Allt detta händer hos oss medan många tittar åt ett annat håll. Eller tänker att detta inte händer här. Turligt nog finns det de som inte tittar bort. Det kallas folkrörelsen.
I detta nummer kan du läsa om våldsamma maskuliniteter, hur försvarsmakten skapar ”den unga” målgrupp de vill nå i och med den återinförda värnplikten med frågor som ”Kan man ha mens i fält?” och frågor kring demokrati och påverkan i vår tid.
Plötsligt stod det fruktstånd ute på gatorna. I Kaduna, där hon bor, var detta konstigt. Ingen brukade sälja frukt just där. När borden blev fler och fler rapporterade hon det till polisen, som inte tyckte att det var något att bry sig om. Borden försvann men dök upp igen, och hon rapporterade. Först efter tredje gången, när borden hade blivit än fler och närmade sig polisstationen, reagerade myndigheterna. De kom fram till att det var Boko Haram som sålde vapen under borden och planerade för en attack.
”Kvinnor har drivit denna kamp genom decennier. Det är på deras axlar vi står för att göra det som vi fick höra var omöjligt.”
2017 kommer var året då vi förbjöd kärnvapen och då den norska Nobelkommittén meddelade att ICAN, den internationella anti-kärnvapenkampanj som IKFF är med och driver, tilldelats Nobels fredspris. Varför och hur?
Möt kvinnorna som organiserar sig för att förändra världen!
Människors längtan efter demokratiskt utrymme är en kraft som är svår, för att inte säga omöjlig, att övervinna. Folk vill helt enkelt engagera sig i sina samhällen och de kommer att göra det oavsett om det innebär att de riskerar sin säkerhet, sin frihet och till och med sina liv.
»Låt oss värdera vårt välstånd utifrån vad vi har kvar på jorden, i stället för i termer av hur snabbt vi plundrar den. Låt oss minska energislukande aktiviteter för att i stället utöva sådana som sätter ett lättare fotavtryck: Förundran. Kärlek, vänskap. Konst, musik, hantverk. Det är det som ett ›ekologiskt tänk‹ handlar om. Inte om att skaffa en elbil eller köpa fairtradechoklad. Den mest ekologiska tröjan är den oköpta tröjan. Den mest miljövänliga resan är den inre resan, vad SJ än påstår.«
– ur boken »gratislunchen« av Therese Uddenfeldt.
»Det militaristiska tänkandet får oss att tro att det bästa sättet att möta osäkerhet och aggressivitet är att gå ännu längre ner på den militaristiska vägen och tolka alla hot som direkta hot mot dig själv. Vad vi missar i den här analysen är att mer militarism bara gör oss ännu mer osäkra.«
– Cynthia Enloe, professor i statsvetenskap
Analysen som politiken glömde, eller valt att inte se.
Kvinnor som flyr från krig, från män och från klimatförändringar. Trots att flykten sker på helt olika grunder har alla forskare och experter som vi intervjuat återkommit till samma sak: det är alltid kvinnorna som drabbas värst.
Folkmordet i Rwanda. Kriget i Bosnien-Herzegovina. Framväxten av IS. Katastrofen i Syrien. Exemplen finns både i historien och i den dagliga nyhetsrapporteringen. Bomberna som faller i fredens namn. Intresset att försöka lösa konflikter som väcks till liv först när allt annat än militära insatser tycks uteslutet. FN:s före detta generalsekreterare Kofi Annan har kallat militär intervention för det dyraste och farligaste sättet att försöka lösa en konflikt på. Men trots FN:s insikter och fredsrörelsens försök att visa på alternativ har konfliktförebyggande arbete ständigt mötts med både ointresse och misstro. Vad kan det bero på?
Sedan hände något som kom att förändra allt. Två flygplan flög in i World Trade Center i New York och USA:s president George W Bush förklarade krig mot terrorismen. I ett slag försvann all medvind för kvinnors rättigheter. Från och med nu hade kvinnor en plats i den politiska retoriken: som passiva offer vilka behövde skydd.
Utdrag ur Fred och Frihets temanummer om feminism i FN då resolution 1325 firade 15 år.
