Idag släpptes en rapport av Diakonia och Sveriges konsumenter inom samarbetsinitiativet Fair Finance Guide som granskat svenska bankers investeringar i kontroversiell vapenexport.
Rapporten analyserar de finansiella kopplingarna mellan Sveriges sju största banker och 15 företag som exporterar vapen till länder som kan anses vara särskilt kontroversiella destinationer för vapenexport. Rapporten kartlägger även bankernas riktlinjer inom området och undersöker om bankerna följer dem. De banker som granskats är Danske Bank, Handelsbanken, Länsförsäkringar, Nordea, SEB, Skandia och Swedbank. Det är bankernas aktie- och räntefonder som undersökts.
Rapporten synliggör bankernas investeringar i 15 vapenproducerande företag som varit involverade i vapenexporten till 38 länder. Dessa länder anses vara särskilt kontroversiella och klassas som auktoritära/icke fria regimer, är satta under vapenembargo av FN eller EU, är iblandade i väpnad konflikt och har hög risk för korruption. Det gäller också länder som är klassade som instabila stater och är kategoriserade som länder med låg välfärd enligt Human Development Index.
Målet med rapporten är att bidra till att bankerna utvecklar sina riktlinjer gällande kontroversiell vapenexport och följer dem i praktiken samt att bidra till en ökad insyn i bankernas verksamhet och på så vis ge bankernas kunder större möjlighet att påverka hur deras sparpengar används.
Resultat av granskningen
De slutsatser som redovisas i rapporten som lagts fram av Diakonia och Fair Finance Guide visar att alla sju bankerna investerar i företag som är inblandade i kontroversiell vapenexport, t.ex. i företag som exporterat krigsmaterial till Saudiarabien. Det totala värdet av bankernas investeringar i företagen uppgår till ca 4,7 miljarder svenska kronor. Alla bankerna investerar även i företag som ingått avtal om att exportera krigsmaterial till Saudiarabien och Förenade Arabemiraten sedan konflikten i Jemen startade.
Investeringarna i de granskade företagen hittades ofta i bankernas passivt förvaltade fonder där bankerna inte aktivt väljer vilka enskilda företag som ska ingå. Dessa företag skulle kunna tas ur fonderna men detta har inte gjorts. Hos Danske Bank, Handelsbanken och SEB hittades företagen även i s.k. etikfonder, fonder som säger sig ställa högre krav på etik och socialt ansvar. Sex av de sju bankerna har inte tagit tydlig ställning mot kontroversiell vapenexport i sina riktlinjer.
I rapporten läggs också tre rekommendationer till bankerna fram där de uppmanas att:
– Anta och publicera riktlinjer mot kontroversiell vapenexport som vägleder hela bankens finansiella verksamhet.
– Utveckla en metod för att identifiera dels vilka länder som är kontroversiella destinationer för vapenexport och dels vilka företag som exporterar krigsmateriel till dessa länder.
– Publicera en lista över de företag som svartlistats på grund av sin involvering i kontroversiell vapenexport.
Här kan du läsa rapporten i sin helhet.
