Den 21 mars presenterade myndigheten Inspektionen för Strategiska Produkter (ISP) siffrorna för den svenska vapenexporten år 2021.
Siffrorna visar att den svenska vapenexporten förra året ökade med nästan 20 procent jämfört med år 2020, till ett värde av 20 miljarder kronor. Detta under samma år som pandemin fortsatte att spridas över världen, sjukvården i många länder gick på knäna och tillgången till vaccin var begränsad för stora delar av världens befolkning. Samma år konstaterade FN:s klimattoppmöte COP26 i Glasgow att världens stater misslyckats med att uppfylla sina löften om ekonomiska bidrag till arbetet för en klimatomställning.
— Upprustning sker på bekostnad av konfliktförebyggande arbete, investeringar i välfärd, jämställdhet och avgörande satsningar på att hantera den klimatkris som vi redan börjat se konsekvenserna av, säger Lina Hjärtström, ansvarig för politisk påverkan på IKFF.
Vapenexporten till krigande parter i Jemen fortsätter
IKFF har under många år kritiserat den svenska vapenexporten till Förenade Arabemiraten och Saudiarabien. Länderna är diktaturer som förutom att förtrycka sin egen befolkning, bedriver ett krig i Jemen, en av världens värsta humanitära katastrofer. Förra året låg Förenta Arabemiraten etta på listan för svensk vapenexport. Radarsystemet som exporterats kan användas för att upprätthålla blockader för humanitär hjälp till de drabbade i Jemen. Vapen exporterades förra året även till den auktoritära regimen i Thailand.
— Vapen bidrar till våld och väpnade konflikter och möjliggör för auktoritära regimer att bibehålla sin makt genom våldsam repression mot den egna befolkningen, liksom hot eller aggressioner mot andra länder. Vapen kan inte bygga hållbar fred eller säkerhet, säger Lina Hjärtström.
Europeisk upprustning
Den svenska vapenexporten har fått ovanligt mycket uppmärksamhet de senaste veckorna med anledning av kriget i Ukraina och besluten från Sverige och andra stater att skicka krigsmateriel till den pågående väpnade konflikten. ISP skriver i sitt pressmeddelande att den ökade efterfrågan på krigsmateriel år 2021 tydligt kan kopplas till den säkerhetspolitiska utvecklingen och att det finns en ökad efterfrågan i Europa.
— Det visar att stater väljer att lägga sina resurser på militären istället för på konfliktförebyggande arbete. Rysslands folkrättsvidriga invasion av Ukraina visar på konsekvenserna av en militariserad och repressiv stat. Vi måste bryta utvecklingen där upprustning leder till mer upprustning, ökade spänningar och till slut krig, säger Lina Hjärtström.
— Kriget i Ukraina måste få ett slut så snabbt som möjligt, och hållbar fred behöver byggas i både Ryssland, Ukraina och grannländer som påverkas av konflikten. Vi kan inte förvänta oss att bidra till en lösning av konflikten och skydda civilbefolkningen med militär upprustning. Det behövs stora investeringar i att skydda och främja de demokratiska fri- och rättigheterna runt om i världen genom att stödja civilsamhället, demokratirörelser och jämställdhetsarbete, fortsätter hon.