Diskussioner har förts om att Frankrikes kärnvapen ska ställas till förfogande för hela Europa. Detta är inte en ny fråga, Frankrike har sökt ekonomisk avlastning för sina kärnvapen i decennier. … Läs vidare
Frågan vi alla behöver ställa oss är: vem vågar ställa sig i opposition mot militariseringen, och vad är priset för att låta bli?
Trots tydliga risker för ökad trafficking, sexhandel och våld mot kvinnor har jämställdhetsperspektivet helt saknats i besluten om Nato och det svenska försvars- och samarbetsavtalet med USA.
När jämställdhetsministern svarar på vår kritik väljer hon att tala om vikten av demokrati och försvarsvilja, men undviker återigen vår huvudpoäng. Det skriver Malin Nilsson, generalsekreterare IKFF i en slutreplik i Altinget.
Historien visar att vapen aldrig skapat jämställdhet. När regeringen nu slår mot fredsrörelsen och vägrar möta kritiken, är det är en demokratisk tillbakagång.
I dag, på Internationella fredsdagen, präglas nyhetsflödet av rapporter om krig, militär upprustning och hot. Men fred är inte bara frånvaro av krig. Fred är närvaro av rättvisa, trygghet, och jämställdhet. Det är dags att ställa frågan: Varför rustar vi inte för fred?
Säkerhet handlar inte bara om territorium, utan också om att kunna leva fritt från våld och ekonomisk utsatthet, något som militär upprustning inte kan åstadkomma utan snarare riskerar att förstärka.
Sveriges upprustning, medlemskapet i Nato och DCA-avtalet med USA riskerar att underminera jämställdheten liksom kvinnors säkerhet enligt en ny rapport från IKFF.
Hur påverkas jämställdheten av Sveriges enorma satsningar på försvaret? Det har den anrika organisationen Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet (IKFF) tagit reda på i en ny granskning.
