Militarism innebär en tro på att samhällsproblem och konflikter kan lösas med våld. Militarisering är en process igenom vilken samhällen förbereder sig för väpnad konflikt och våld.

Som barn har du kanske fått lära dig att våld- och krigslekar är självklara och roliga, att den starkaste killen i klassen är den med högst status, eller att militärmönster är ett kaxigt mode. Om du ser dig runt i en stad ser du troligtvis upphöjda statyer på män som varit ute i krig. Allt detta är tecken på militarisering. Fler exempel är när mer pengar till militären eller när militärer tas in som experter i olika frågor.

Militarisering handlar om en successiv process där individer, institutioner och organisationer blir militariserade, vilket innebär att gradvis uppfatta en uppsättning idéer om våld och vapen som naturliga. Militarisering är inte samma sak som krig, men militarisering i form av upprustning, skapande av hot- och fiendebilder och normalisering av våld möjliggör för krig att bryta ut.

Antimilitarism ifrågasätter och utmanar militarisering och militarism. Det handlar både om att inte själv använda eller normalisera våld i sitt eget arbete, och att presentera och praktisera alternativa sätt för hur samhällen kan organiseras och konflikter hanteras på.

I vårt arbete synliggör vi militarism och militarisering och visar att det varken är normalt eller nödvändigt att använda våld mot andra i ett samhälle. Vi står för alternativ som att investera i rättvisa och inkluderande samhällen, demokratiska fri- och rättigheter, och jämställdhet. Våld och militarism används ofta för att utesluta människor från beslut som rör deras egna liv och säkerhet. Att fler människor får möjlighet att delta i besluten som påverkar deras säkerhet är ett sätt att utmana militarismen genom ökat demokratiskt deltagande.

Militariseringen i Sverige och världen ökar just nu och den berör flera områden. Under flikarna kan du läsa om några av de områden som IKFF arbetar mest med, Nato och Miljö, klimat och militarisering.