Öppet brev till det internationella samfundet: VI KRÄVER SOLIDARITET

Vi publicerar här ett öppet brev från Women Organizing for Change, ett initiativ lett av vårt huvudkontor i Genève, där kvinnor från Bosnien och Hercegovina och Syrien möts för att dela erfarenheter och gemensamt arbeta för fred. Översättningen är IKFF Sveriges.

31 augusti, 2015

Öppet brev från Sarajevo, Bosnien och Hercegovina

Under de senaste månaderna har vi sett bilder som lika gärna kunde ha tagits i början av 90-talet. Bilder av kvinnor, barn och män som flyr från död och förstörelse på jakt efter en fristad. Under 90-talet var det folket i Bosnien och Hercegovina och andra länder i forna Jugoslavien, 4 miljoner människor var vi som sökte säkerhet och skydd från kriget i våra länder, i Europa och över hela världen. Idag bevittnar vi miljontals människor som tvingats lämna sina hem för att rädda sina liv, den mest grundläggande mänskliga rättigheten. Vi får inte vara blinda, tysta och passiva.

Enbart i Syrien har mer än 4 miljoner människor tvingats lämna sitt land, och dessa är endast UNHCR:s registrerade flyktingar i Egypten, Irak, Jordanien, Libanon, Turkiet och Nordafrika. Endast en bråkdel har gjort resan, på liv och död, för att nå vad som antas vara en säkrare plats: Europa. Skillnaden mellan 90-talet och i dag är att flyktingar från Bosnien och Hercegovina och andra delar av forna Jugoslavien, som då sökte skydd, inte stod inför död och förföljelse när de väl lyckats lämna sina krigssargade länder. Tyvärr är detta inte fallet för syrier som dör även i länder långt från Syrien, som Österrike, eller det dödliga Medelhavet.

Kvinnors, barns och mäns död är lika förödande och meningslöst när det sker under flykten som dödandet av tusentals civila i och kring Syrien – i Aleppo, Douma, Zabadani, Homs, Ar Raqqah. I Syrien dör de från bomber och andra krigsrelaterade fasor, i Europa av brist på solidaritet och säkra vägar in. I stället för empati, mat, tak över huvudet och ett löfte om en bättre framtid, möts de av militära medel, taggtråd, tårgas, och brutalitet från polis och militär.

Flyktingar skyddas av den internationella rätten. Varje land i regionen, och länderna i Europeiska unionen, är som undertecknare av Genèvekonventionerna skyldiga att ge skydd och tak över huvudet till de behövande. I ett försök att ändra diskursen i media talar regeringar i Europa om en ”flyktingkris”, men vi vet, av egen erfarenhet, att detta inte är en ”flyktingkris” utan snarare en kris för (o)mänskligheten mot personer och familjer som flyr på grund av krig och våld. De europeiska ländernas ekonomiska beräkningar av hur mycket det är värt att investera i att rädda människoliv är genomsyrade av främlingsfientlighet och rasism.

I stället för att låta media och regeringar kriminalisera och problematisera människor i nöd, göra dem till illegala invandrare och kalla dem för en säkerhetsrisk för de länder de når, måste vi påminna oss själva om vad som är den verkliga frågan här. Den verkliga frågan är det pågående kriget i Syrien och krig och våld i Mellanöstern och Afrika, som orsakar oändligt lidande för folket och som vi bär ett betydande ansvar för. Låt oss inte glömma att en av orsakerna till de krig och det våld som sker i många av dessa länder är en konsekvens av den globala exploateringen av resurser, och av de maktkamper som de europeiska kolonisatörerna skapade och som dagens västmakter och företag bidrar till att upprätthålla. Den verkliga frågan här är oförmågan (eller oviljan) att stoppa krig och våld. Problemet är inte de människor som söker skydd, säkerhet och en bättre framtid!

Som människor från Bosnien och Hercegovina, med egna erfarenheter av död, förstörelse och förtvivlan, är vi djupt rörda av styrkan hos det syriska folket, och hos andra som riskerar sina liv för att komma till Europa. Vi känner djup skam över de åtgärder som vidtagits av de regionala regeringarna och EU. Vi är upprörda över den handlingsförlamning som finns hos det internationella samfundet att svara på ropen från syrier, och andra, för att stoppa kriget, bomberna, dödandet och att medla fred.

Medan västländerna nu har vänt sin fokus till att ”lösa flyktingkrisen”, uppmanar vi fredsaktivister från Bosnien och Hercegovina vår regering att öppna våra gränser för fri rörlighet för flyktingar och/eller migranter, och att bevilja asyl för dem som väljer att stanna. Vi uppmanar våra medborgare att visa medmänsklighet, solidaritet och empati med dessa människor då de bosätter sig i vårt land.

Vi uppmanar också det internationella samfundet att:

1. Stoppa kriget i Syrien, som högsta prioritet i arbetet för att lösa ”krisen”; stoppa krig i varje land, inklusive länder i Mellanöstern (t.ex. Palestina, Afghanistan, Irak, Jemen och Libyen) och Afrika (Eritrea, Sudan, Somalia, Demokratiska republiken Kongo etc); och att stoppa den globala militariseringen.
2. Medan medling av fred och ovillkorlig vapenvila pågår, garantera folket i Syrien och andra länder som drabbats av våld ovillkorlig och fullständig tillgång till humanitär hjälp.
3. Öppna gränserna och lev upp till de internationella rättsliga skyldigheterna att skydda dem som söker asyl i Europa; hjälp till flyktingar kan inte sluta vid en fristad, vi måste också se till att flyktingarna kan resa och röra sig fritt och lagligt till säkra områden för att tillgodogöra sig deras rättigheter – internationellt skydd, asyl och integration – överallt där det är möjligt för dem att få det.
4. Garantera icke diskriminerande tillgång till rättvisa för civila offer i krig.

Med solidaritet, initiativet WOMEN ORGANIZING FOR CHANGE

Här kan du läsa brevet i orginal på engelska.