Idag är det internationella flickdagen som instiftades 2011 av FN:n för att uppmärksamma flickors situation i världen. Flickor är nämligen inte bara den grupp med minst makt och inflytande, flickor är också stommen i vårt framtida arbete för feministisk fred.
När Coronapandemin spred sig över världen våren 2020 tvingades över 1,6 miljarder barn att lämna skolbänken. För närmare 500 miljoner av dessa barn ledde bristen på tillgång elektricitet och digitala verktyg till att all skolgång pausades. Nu är framtiden oviss och världens ledare flaggar för de katastrofala konsekvenser detta kan få för barnen och för vårt framtida samhälle. FN:s generalsekreterare Antonio Gueterres har bland annat kallat det för en ”generationsskandal” och 275 världsledare, däribland Ban Ki-moon, Helen Clark och Mary Robinson, uppmanade G20-länderna att agera innan en ”Covid-generation” av barn utan ordentlig utbildning skapas och raderar decennier av framgång.
Kriser slå olika hårt mot olika grupper i samhället och Coronapandemin är inget undantag. Redan marginaliserade grupper drabbas hårdast och när skolor stänger världen över försvinner ett viktigt socialt skyddsnät för flickor. Utan en skola att gå till ökar riskerna för barnarbete, barnäktenskap, sexuell exploatering och könsstympning av flickor. Könsstympning förbjöds enligt kenyansk lag år 2011. Mellan åren 2008 och 2014 sjönk andelen könsstympade kvinnor i åldern 15 till 49 från 28% till 21% och skolor sägs vara en bidragande faktor till minskningen. Dels är skolloven för korta för flickor att läka efter en könsstympning, dels samarbetar lärare med polis för att anmäla fall där flickor misstänks ha utsatts. När skolan försvinner så försvinner också detta skyddsnät. För första gången på 20 år rapporterar International Labour Organization (ILO) om en ökning av barnarbetare i världen och UNFPA, det FN-organ som arbetar med sexuell och reproduktiv hälsa, förutspådde nyligen att över 13 miljoner flickor globalt kan tvingas in i barnäktenskap och 2 miljoner flickor kan tvingas till könsstympning som en följd av pandemin. Den ekonomiska kris som pandemin medför drabbar familjer i länder med utbredd fattigdom hårt och pressen att gifta bort sina döttrar ökar för att säkra överlevnad.
År 2000 antog FN:s säkerhetsråd resolution 1325 för att öka kvinnors deltagande och makt i fredsprocesser. Säkerhetsrådet har sedan antagit flera resolutioner som tillsammans bildar agendan för kvinnor, fred och säkerhet. Agendan öppnar upp för nya sätt att se på säkerhet. Flickor och kvinnor påverkas annorlunda än män av väpnade konflikter och utan kvinnors deltagande i beslut som rör fred och säkerhet ignoreras ofta kvinnors och flickors rättigheter och deras erfarenheter och kunskap tas inte till vara. Kvinnor saknar oftast formell makt att påverka säkerhetspolitiken och organiserar sig i civilsamhället. Målet för agendan för kvinnor, fred och säkerhet är att främja kvinnors politiska deltagande före, under och efter väpnade konflikter för att förebygga väpnade konflikter och uppnå en jämställd fred. Flickors utbildning är grunden till att de ska växa upp till aktiva samhällsmedborgare och möjligheten att utöva sina demokratiska rättigheter, och att de skyddas från barnäktenskap, könsstympning och barnarbete är en förutsättning för deltagande och i förlängningen att vi uppnå en hållbar fred.
Text: Magdalena Ask, praktikant
