« »

Blogg: Många frågetecken kring kärnvapenutredningen

2019-06-28

Vi har tidigare framfört kritik mot hur Lars-Erik Lundins kärnvapenutredning har genomförts. Skribenten Stina Oscarsson har grävt i frågan och fått uppseendeväckande svar från UD. Raderade e-post, uteblivna protokoll och ”informella” möten med utredningens smala referensgrupp.

Nu har Utrikesdepartementet kommenterat kritiken. De menar att Lars-Erik Lundin har varit anställd vid Regeringskansliet och att utredningen ”inte genomförts av en kommitté eller särskild utredare.” Poängen verkar vara att utredningen inte ska ses som en SOU, en vanlig statlig utredning, och därmed inte behöver protokollföras eller vara transparent på samma sätt. Så vad är det Lundin har gjort?

När Lundin den 18 januari lämnade över sin rapport så bjöd UD in till presskonferens. ”Fredag den 18 januari 2019 överlämnar den särskilda utredaren Lars-Erik Lundin utredningen om svenskt tillträde till konventionen om ett förbud mot kärnvapen”, stod det i inbjudan.

Nu ger UD intryck av att Lundin haft något slags projektanställning för att analysera en särskild fråga. Samtidigt har hans rapport fått väldigt stort genomslag i den politiska och mediala debatten, där den behandlats som en vanlig statlig utredning.

Vi har hela tiden utgått från att detta varit en riktig statlig utredning. För att göra inspel under utredningens gång hänvisades vi till utredarens privata e-post hos gmail – inte till någon officiell e-post hos Regeringskansliet. Vi tyckte att detta var märkligt. När vi efterfrågade en möjlighet till framtida eftersökning av e-post så instruerades vi att kopiera in UD:s officiella registratorsadress. Har Lundin varit anställd hos UD och i sin tjänst använt en gmail-adress?

När Stina Oscarsson till slut fick ut hela utredningens ärendemapp så innehöll den enligt henne totalt nio mail som i huvudsak skickats från freds- och nedrustningsorganisationer. Oscarsson konstaterar att ”av de tankar de framförs finns knappt ett spår i utredningen”.

Till detta kommer att regeringskansliet valde att tillsätta en referensgrupp för Lundin med enbart statliga aktörer: Utrikesdepartementet och Försvarsdepartementet själva, samt myndigheterna Inspektionen för strategiska produkter (ISP), Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) och Strålskyddsmyndigheten (SSM). Ingen extern expertis på nedrustning eller humanitär rätt. Ingen nedrustningsforskare. Inget deltagande från folkrörelser.

När vi frågade Lundin i vintras om vilka personer som ingått i referensgruppen, fick vi beskedet att han inte besvarade frågor om utredningen längre då han nu var privatperson. Några dagar senare medverkade han i rollen som utredare på ett seminarium hos Folk och Försvar.

Tre gånger har vi bett UD om en deltagarlista för referensgruppens sammankomster. Denna utredning och referensgrupp har fått stor makt över den svenska kärnvapendebatten, så självklart är det viktigt att få veta vilka det är som har fått inflytande. UD:s ansvariga enhet svarar att det inte går att få information om deltagarna eller om antalet män och kvinnor som fått sitta med i gruppen.

Vi blir mer och mer stärkta i vår uppfattning att Lars-Erik Lundins utredning – hur den än beskrivs – inte kan ligga till grund för det viktiga beslutet om Sverige och FN:s kärnvapenkonvention. Gör om, gör rätt.

TAGS →
 

© 2015 IKFF | Alla rättigheter reserverade | Om hemsidan | webbansvarig