Publikationer

Civilsamhällets deklaration för en feministisk utrikespolitik

Civilsamhällets deklaration för en feministisk utrikespolitik vill vi säkerställa att alla partier ser vikten och värdet av att Sverige driver en fortsatt och förstärkt feministisk utrikespolitik, oavsett vem som sitter i regering efter valet. 18 organisationer i CONCORD Sveriges jämställdhetsarbetsgrupp har tagit fram deklarationen.

Med deklarationen vill vi säkerställa att alla partier ser vikten och mervärdet av att Sverige fortsätter att driva en feministisk utrikespolitik, som sätter kvinnor och flickors mänskliga rättigheter i centrum, oavsett vem som sitter i regering efter valet. Från år 2018.

Diskussionsmaterial för Agenda 2030

Från och med 1 januari 2016 fungerar målen i Agenda 2030 som en övergripande inriktning för det internationella samfundets arbete för hållbar utveckling. Målet med detta underlag är att öka deltagandet och kunskapen för IKFF:s medlemmar kring Sveriges genomförande av Agenda 2030 och nystarten för Politik för Global Utveckling (PGU), med särskilt fokus på mål 5 om jämställdhet och mål 16 om fredliga och inkluderande samhällen.

I detta PM redogör vi för vad Agenda 2030 är, hur processen har sett ut internationellt och nationellt samt berättar om målen som särskilt berör vårt arbete. Slutligen har vi tagit fram ett antal diskussionsfrågor för den som vill fördjupa sig i ämnet och arbeta med Agenda 2030 på lokal nivå. Från år 2018.

Hur feministisk är sveriges utrikespolitik?

Hur feministisk är Sveriges utrikespolitik? – är en unik granskning gjord av 19 organisationer inom CONCORD Sverige. Rapporten visar att Sveriges feministiska utrikespolitik är viktigare än någonsin och har på flera områden varit avgörande för kvinnors och flickors rättigheter. Samtidigt visar rapporten att regeringens agerande på två områden direkt motverkar den feministiska utrikespolitiken: migration och vapenexport. Från år 2017.

Sveriges feministiska utrikespolitik i FN:s säkerhetsråd 2017-2019

I januari 2017 tar Sverige plats som medlem i FN:s säkerhetsråd. Mandatet inleds med att Sverige under första månaden innehar ordförandeskapet. Inför detta vill vi, medlemmar i CONCORD Sveriges arbetsgrupp för jämställdhet, framföra våra rekommendationer till regeringen för hur Sveriges feministiska utrikespolitik kan göra avtryck och leda till konkreta förändringar i säkerhetsrådets arbete. Under den tvåårsperiod som Sverige sitter i rådet kommer arbetsgruppen att följa och stödja arbetet, genom att föra fram ytterligare rekommendationer och skapa forum för diskussion. Från år 2017.

Grejen med små & lätta vapen

Varje dag utsätts människor över hela världen för väpnat våld som begås med så kallade små och lätta vapen. Nedrustning och bättre vapenkontroll är en förutsättning för att förebygga konflikter, bygga hållbar fred och uppnå jämlikhet då små och lätta vapen ofta sprids utan kontroll vilket leder till död och lidande och hindrar utveckling.

I denna publikation belyser vi några av de problem som är kopplade till såväl civil som militär och polisiär användning av små och lätta vapen. Vi ger även exempel på hur små och lätta vapen kan förstås och hanteras ur ett genusperspektiv. Från år 2016.

The Swedish arms trade and risk assessments: does a feminist foreign policy make a difference?

IKFF:s internationella nedrustningsprograms, Reaching Critical Will, rapport om hur effektiv kontroll över vapenhandel kan förhindra genusrelaterat våld. Rapporten har skrivits av Rebecca Gerome, jurist och expert på genus och vapenkontroll. Den lanserades vid FN:s högkvarter i New York den 6 juni 2016.

Även en fallstudie om Sverige, en av världens 15 största vapenexportörer, lanserades. Sverige lyfts fram som ett intressant fall eftersom vårt land är en stor vapenexportör som samtidigt ska driva en feministisk utrikespolitik. I rapporten lyfts flera exempel på svensk vapenexport till länder som på olika sätt kränker de mänskliga rättigheterna, inte minst kvinnors mänskliga rättigheter. Från år 2016.

Extraterritorial obligations of Sweden under CESCR

Kommittén för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (CESCR) är ett av FN:s organ och granskar huruvida staterna följer de avtal som genom konventioner säkrar dessa rättigheter. Staterna måste överlämna regelbundna rapporter till kommittén om hur de arbetar för att leva upp till rättigheterna.

IKFF har särskilt fokuserat på export av vapen till Saudiarabien. I skuggrapporten fördömer IKFF exporten av vapen till Saudiarabien som genom direkta attacker på civila kränker mänskliga rättigheter i Jemen. Sådan export inte överensstämmer med CESCR och inte heller med det internationella vapenhandelsavtalet (ATT). Från år 2016.

Barometer 2016

Barometer 2016 granskar Sveriges genomförande av Politik för global utveckling (PGU). Bakom rapporten, som samordnas av CONCORD Sverige, står 21 organisationer som analyserar och ger rekommendationer för genomförandet av PGU på områdena säkerhet, migration, skatteflykt, klimat, företag och mänskliga rättigheter samt handel och investeringar.

Barometer 2016 visar att regeringen tagit flera viktiga steg som berett väg för en mer ambitiös hantering av PGU. En av regeringens största utmaningar är de mål- och intressekonflikter mellan politikområden som står i vägen för en samstämmig politik. Dessa bör regeringen identifiera och redovisa öppet hur den hanterar, i syfte att möjliggöra ansvarsutkrävande.

Hur feministisk är Sveriges utrikespolitik?

På flera områden fortsätter Sveriges regering att föra en politik som drabbar flickor och kvinnor särskilt hårt. Det går stick i stäv med ambitionen hos en feministisk regering och med den feministiska utrikespolitik som lanserades hösten 2014, visar en rapport från CONCORD Sverige.

I rapporten, Hur feministisk är Sveriges utrikespolitik?, analyserar tolv organisationer, däribland IKFF, huruvida regeringen agerat i linje med den feministiska utrikespolitiken när den fattat beslut i ett antal utrikespolitiska frågor på senare tid. Genomgången visar att den feministiska ambitionen hunnit göra avtryck på en del områden, samtidigt som jämställdhetsperspektivet saknas i flera viktiga beslut och förslag. Från år 2016.