I en tid då konflikter och hotbilder dominerar nyhetsflödet behövs trygga platser där vi kan prata om fred, jämställdhet och säkerhet på våra egna villkor. Många vill engagera sig mer i fredsfrågor, men det kan ibland kännas svårt att veta var samtalet ska börja. Därför har IKFF tagit fram samtalskort för fred – enkla frågor som öppnar för nyfikenhet, reflektion och samtal mellan människor.
Inför Sveriges ansökan om medlemskap i Nato och det bilaterala försvarssamarbetsavtalet med USA (DCA) påstod regeringen att besluten inte skulle få några konsekvenser för jämställdhet. Syftet med denna rapport är att undersöka huruvida detta stämmer, och om inte, vilka konsekvenser försvarspolitiska beslut skulle kunna få för jämställdhet, kvinnors rättigheter och säkerhet i Sverige.
Rapporten analyserar konsekvenserna för tre av Sveriges jämställdhetspolitiska mål: en jämn fördelning av makt och inflytande; ekonomisk jämställdhet och mäns våld mot kvinnor ska upphöra.
Barometer 2024 är civilsamhällets granskning av hur Sveriges regering lyckas med genomförande av de Globala målen i Agenda 2030. Dessa mål ställde sig världens länder bakom år 2015 och Sveriges riksdag beslutade år 2020 att Sverige ska genomföra de Globala målen genom en samstämmig politik. Detta betyder att alla politikområden ska sträva åt samma håll och politiken ska analyseras utifrån vad som gynnar mänskliga rättigheter.
22 organisationer har granskat Sveriges politik för rättvis och hållbar global utveckling. Nu ger vi regeringen 90 förslag på förbättringar.
Rapporten är baserad på åtta års erfarenhet av Sveriges feministiska utrikespolitik och är framtagen inom CONCORD Sveriges jämställdhetsarbetsgrupp. Rapporten lyfter sex förhållningssätt som vi anser måste tillämpas för att en utrikes- och utvecklingspolitik ska vara feministisk och därmed bidra till verklig förändring.
En feministisk utrikespolitik måste ha som ambition att förändra världen – den måste vara transformativ. Den behöver vara normbrytande, intersektionell och rättighetsbaserad. Den måste genomsyra alla utrikespolitiska områden och den måste låta lokala organisationer leda. Från år 2023.
Guiden ska fungera som ett stöd till ambassader i deras relationsbygge med lokala civilsamhällesorganisationer, och innehåller konkreta tips för att genomföra inkluderande, säkra och meningsfulla möten, såväl fysiska som digitala. Vi vill också uppmana utrikesdepartementet att ta fram gemensamma riktlinjer och rutiner för utlandsmyndigheternas relationer med lokala civilsamhällen – och säkerställa att dessa efterlevs.
Publikationen har tagits fram av medlemmar i CONCORD Sveriges arbetsgrupp för civilsamhällets demokratiska utrymme. Från år 2022.
Kärnvapen har alltid varit omoraliska. I och med att FN:s konvention om ett förbud mot kärnvapen (Treaty on the Prohibition of Nuclear Weapons, TPNW) trädde i kraft den 22 januari 2021, är de nu också olagliga enligt internationell rätt. Konventionen är det första globala avtal som kategoriskt förbjuder kärnvapen, det mest destruktiva och omänskliga vapen som någonsin skapats. Det är också det första avtal som skapar ett ramverk för att uppnå en fullständig och verifierbar nedrustning av kärnvapen, och som inkluderar stöd till kärnvapenöverlevare.
Men hur fungerar förbudet egentligen och vad är förbjudet? Det kan du läsa mer om i denna publikation. Från år 2022.
Den här skriften är därför tänkt som en uppmuntran till dig som är feminist eller kanske bara nyfiken. Här vill vi ge dig perspektiv och argument för att du ska våga diskutera fred, krig, militarism och lösningar med dina vänner, grannar, arbetskollegor och kanske till och med människor på stan!
Publikationen tar upp feminism, säkerhet, militarism, (o)rättfärdiga krig samt ickevåld och andra lösningar. Från år 2016.
I denna publikation lyfter vi personliga berättelser från människor i Sverige och världen som på olika sätt påverkas av militarisering, miljöförstöring och klimatförändringar. Vi lyfter hur militärens flygövningar sker så lågt att samtal måste pausas, hur dammbyggen påverkar matsäkerheten för ett helt land, hur granater som släpps under försvarsövningar i Vättern låter så högt att det känns i kroppen, och hur militarisering av gränsområden leder till tvångsförflyttning av människor där jordbruksmark omvandlas till cementdjungel.
Vi lyfter också det personliga engagemanget för fred, nedrustning och social och ekologisk rättvisa, med röster som berättar om fredliga upprop och demonstrationer, som kännetecknas av samarbete, dialog och motståndskraft. Från år 2022.
Det demokratiska samhället hotas och civilsamhällets utrymme inskränks i allt fler länder. Auktoritära krafter och makthavare som vill göra det svårare för civilsamhällets aktörer att verka självständigt och driva förändring vinner mark. Människor som arbetar för demokrati, mänskliga rättigheter, miljö och klimat får svårare att organisera sig. De som redan lever under förtryck och diskriminering trycks tillbaka allt hårdare. Begränsningarna av civilsamhällets handlingsutrymme utgör ett brott mot mänskliga rättigheter och demokratiska principer, samtidigt som de omöjliggör uppfyllandet av Agenda 2030.
I den här rapporten från år 2021 uppdaterar vi vår analys och våra rekommendationer från Tag plats! som publicerades första gången 2018.
