Uttalande från WILPF Nordiskt möte 2024 - IKFF
Hem » Militarisering » Uttalande från WILPF Nordiskt möte 2024 

Uttalande från WILPF Nordiskt möte 2024 

Uttalandet antogs vid WILPF:s Nordiskt möte 2024 i Helsingfors 4–5 maj

De nordiska sektionerna av Women’s International League of Peace and Freedom (WILPF) är djupt oroade över den ökade militariseringen i våra länder. Vi ser med oro på hur militära ideal och lösningar dominerar och vi är bekymrade över att våra regeringar låter sig styras av rädsla. Vår organisation har arbetat för fred i över ett sekel och vi står enade i vetskapen om att fred är möjligt.

De nordiska länderna har aldrig varit fria från militarism, men militariseringsprocessen har ökat under de senaste åren. Våra länder har en lång historia av att arbeta för fred och för fredliga lösningar på konflikter. Vår roll i det internationella samfundet har varit att vara en röst för fred, demokrati och mänskliga rättigheter, och detta har blivit en del av vår självuppfattning. Därför är utvecklingen mot militarisering desto mer oroande.

De nordiska sektionerna av Women’s International League of Peace and Freedom (WILPF) är oroade över bristen på diskussion och öppenhet inom våra respektive länder, särskilt i frågor som rör säkerhetspolitik. Det anstår en demokratisk stat att använda de rätta kanalerna för viktiga beslut som påverkar medborgarna i detta land. Hittills har detta inte varit fallet när det gäller de försvarssamarbetsavtal med USA som regeringarna i de fyra länderna Danmark, Finland, Norge och Sverige har förhandlat fram. Dessa kommer att resultera i ett stort antal de facto amerikanska baser i de nordiska länderna, med amerikansk militär personal och vapen på finsk, svensk, dansk och norsk mark, undantagna från nationell jurisdiktion, lagstiftning och kontroll. Avtalen förbjuder uttryckligen nationell kontroll, även när det gäller den eventuella förekomsten av kärnvapen på våra nationella territorier.

Med Sveriges och Finlands anslutning till NATO och nya försvarsavtal mellan USA och våra länder som ingås under säkerhetens täckmantel, måste vi fråga oss ”Säkerhet för vem?”. När militariseringen har tagit ett grepp om vår region och vi ännu inte vet den fulla omfattningen av detta kommer att ha på vår miljö, våra medborgare och våra samhällen, måste vi fråga ”Säkerhet i vilket syfte?”. När våra regeringar ger upp vår suveränitet i ”säkerhetens” namn, utan ordentliga förhandlingar, insyn och demokratiskt inflytande i de nämnda försvarsavtalen, måste vi fråga oss ”Säkerhet till vilket pris?” Om vi inte ställer dessa frågor riskerar vi att förlora oss själva.

Vi står enade över våra nordiska gränser i strävan efter en värld i fred och vi uppmanar alla medborgare att aktivt arbeta för fred och fredliga lösningar på konflikter. Länderna måste förbereda sig för fred, inte för krig!

Relaterade artiklar