För två veckor sedan avslutades årets möte inom det första utskottet i FN:s generalförsamling. Första utskottet brukas kallas för en temperaturmätare för läget inom internationell nedrustning. Mot den bakgrunden ger årets möte en fingervisning om vad vi kan vänta inför icke-spridningsavtalets (NPT) översynskonferens i april/maj 2020.
- En ovilja att erkänna tidigare beslutade åtaganden inom NPT
I diskussioner och omröstningar kring olika resolutioner blev det tydligt att kärnvapenstaterna alltmer försöker undvika och underminera redan beslutade åtaganden inom NPT. Framförallt handlar det om åtaganden rörande nedrustning som antagits vid NPT:s översynskonferenser 2000 och 2010.
Denna strategi blev tydlig bl.a. i relation till resolution L.47/Rev.1, “Joint Courses of Action and Future- oriented Dialogue towards a world without nuclear weapons” som sedan flera år tillbaka läggs fram i första utskottet av Japan. Resolutionen har under tidigare år inkluderat referenser till konsensusbeslut, alltså att samtliga stater har varit överens, om NPT:s genomförande och starkt språk om humanitära perspektiv på kärnvapen. I årets version av resolutionen saknades dock viktiga referenser till tidigare NPT-beslut, i syfte att blidka kärnvapenstater. Detta ledde till debatt och kritik från kärnvapenfria stater.
I relation till en annan resolution (A/C.1/74/L.19) röstade USA, Storbritannien och Frankrike emot en formulering som refererade till NPT:s konsensusbaserade bestämmelser från översynskonferensen år 2000, till NPT:s artikel 6 (nedrustningsartikeln) samt till att det övergripande målet är total eliminering av kärnvapen.
Ryssland och Kina röstade även nej till språk om att skapa möjligheter för nedrustningsutbildning för en yngre generation i syfte att engagera och öka medvetenheten av användandet av kärnvapen.
Att kärnvapenstater röstar emot åtaganden som de tidigare gjort inom NPT, och emot andra viktiga normativa målsättningar, är oacceptabelt och underminerar NPT som ett viktigt verktyg i den internationella kärnvapenpolitiken.
- Kärnvapenstater försöker villkora genomförandet av NPT och nedrustning
Traditionellt har Sverige inte accepterat att kärnvapenstater motiverar sina vapeninnehav med säkerhetspolitiska argument. Sveriges linje har istället varit att kärnvapen hotar nationell och global säkerhet och att nedrustning behövs och ska genomföras i enlighet med NPT för att främja säkerheten.
Idag utmanas denna position när kärnvapenstater försöker driva igenom nya initiativ, framförallt USA:s ”Creating an Environment for Nuclear Disarmament” (CEND). CEND kräver att det internationella samfundet ska fokusera på ”de underliggande säkerhetsproblemen som lett till kärnvapenproduktion i första hand”. På så vis villkoras genomförandet av NPT:s bindande beslut om nedrustning till vissa odefinierade förbättringar i det internationella säkerhetsläget, istället för att nedrustning erkänns som en förtroendeskapande och säkerhetsskapande metod. Detta legitimerar kärnvapen som ett acceptabelt säkerhetspolitiskt instrument och riskerar att underminera NPT, underbygga upprustning och förhindra nedrustning. Under första utskottet kritiserade flera kärnvapenfria stater försöken från kärnvapenstater att villkora genomförandet av NPT.
- Sveriges initiativ i kärnvapenfrågan
Sverige fortsatte under första utskottet att driva sitt initiativ ”stepping stones” som går ut på att bryta ner kärnvapennedrustning till mindre delmål, så kallade ”realistiska” steg som ”kan nås även när tilliten är som lägst”. Detta innebär att länder ska utforska andra vägar till kärnvapennedrustning som att reducera kärnvapen i militära doktriner och öka transparensen. Detta är en metod som prövats flera gånger utan att lyckas. Tidigare har strategin kallats för ”step-by-step” och ”building blocks” och drivits av kärnvapenstaterna och deras nära allierade. Hittills har sådana initiativ inte lett till nedrustning eller till genomförandet av något annat mindre delmål. Det svenska ”stepping stones”-initiativet fokuserar på åtgärder som länderna i NPT redan förbundit sig till att genomföra genom beslut under NPT-översynerna 2000 och 2010.
- FN:s kärnvapenförbud
Första utskottet röstade återigen igenom en resolution som stödjer FN:s kärnvapenförbud (TPNW). Samtidigt presenterade Kina, Ryssland, Frankrike, USA och Storbritannien ett gemensamt uttalande som upprepade deras motstånd mot TPNW.
Flera länder uttryckte stöd för TPNW och belyste hur avtalet kompletterar den befintliga folkrättsliga arkitekturen, inklusive NPT och provstoppsavtalet (CTBT). Nya Zeeland, Irland, Österrike, ASEAN och Non-Aligned Movement samt Internationella Rödakorskommittén (ICRC) är några exempel på stater/koalitioner/organisationer som uttalade stöd för TPNW.
- Inför NPT RevCon
I april/maj 2020 möts stater och civilsamhället i New York för översynskonferens (Review Conference, RevCon) inom NPT. RevCon äger rum vart femte år och syftar till att utvärdera genomförandet av NPT under de senaste fem åren. Diskussionerna under årets möte inom första utskottet belyser flera viktiga frågor inför RevCon, så som:
- Sverige kan inte acceptera att tidigare beslutade åtaganden inom NPT ignoreras och försvagas. Detta inkluderar såväl humanitära referenser som nedrustningsåtaganden med mera. Att det humanitära perspektivet bibehålls är av största vikt.
- Kärnvapenfria stater behöver stå emot kärnvapenstaters försök att villkora sina skyldigheter inom NPT. Folkrätten bygger på att avtal respekteras och genomförs över tid – inte vattnas ur och villkoras.
- Sverige och andra kärnvapenfria stater får inte acceptera kärnvapenstaternas försök att ta monopol på frågan om säkerhet och kärnvapen. Risken för kärnvapenanvändning ökar idag vilket skapar oacceptabla risker för alla människor och stater i världen. Det är inte upp till kärnvapenstaterna att bestämma huruvida säkerhetsläget tillåter nedrusning eller inte – kärnvapen är alla staters fråga.
Källor
Resolutioner och anföranden från årets möte i första utskottet finns samlade här: http://reachingcriticalwill.org/disarmament-fora/unga/2019
