Fred&Frihet

25 år av resolution 1325

Resolution 1325 om kvinnor,
fred och säkerhet firar 25 år. Sanningen är att vi just nu står inför en lång uppförsbacke. Väpnade
konflikter eskalerar världen över samtidigt som länder drar in bistånd
och stöd. Kvinnor fortsätter att stängas ute från rum där fredssamtal
pågår och stödet till kvinnorättsorganisationer minskar. Finansieringen
till militär och försvar når nya rekordnivåer för varje år som går.
Men det kanske är det som är det positiva med jubileum – det skapar
utrymme för reflektion över den tid som gått och vart vi är på väg.

Militarism, fascism – och det fortsatta arbetet för fred

Dessa krafter skall vi inte blunda för, men inte heller vika oss inför. Flera ögon bör öppnas och se åt andra håll för nya frihandelsavtal och samarbeten. USA:s synsätt är kortsiktigt, både bakåt och framåt i tiden. Bakåt – då det vittnar om historielösheten. Framåt – då idealism och samröre, fred och gemensamma krafter är de enda hållbara vägarna framåt för världen. Europas uppgift är att visa på det senare.

Stå starkt när det blåser

”Marta lever i en tid full av krigsbeundran, då unga män uppmuntras till ärelystnad och krig anses vara något nästintill eftersträvansvärt. Marta delar till en början denna uppfattning. Hon avundas de män som får ge sig ut i krig och grämer sig över att hon, som kvinna, inte får chans att visa sitt hjältemod. Men när krigets fasa kryper närmre inpå henne börjar hon ifrågasätta uppfattningen som råder i hennes omgivning.”

I detta nummer går vi lite tillbaka till grunderna. Vi får läsa om Bertha von Suttner, framväxten av kvinnor, fred och säkerhetsagendan,, varför vi är emot Nato, samt kärnvapens utveckling och kampen mot dem.

Den lömska militarismen

”Bilderna vi lägger upp på våra dejtingprofiler utgör en del av en mycket anpassad och välputsad image som vi vill projicera utåt, och de återspeglar tydligt vad vi tror att andra finner attraktivt och åtråvärt. De utgör också en snabb introduktion av oss själva. Bilderna iscensätter både vem vi är (eller vill vara) och vem vi tror att andra vill att vi ska vara. Det finns därför många insikter att hämta från fenomenet, att så många unga män väljer att visa bilder av sig själva med militär utrustning.”

I detta nummer blir vi påminda om att militarismen kan ta sig in på lite oväntade ställen. I den feministiska utrikespolitiken och i dejting. Vi har också en bokspecial med intressanta och viktiga böcker.

Maskuliniteter

– Det baseras på föreställningen om vem som är en riktig man. Det är en man som kan strida, en man som kan döda. Det är ett väldigt inhumant sätt att se på manlighet, att du är en riktig man om du kan kontrollera kvinnor, familjer och samhällen, säger Angelica Pino.

I detta nummer utforskar vi maskulinitet, eller snarare maskuliniteter. Hur de skapas och hur de kan utmanas och förändras.

Försvar, plikt och vägran

Även om vi talar om civilt försvar betyder det inte att det är frånkopplat det militära, tvärtom. Det civila försvarets uppgift är att understödja det militära och när det byggs är det krig som samhället förbereder sig för. I detta nummer undersöker vi civilt försvar och hur det angår oss.

”Man väljer att med den kraft som står till ens förfogande kämpa emot det som enligt ens djupaste övertygelse inte får möjliggöras: atomkrig. Man gör det genom att vägra enrollera sig i ett militärt system: man kan ju inte med sitt eget handlande — frivillig övning — bidra till att upprätthålla myten att ett modernt krig är tillåtligt under beteckningen försvar, samtidigt som hela ens samlade erfarenheter lärt en att enda vägen att rädda liv undan en förintelse vars utsträckning ingen kan överblicka, det är att slåss mot kriget självt.” – Barbro, Bang, Alving.

I detta nummer undersöker vi civilt försvar och hur det angår oss.

Motståndets makt

Det som gror under ytan bortom kontroll av de auktoritära systemen och i händerna av vanliga människor är hopp och tro på förändring. De växande rörelserna i Iran och Ryssland sätter unga, och särskilt kvinnor, i centrum och ger nya generationer möjligheten att se vad som är möjligt att åstadkomma. Det är motståndets ultimata kraft, att det alltid hittar nya vägar till förändring.

I detta nummer fokuserar vi på olika typer av organisering och motstånd.

Natofieringens pris

Politisk enighet eftersträvas ofta när stater står inför en kris då snabba beslut behöver fattas. Frågan är vilket pris det har. Under Natoprocessen har meningsskiljaktigheter i säkerhetspolitiska frågor framställs som obefogade – eller till och med som hot mot rikets säkerhet.

I detta nummer fokuserar vi på vad som hände våren 2022 från ett demokratiskt, medialt och politiskt perspektiv.

Patriarkatet och kriget: tills döden skiljer dem åt

Kriget i Ukraina visar hur komplext och omfattande kvinnors liv, säkerhet och rättigheter påverkas av väpnade konflikter. Politiska beslut som tas idag måste ta hänsyn till kvinnors säkerhet och analysera konsekvenserna. Säkerhetspolitik som utgår från ett snävt militärt perspektiv blir en farlig förenkling av vad säkerhet är och för vem.

I detta nummer fokuserar vi på olika aspekter av Putins krig i Ukraina.