Detta uttalande antogs av Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihets nationella kongress den 25 april 2021.
En mer holistisk politik för kvinnor, fred och säkerhet
FN:s säkerhetsråds agenda om kvinnor, fred och säkerhet handlar i grund och botten om att förebygga väpnade konflikter samt bygga hållbar och inkluderande fred. Men 20 år efter den första resolutionen, resolution 1325, har vi bara kommit en liten bit på vägen samtidigt som vi ser att hot och hat ökar gentemot kvinnorättsförsvarare.
Sverige är en viktig global aktör för agendan och bidrar på många sätt med mycket positivt till arbetet. För att kunna vara ledande är det viktigt att Sverige kontinuerligt utvärderar och förbättrar sitt arbete. En översyn av Sveriges nationella handlingsplan för agendan om kvinnor, fred och säkerhet inleddes 2020 och just nu pågår en process för att se om, och hur, handlingsplanen behöver uppdateras. IKFF anser att de senaste fyra åren, med den nuvarande handlingsplanen ochden feministiska utrikespolitiken har synliggjort flera utmaningar som fortfarande präglar arbetet.
Liksom Sverige är det vanligt att höginkomstländer ser agendan för kvinnor, fred och säkerhet enbart som ett utrikespolitiskt verktyg. Detta osynliggör att fred betyder mer än frånvaron av väpnad konflikt och att stater i ”fred” bidrar till konflikter på andra platser i världen. För att skapa transformativ förändring krävs fokus på grundorsakerna bakom väpnat våld och väpnad konflikt på alla nivåer.
Nedrustning är en central metod för att förebygga väpnade konflikter och bygga förtroende, öka kvinnors säkerhet och generellt främja mänskliga rättigheter. Dessvärre så ställer endast handlingsplanen krav på att Sverige ska driva dessa frågor inom multilaterala forum och är inte förankrade i nationella processer och beslut. Sveriges nationella handlingsplan måste också vara en ram för nationell nedrustningspolitik. Inspektionen för strategiska produkter (ISP), som ligger under UD, rapporterar inte på genomförandet av handlingsplanen för kvinnor, fred och säkerhet. Detta trots att svensk krigsmaterielexport kan påverka flickors och kvinnors rättigheter och säkerhet. Den svenska migrationspolitiken har också en tydlig påverkan på inte minst flickors och kvinnors säkerhet, vilket borde reflekteras i handlingsplanen.
För att förebygga väpnad konflikt, genusrelaterat våld och diskriminering krävs ett förändringsarbete som utmanar patriarkala, koloniala och ekonomiska strukturer, maskulinitetsnormer, militarism, synen på konflikt och vapen. Arbetet måste bedrivas holistiskt som ett rättighetsbaserat ramverk med större fokus på att adressera grundläggande orsaker.
Våra rekommendationer:
- Regeringen bör tillsätta en ambassadör för agendan för kvinnor, fred och säkerhet.
- Säkerställa att Sveriges nationella handlingsplan för kvinnor, fred och säkerhet inkluderar svensk vapenexport, migration och maskulinitetsnormer. Som en konsekvens bör myndigheter som ISP och Migrationsverket rapportera på implementeringen av handlingsplanen.
