagit i internationell människohandel av kvinnor för prostitution.⁷⁹ Runt militärbaser i USA, Japan, Tyskland och Sydkorea bedrivs omfattande handel med kvinnor och lokala och nationella myndigheter bidrar allt för ofta till att möjliggöra det exempelvis genom de sätt man väljer att reglera sexhandel och relationen till den sändande staten.⁸⁰

Sexuell exploatering runt amerikanska baser är något den amerikanska militären är väl medveten om. USA har under många år försökt komma åt problemet men initiativen har hittills inte kunnat få bukt med det.

Exploateringen av kvinnor har varit och är fortfarande ett problem även vid Natobaser. En omfattande prostitution och människohandel växte fram i Kosovo efter att Nato tog över efter FN 1999.⁸¹

Idag sker det i länder som Nordmakedonien men även Lettland,⁸² dit Sverige har skickat sin första Natotrupp. Nato har en policy om att förebygga och reagera på sexuell exploatering och sexuella övergrepp.⁸³ Män eller maskulinitet omnämns inte i policyn.

Där internationella styrkor finns etableras ofta så kallade sexonomier, ett ekonomiskt system som skapas då efterfrågan på sexuella tjänster hos styrkorna är hög och ekonomin hos lokalbefolkningen är svag. Det skapar en grogrund för trafficking då kriminella nätverk ser en marknad.⁸⁴ Det är också något som sker vid FN:s fredsbevarande truppers insatser.⁸⁵

Så ser det ut i Sverige

När många män samlas på en och samma plats ökar efterfrågan på kvinnors kroppar. I Sverige är den pågående industrialiseringen i norra delen av landet tydliga exempel. Tidningen Akademikern har rapporterat om en ökad exploatering av kvinnor i Skellefteå och Luleå.⁸⁶ Det handlar inte bara om utländska kvinnor som flyttas runt mellan städer, utan även lokala unga kvinnor och kvinnor som har tidigare erfarenhet av sex mot ersättning.⁸⁷ Skillnaden när det kommer till utländska trupper på svenskt territorium är att de i grunden har immunitet samt att soldater har en tydligt våldskapacitet.

I mars 2022 rapporterade svenska medier att två amerikanska militärer gripits för, och erkänt, sexköp av ukrainska kvinnor på en lägenhetsbordell när militärfartyget USS Forrest Sherman låg i Stockholms hamn.⁸⁸ Här länkas även krig och exploatering av kvinnors kroppar ihop. Efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina tvingades kvinnor på flykt vilket ökar risken att utsättas för människohandel, något Jämställdhetsmyndigheten snabbt uppmärksammade.⁸⁹

Det finns en stor risk för att placeringen av amerikansk trupp inom ramen för DCA-avtalet även kommer att leda till en ökad exploatering av kvinnor i Sverige. Risken finns även vid andra Natoländers närvaro i Sverige, exempelvis vid övningar, särskilt om USA redan genom sin närvaro i landet bidragit till en ökad exploatering i anslutning till svenska militärbaser.

Har Sverige förutsättningar att hantera denna risk? Jämställdhetsmyndigheten visar på stora skillnader i arbetet mot prostitution och människohandel runt om i landet. Endast 74 procent av kommunerna har ett styrdokument på området mäns våld mot kvinnor. Av dessa inkluderar bara 30 procent prostitution och människohandel för sexuella ändamål.

Kunskapen hos socialtjänsten är också i många kommuner låg.⁹⁰ Idag saknas de resurser som krävs för att Polisens arbete ska kunna vara aktivt och uppsökande. Mellan 2021 och 2022 minskade antalet ärenden om sexköp med 30 procent.⁹¹

I februari 2025 rapporterade Aftonbladet att endast ett åtal för människohandel för sexuella ändamål väckts på tre år.⁹² Antalet åtal och fällande domar i Sverige är lägre än i andra länder.⁹³ Enligt FN:s kommitté för avskaffande av diskriminering av kvinnor (CEDAW) kan den låga nivån delvis förklaras av att utländska kvinnor som utsatts för människohandel riskerar utvisning och därför väljer att inte anmäla.⁹⁴

Risken för att svenska soldater exploaterar kvinnor i andra länder, något som skett när Sverige har skickat trupp till flera platser tidigare,⁹⁵ ökar också i och med Natomedlemskapet. Dels genom fler gemensamma övningar, dels att svensk trupp skickas till Natobaser.

Trots att länken mellan prostitution, människohandel för sexuella ändamål och amerikanska militär baser är både känd och väldokumenterad är det ytterst få fall som leder till åtal. Det gäller även andra brott som exempelvis våldtäkt. Det beror både på det stigma det innebär för offer att träda fram och bristen på åtgärder.⁹⁶ Våld och straffrihet underlättas genom den ojämlika maktstrukturen mellan den sändande nationen och värdnationen som regleras i avtal (Status of Forces Agreement, SOFA, eller DCA) som fastställer den rättsliga statusen för trupperna.⁹⁷ Avtalen lyfts i flera länder fram som ett problem, eftersom de skyddar amerikanska baser och personal med immunitet men inte skapar tillräckligt skydd för lokala samhällena och de som bor där.⁹⁸ I både Sydkorea⁹⁰ och Japan har det lett till att myndigheterna ofta står handfallna inför dessa brott vilket leder till straf – frihet.¹⁰⁰ Juristen Anna Belle Hoots har föreslagit att ett verktyg skulle vara att skriva in särskilda regler i avtalen mellan länderna.¹⁰¹ Detta är något som Sveriges regering valde att inte göra när man ingick DCA-avtalet med USA.

Problematiken finns även inom Nato och mellan de olika ländernas styrkor. År 2022 blev en civil kanadensisk kvinna, anställd av den kanadensiska militären, utsatt för ett sexuellt övergrepp av en militär från ett annat land på Natobasen Adazi i Lettland. Efter anmälan fick hon höra att hon inför uppdraget hade informerats om att jobbet kom med risker. Ärendet hamnade mellan stolarna då det inte var tydligt vilket land som hade ansvar.¹⁰² Kvinnan menade att avsaknaden av agerande från Kanada handlade om att man inte vill skämma ut insatsen.¹⁰³

Lokalbefolkningar vittnar om att både det land som sänder soldater och värdlandet har ett intresse av att spela ned och dölja de brott som begås av utsända soldater, då det riskerar att skada relationen mellan länderna.¹⁰⁴

Så ser det ut i Sverige

Inom såväl DCA-avtalet med USA som SOFA-avtalet med Nato avsäger sig Sverige rätten att lagföra brott som begås av utsänd personal i Sverige. Eventuella brott ska som regel istället hanteras av den sändande nationen, utom i specifika fall där Sverige väljer att ta tillbaka rätten att driva en rättsprocess. Det är då regeringen som beslutar om åtalsförordnande.

När beslut om åtalsförordnande ligger hos en regering och den samtidigt kan anse sig beroende av stöd från en annan stat riskerar brottsoffers rättigheter och statens intressen att ställas mot varandra. Sannolikheten att Sverige skulle ta tillbaka domsrätten måste bedömas som liten.

Det riskerar att utmana rättssäkerheten och öka straffriheten samtidigt som det visar hur kvinnors rättigheter kan bli villkorade och en fråga om internationella relationer.

Det är också en fråga om olika lagar. Svensk lagstiftning skiljer sig från USA:s både vad gäller våldtäkt, där Sverige har en samtyckeslag, och sexköp, där köparen begår brott. Till tidningen Ottar säger juristen Julia Mo Eriksson att brist på frivillighet inte ”är tillräckligt för att en handling ska utgöra våldtäkt” enligt USA:s militärlagstiftning. När det gäller sexköp tolkar hon att denna kräver någon typ av uppmaning eller tvång för att en person ska kunna dömas, inte att köpet i sig är olagligt.¹⁰⁵

Internationell forskning visar en högre nivå av våld i nära relationer bland militärer än bland övrig befolkning. Det finns flera förklaringsmodeller som sannolikt samverkar. En handlar om den militära kulturen, där aggressivitet, hierarki och våldsanvändning inte ”stannar på jobbet”. En annan är påverkan av trauman, psykisk ohälsa samt missbruk. Det verkar finnas skillnader mellan grupper inom militären, exempelvis beroende på om man varit i strid eller inte.¹⁰⁶

Studier visar att risken att amerikanska soldater i aktiv tjänst utsätter sin partner för våld är tre gånger så hög som bland civila¹⁰⁷ och att våldet är mer brutalt.¹⁰⁸ En brittisk undersökning om personer som utsatts för våld pekar just på den militära kulturen och normaliseringen av våld som något som ökar kontrollerande och aggressiva beteenden.¹⁰⁹

Så ser det ut i Sverige

Det saknas forskning i Sverige om mäns våld mot kvinnor i nära relationer som utövas av militärer och om våldet ser annorlunda ut i relation till övrig befolkning. Av allt att döma är nivån lägre än i exempelvis USA och Storbritannien. Det finns dock flera anledningar till att frågan är relevant även i Sverige.

För det första kommer fler män genomgå värnplikt vilket innebär att de utbildas i våld och exponeras för den militära kulturen. För det andra riskerar fler svenska soldater att uppleva krig som en följd av Natomedlemskapet. För det tredje kan amerikansk trupp, inklusive medföljande anhöriga, genom DCA-avtalet stationeras i Sverige.

Då internationell forskning pekar ut såväl den maskulina militära kulturen som erfarenheter av krig som riskfaktorer måste risken för att mäns våld mot kvinnor kan öka tas på allvar och förebyggas. Om amerikansk militär, inklusive anhöriga, stationeras i Sverige, behövs en beredskap hos myndigheter och kommuner för att hantera våld i nära relationer inom de gästande trupperna. Det måste säkerställas att våldsutsatta på baser har samma rätt till skydd och rättssäkerhet som övrig befolkning, men också tillgång till vård och stöd som inte är kopplad till den amerikanska militären och därmed förövarens arbetsgivare.

Hur ser då Sveriges möjligheter ut att bemöta en potentiell ökning av mäns våld mot kvinnor inom nära relationer? Mellan år 2017–2023 mördades i snitt 14 kvinnor och flickor varje år av en person den har eller har haft en parrelation med.¹¹⁰

I Polisens egen granskning av sitt förebyggande arbete i 17 fall där en kvinna har mördats av en närstående man 2023-2024, konstateras att ett par av kvinnorna hade levt om myndigheten inte hade brustit i sitt arbete. Stora brister påvisas inklusive att synen på brottets karaktär och brottsoffret påverkat insatserna. I tre av fallen hade ingen anmälan upprättats trots kännedom om våld.¹¹¹ År 2023 genomförde Unizons kvinno- och tjejjourer 200 000 stödsamtal, en ökning med 45 procent i jämförelse med 2020.¹¹² Samtidigt beviljar kommunerna endast var femte våldsutsatt skyddat boende.¹¹³

Arbetet och kompetensen om mäns våld mot kvinnor ser olika ut i olika kommuner. Jämställdhetsmyndigheten konstaterar att det fortsatt finns allvarliga brister, inte minst när det gäller skydd av våldsutsatta, att det våldsförebyggande arbetet måste stärkas och att arbetet inom rättsväsendet måste prioriteras.¹¹⁴

Inom militären runt om i världen finns stora problem med sexuella övergrepp och trakasserier. I USA är problemet erkänt från den högsta ledningen och det amerikanska Försvarsdepartementet har under många år försökt hantera det.¹¹⁵ Studier visar att 33 procent av amerikanska, 36,7 procent av franska och 44,6 procent av kanadensiska kvinnliga soldater utsatts för sexuella övergrepp eller trakasserier under de 12 månaderna innan studierna genomfördes (2021–2022).¹¹⁶ Enligt den kanadensiska regeringen löpte kvinnor inom militären (2015) nästan dubbelt så stor risk att utsättas för sexuella övergrepp i jämförelse med populationen i sin helhet.¹¹⁷ I Storbritannien konstaterades år 2021 att kvinnor inom militären löpte en tio gånger så hög risk att utsättas för sexuella trakasserier än sina manliga kollegor.¹¹⁸ En norsk undersökning från år 2022 visar att nästan hälften, 45 procent, av kvinnor inom försvaret hade upplevt sexuella trakasserier det senaste året.¹¹⁹

Även män utsätts, dock i lägre grad och förövarna är även då oftast män. En studie uppskattar att 1 av 50 män har erfarenhet av sexuella övergrepp inom den amerikanska militären, medan statistiken för kvinnor är 1 av 3.¹²⁰ Studier visar även en ökad risk för att utsättas för sexualiserat våld bland hbtq-personer.¹²¹

Dessa siffror gömmer samtidigt ett mörkertal. Data från USA:s Försvarsdepartement visar att endast cirka 20 procent av de tillfrågade som uppgav att de upplevt oönskad sexuell kontakt rapporterade det.¹²²

Något som återkommer i berättelserna från olika länders militärer är en tystnadskultur och rädsla för att anmäla då det kan straffa sig. Förövaren kan vara en överordnad eller så tas det inte på allvar. Ofta hanteras det som personella ärenden och inte som brott, eller att de hanteras inom militärens egna juridiska system. En brittisk granskning från 2024 visar att kvinnor som våldtagits inom militären har mycket svårare att få sina förövare fällda inom militärdomstol än fall i civil domstol.¹²³ Efter att en våg av sexuella trakasserier och övergrepp inom den kanadensiska militären uppmärksammades beslutade den då nytillträdda försvarsministern år 2021 att flytta utredningar och åtal från det militära till det civila rättssystemet och skapa ett system där brottsutsatta kan rapportera förövare utan reprimander.¹²⁴

Militärt sexuellt trauma

I USA har ett eget medicinskt begrepp etablerats, Military Sexual Trauma, MST (militärt sexuellt trauma), för att beskriva sexuella övergrepp som upplevts under militärtjänstgöring.¹²⁵ Det utvecklades under krigen i Irak och Afghanistan för att definiera och hantera den typ av posttraumatiskt stressyndrom som allt fler kvinnliga veteraner led av efter att ha utsatts för sexualiserat våld av manliga kollegor.¹²⁶ I den uppmärksammade dokumentären The Invisible War (2012) konstaterades att det är större risk för en kvinnlig soldat att bli våldtagen av en manlig kollega än att dö av fiendeeld.¹²⁷ MST får stora konsekvenser för kvinnors liv, både vad gäller psykisk och fysisk hälsa. Då brotten ofta sker på baser där den som utsatts lever och arbetar, tillsammans med en låg anmälningsfrekvens och ännu lägre frekvens vad gäller påföljder, innebär det att många tvingas leva och arbeta nära sina förövare.¹²⁸

Så ser det ut i Sverige

Den svenska Försvarsmakten bedriver ett arbete för att öka jämställdheten inom myndigheten. Detta motiveras både med att det är ett demokratiskt kärnvärde och med att det bidrar till att utveckla en starkare organisation. I arbetet ingår att göra jämställdhetsanalyser innan beslut fattas, att förebygga diskriminering och trakasserier samt att öka andelen kvinnor inom Försvarsmakten.¹²⁹ De senaste åren har vi sett hur Försvarsmakten i sin marknadsföring mer och mer riktar sig till unga kvinnor genom kampanjer i det offentliga rummet och i sociala medier, inklusive på internationella kvinnodagen. Men arbetet för en jämställd försvarsmakt går långsamt. En förklaring går att hitta i motståndet mot förändring på strukturell, organisatorisk och professionell nivå, något som kapten Frida Linehagen kallar “functional disinclination”, eller funktionell ovilja.¹³⁰ Enligt statsvetaren Annica Kronsell likställs genus inom Försvarsmakten med kvinna. Mannen är norm och har därför inget kön. På så sätt osynliggörs maskulinitet och arbetet utmanar inte makthierarkier.¹³¹

Även om nivån av sexualiserat våld inom militären antas vara lägre i Sverige än i exempelvis USA är våldet fortfarande högst närvarande. Som en del av #MeToo-uppropet hösten 2017 skrev över 1700 kvinnor och icke-binära aktiva och tidigare aktiva inom Försvarsmakten under uppropet #GivAktOchBitIhop.¹³² Där delades erfarenheter av mobbning, trakasserier och våldtäkter. Berättelserna vittnade om en tystnadskultur. Försvarsmaktens egen undersökning bland de som gick grundutbildningen år 2021 visar enligt Officierstidningen att: [a]ndelen kvinnor som upplever att de utsatts för kränkningar är överrepresenterade med 47 procent jämfört med andelen män på 23 procent. Inom den kvinnliga gruppen har majoriteten utomnordisk bakgrund. Berättelserna i de öppna svaren vittnar om utsatthet kopplat till flera av diskrimeringsgrunderna så som kön, sexualitet och etnicitet.¹³³

Vintern 2020/2021 rapporterade SVT om trakasserier, maktmissbruk och våld, sexism och homofobi, mot värnpliktiga.¹³⁴ I december 2021 skickades 500 värnpliktiga hem från Enköping efter larm om allvarliga och systematiska kränkningar.¹³⁵ 2024 genomförde Dagens Nyheter en granskning som skildrar kvinnors erfarenheter av sexuella trakasserier och övergrepp inom Försvarsmakten. Händelser polisanmäldes inte utan hanterades inom personalnämnden, ofta endast genom ett mindre löneavdrag.¹³⁶

Försvarsmaktens plan för jämställdhetsintegrering 2022–2025¹³⁷ tar upp Sveriges jämställdhetsmål om mäns våld mot kvinnor men mäns roll som förövare och maskulinitet är inget som diskuteras i dokument och instruktioner, trots rapporter om sexualiserat våld.

Inom Försvarsmakten används begreppet ”ovälkommet beteende” för kränkande särbehandling, trakasserier, sexuella trakasserier och repressalier. Det är också detta som undersöks i medarbetarundersökningar. Begreppet osynliggör mäns sexualiserade våld mot kvinnor. Försvarsmakten är en mycket mansdominerad arbetsplats, kopplad till våldsutövning och man lever ofta tätt tillsammans, exempelvis tvingas kvinnor och män att dela duschar. Det ökar riskerna.

Försvarsmakten lyfte inte några frågor kopplade till jämställdhet och kvinnors rättigheter i sitt remissyttrande till DCA-avtalet trots att myndigheten ska göra en jämställdhetsanalys i berednings- och beslutsprocesser.¹³⁸ Deras personal löper störst risk att utsättas för sexualiserat våld om amerikansk trupp stationeras i Sverige. Det gäller även medlemskapet i Nato i samband med övningar och stationering av svensk trupp utomlands.

I Försvarsmaktens plan för jämställdhetsintegrering står det att: Försvarsmakten ska ha medvetenhet och förmåga i sitt beslutsfattande om hur militära operationer påverkar civilbefolkningen.¹³⁹ Trots detta finns ingen diskussion i remissyttrandet om riskerna för befolkningen i de 17 kommuner som DCA-avtalet omfattar.

Som vi har visat riskerar den rådande försvarspolitiken att leda till stora konsekvenser för kvinnors säkerhet, inte minst i de 17 kommuner där USA kan komma att stationera trupp inom DCA-avtalet.

Utifrån den försvarspolitik som idag bedrivs måste vi våga fråga oss vad konsekvensen för samhället blir av att utbilda fler och fler unga män i aggressivitet, våld och lydnad. Det behöver även sättas i relation till en global backlash mot jämställdhet och kvinnors rättigheter som också märks av i Sverige. Ungdomsbarometerns generationsrapport 2025 visar en utveckling mot mer traditionella könsroller.¹⁴⁰ Brottsförebyggande rådet visar samtidigt att andelen pojkar som både uppger att de skulle använda våld som svar på att någon kallade dem något elakt, och de som inte tycker det är fel att använda våld för att få respekt ökar.¹⁴¹ En ökning av militariserad maskulinitet riskerar att normalisera våld, kontrollerande och aggressiva beteenden.

I Sveriges nationella handlingsplan för kvinnor, fred och säkerhet står det att: Könsrelaterat våld är en allvarlig och oacceptabel kränkning av de mänskliga rättigheterna och internationell humanitär rätt. Att motverka könsrelaterat våld och konfliktrelaterat sexuellt våld är högt prioriterat av regeringen /…/.¹⁴²

I den senaste granskningen av Sverige inom FN:s Kvinnokonvention (2021) kritiserade kommittén Sveriges arbete med mäns våld mot kvinnor, platsbristen på skyddade boenden samt det låga antalet fällande domar när det kommer till sexualiserat våld och människohandel.¹⁴³ I granskningen inom Istanbulkonventionen (2024) får Sverige kritik bland annat vad gäller avsaknad av kunskap om mäns våld mot kvinnor bland olika yrkeskårer och avsaknad av samordning mellan myndigheter.¹⁴⁴

Att stoppa mäns våld mot kvinnor är avgörande för kvinnors säkerhet och en grundläggande fråga när det kommer till jämställdhet. Våldet hindrar också kvinnors rättigheter på alla andra områden.

Sveriges åtaganden

Förutom Sveriges egna jämställdhetspolitiska mål om mäns våld mot kvinnor och agendan för kvinnor, fred och säkerhet, måste Sverige följa FN:s Kvinnokonvention. Den ålägger staterna att motverka mäns våld mot kvinnor, stereotypa könsroller (Artikel 5) och bekämpa prostitution och människohandel (Artikel 6). Inom Pekingplattformen ska Sverige vidta åtgärder för att förebygga och eliminera våld mot kvinnor (Strategic objective D.1.) genom att exempelvis se till att tillräckliga resurser finns, eliminera handel med kvinnor (Strategiskt mål D.3.) samt främja en fredskultur genom att lära pojkar och flickor att lösa konflikter utan våld (Strategic objective E.4). Istanbulkonventionen ålägger Sverige att förebygga och bekämpa våld mot kvinnor och våld i hemmet och i enlighet med Agenda 2030 ska staterna eliminera alla former av våld mot kvinnor och flickor, inklusive människohandel och sexuellt utnyttjande (SDG 5.2).