Efter antagandet av FN:s konvention om kärnvapenförbud uppstod en livlig debatt i svensk media. Vi släpper därför rapporten ”I skuggan av makten” med analyser från svenska och internationella experter. Slutsatsen: det finns inga juridiska hinder för Sverige att ansluta sig till kärnvapenkonventionen.
”I skuggan av makten” är en skuggutredning till ”Utredning av konsekvenserna av ett svenskt tillträde till kärnvapenförbudskonventionen” som tillsattes av regeringen 2017 och som ska vara klar den 31 oktober. I utredningen gör svenska och internationella experter och forskare analyser på de frågor som lyfts under årets debatt om kärnvapenkonventionen. Det handlar exempelvis om militära samarbeten, relationen till andra avtal, påverkan på export och import, hur efterlevnaden av avtalet ska verifieras och en feministisk analys av den svenska debatten.
Den gemensamma slutsatsen: det finns inga juridiska hinder för Sverige att ansluta sig till kärnvapenkonventionen, vilket vi även lyfte i vår debattartikel i DN igår, den 25 september.
– Frågan om Sveriges anslutning till FN:s kärnvapenkonvention inte är en fråga om juridik utan om politik. Att våra militära samarbeten och vår handel inte på något sätt ska stödja kärnvapen, som har kapaciteten att förinta hundratusentals civila,borde intevara en kontroversiell fråga för svenska politiker. Vi efterfrågar nu politisk mod och vilja från regering och riksdag, säger Malin Nilsson, generalsekreterare, Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet, IKFF.
Två särskilt relevanta analyser kopplade till den svenska debatten är Bonnie Docherty, på Harvard Law School, som i The treaty on the prohibition of nuclear weapons and its compatibility with Sweden’s security arrangements, visar att det inte finns några juridiska hinder för en svensk anslutning till kärnvapenkonventionen utifrån de militära samarbeten som Sverige har idag.
Vidare skriver Treasa Dunworth, docent vid Aucklands universitet, iMemorandum on the treaty on the prohibition of nuclear weaponsom konventionens relation till icke-spridningsavtalet (NPT) där hon drar slutsatsen att de båda avtalen är ömsesidigt kompletterande och stärkande och inte underminerar varandra, vilket har lyfts som en kritik i den svenska debatten.
– Sverige måste vara drivande i arbetet för att stigmatisera kärnvapen när tröskeln för kärnvapenanvändning sänks. Genom att ansluta sig till kärnvapenkonventionen tar Sverige tydligt ställningoch kan samarbeta med andra för att öka pressen på alla kärnvapenstater att nedrusta. Att vara passiv är att vara en del i att upprätthålla status quo, vilket är motsatsen till att bedriva en aktiv nedrustningspolitik, säger Josefin Lind, generalsekreterare, Svenska Läkare mot Kärnvapen.
Genom ”I skuggan av makten” vi vill lyfta fram ny forskning men också bidra med vår expertis om avtalet, vars process vi följt och deltagit i sedan dag ett, i syfte att skapa en breddad och fördjupad diskussion. Den är framtagen av Svenska Läkare mot Kärnvapen och Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet som driver ICAN i Sverige. ICAN tilldelades 2017 Nobels fredspris för sitt arbete med att lyfta kärnvapens humanitära konsekvenser och sin centrala roll i arbetet att förbjuda dem.
Kontakt
Elin Liss, kommunikationsansvarig, IKFF
elin.liss@ikff.se
073-647 19 71
Josefin Lind, generalsekreterare, Svenska Läkare mot Kärnvapen
josefin.lind@slmk.org
073-803 05 07