År 2022 lade världens stater tillsammans 2240 miljarder dollar på militära utgifter, meddelar Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI) idag i sin årliga sammanställning. Det är 3,7 procent mer än år 2021, och motsvarar ungefär 23 tusen miljarder svenska kronor. Länderna i Europa har ökat sina utgifter mest, med den största ökningen på 30 år, alltså sedan kalla kriget.
Kapprustningen möjliggör allt mer krig
De som lägger mest pengar på militären är USA, Kina och Ryssland, som tillsammans står för över hälften av de totala utgifterna. De militära stormakterna illustrerar kapprustningens dilemma när de försöker hålla jämna steg med varandra genom att ständigt öka sin militära kapacitet. De lägger mer och mer pengar på att kunna föra krig, vilket lämnar allt mindre resurser till att förebygga kriget och skapa säkerhet och trygghet för människor.
Pengarna tas från annan offentlig verksamhet, genom höjda skatter eller lån. Det påverkar befolkningen i varje land. Ett närliggande exempel kommer från Danmark, där regeringen beslutade att ta bort en nationell helgdag för att finansiera sina militära utgifter och leva upp till Natos krav.
Sveriges ökade militära utgifter
Sverige har löpande ökat sina militära utgifter de senaste åren. Förra året var inget undantag. Sverige ökade sina militära utgifter med tolv procent. Ökningen är en jämförelse med året tidigare, då utgifterna också ökade från föregående år. Den globala ökningen från år 2021 till 2022 är 3,7 procent. Över de senaste tio åren, 2012–2022, är ökningen nästan 20 procent.
I regeringens vårändringsbudget från april 2023 fanns inga nya pengar till Sveriges Kommuner och Regioner. Bostadsbidragstillägget till barnfamiljer är fortsatt tillfälligt (den största delen som har behov av stödet är ensamstående mammor), och Sveriges största kommuner planerar för nedskärningar i skolan. Samtidigt fick Försvarsmakten ett tillskott på 660 miljoner kronor. De fick dessutom lov att göra inköp för över 16 miljarder kronor extra, som ska bekostas i framtida budgetar fram till år 2033.
Krigsförberedelser skapar beredskap för krig. Fredsbyggande bygger fred.
Kriget i Ukraina har bidragit till den snabba ökning i militära utgifter som sker i framför allt Europa. Men även innan Rysslands fullskaliga invasion ökade de militära utgifterna. Det nya säkerhetsläget upprepas som motivering till de enorma kostnadsökningar som militären, och ett Natomedlemskap, kräver.
Kriget i Ukraina har gjort det tydligt för många vad krig innebär, och att krig måste undvikas. Problemet med de ökande militära utgifterna är att avskräckning och upprustning inte förebygger krig. Investeringar i mänsklig säkerhet, demokratiska institutioner och ett klimat som människan kan fortsätta leva i är både billigare och bättre metoder för att förebygga väpnade konflikter. När ska människors säkerhet finansieras?
