Kopplingarna mellan klimat, miljö, konflikt och militarisering är många och går åt olika håll. Militär verksamhet smutsar ner och genererar enorma utsläpp som bidrar till klimatförändringarna. Men klimatförändringarna i sig skapar också brist på resurser som leder till fler konflikter.
Frågorna som berör klimat, miljö, militarism och konflikt är många. I detta nummer får du läsa om några av dem.
Inom vapenindustrin märks en snabb utveckling av AI. Det senaste är helt autonoma vapen, vilket innebär vapensystem som är frånkopplad från mänsklig inblandning. Dessa så kallade ”mördarrobotar” innebär vapen som självständigt väljer ut sina mål och attackerar med ingen eller väldigt begränsad mänsklig kontroll. Redan idag finns vapen med viss autonomi, men den pågående utvecklingen tar detta ett betydande steg längre och anses därmed möjliggöra en ny generation krigsföring.
År 2020 kommer inte enbart att bli ihågkommet som året då Coronapandemin svepte över världen. 2020 kommer också att gå till historieböckerna som demonstrationernas år. Från Thailand och Hong-Kong, via polen och belarus, USA, Colombia, Peru, Nigeria, Etiopen och många, många fler. Människor världen över har ställt sig upp, gått samman, trotsat restriktioner och krävt rättvisa val och ett slut på rasism. De har stått upp för säkra och fria aborter och demonstrerat för ett slut på polisbrutalitet och övervåld. Människor världen över har krävt jämställdhet och demokrati.
Ett nytt årtionde med nya möjligheter. Året är inte slut, men det är säkert att säga att det inte blev som någon av oss tänkte. Men kan det virus som svept över världen, trots allt, leda oss framåt? Pandemin har synliggjort världens orättvisor som i ett förstoringsglas, och nu har människor runt om i världen rest sig mot rasism och polisvåld. Kan 2020 ändå bli förändringarnas år?
2020 skulle också vara ett jubileumsår för jämställdheten. Pekingplattformen som, enkelt uttryckt, är världens manual för hur vi uppnår ett jämställt samhälle fyller 25 år. Konferenser i Mexiko City och Paris var planerade, men har skjutits upp. Likaså firar resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet två decennier i år.
»Frankrike är i krig – stänger gränsen.« Det är inte rubriker från andra världskriget vi ser, det är rubriken från Svenska Dagbladet efter att Macron hållit tal till nationen den 15 mars 2020. Trump titulerar sig nu »krigstidspresident« eftersom han »leder kriget mot viruset«. Till och med FN:sgeneralsekreterare, Antonio Guterres, säger »Covid-19 är vår gemensamma fiende. Vi måste starta krig mot viruset«.
Vad händer när det demokratiska utrymmet krymper? Hur gör civilsamhället motstånd? Det fjärde och sista numret av Fred&Frihet 2019 handlar om just detta, att skapa sig ett eget rum när stater världen över inskränker rättigheter och handlingsutrymmet för civilsamhället på olika sätt. Kvinnor har alltid varit begränsade, kanske är det också därför de effektivt hittar nya vägar för att fortsätta bedriva sin aktivism.
Det är inte bara kvinnlig rösträtt som firar 100 år, det gör även Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet (IKFF). Detta jubileumsnummer tar dig genom ett sekel av fredsarbete, om kvinnorna som fört kampen och framgångarna IKFF har uppnått. Låt dig engageras, uppröras, inspireras. För att därefter agera.
Nationalistiska och högerextrema krafter har utvecklats i Europa. Genom att titta på Ungern, Polen, Storbritannien och Sverige, det mest extrema och det som ligger närmast får vi en inblick i hur. Vad får det för konsekvenser och hur ser motståndet ut? Vi ser också en ökad militarisering av fredsprojektet EU. Besluts tas som syftar till att stärka EU:s gemensamma militära kapacitet och vapenindustrin får allt mer inflytande.
»Vänta, jag insåg precis hur vi pratar – bara 30 miljoner! Bara 30 miljoner människor omedelbart döda?” Fysikern beskrev hur hans uttalande ledde till att alla tystnade, ingen sade ett ord eller tittade på honom. Han sa att det kändes hemskt, att han kände sig som en kvinna.«
I detta nummer av Fred och Frihet diskuterar vi hur patriarkala strukturer och föreställningar om maskulinitet står i vägen för att uppnå faktisk nedrustning och hur föreställningar om kön som fanns under 50-talets kärnvapendebatt går igen i dag. Vidare lyfts de katastrofala klimatkonsekvenser som ett kärnvapenkrig skulle innebära samt var vi står idag, ett och ett halvt år efter att kärnvapenkonventionen antogs i FN.
