Upp till bevis för regeringen i 2023 års utrikesdeklaration

Den 15 februari håller utrikesminister Tobias Billström (M) sin första utrikespolitiska deklaration, det tal som stakar ut regeringens syn på världen och prioriteringar för året som kommer. Den förra deklarationen hölls av dåvarande minister Ann Linde (S), den 16 februari 2022, bara en vecka innan Ryssland inledde den fullskaliga invasionen av Ukraina. I år har Sverige en ny regering och utrikesdeklarationen hålls inför årsdagen av kriget i Ukraina, som vi alla hoppades aldrig skulle komma.

Sedan förra året har Sverige ansökt om medlemskap i militäralliansen Nato, dragit sig ut det humanitära initiativet mot kärnvapen, återupptagit krigsmaterielexport till Turkiet, under förra våren gjort stora avräkningar från biståndet och under hösten avskaffat enprocentsmålet och skurit ner i biståndsbudgeten, antagit en lag som kan komma att begränsa mediers möjlighet att rapportera om uppgifter som skadar Sveriges förhållande till andra stater och organisationer, samt frångått den feministiska utrikespolitiken.

Bland de politiska förslag vi redan nu sett signaler om från regeringen är förändringar i svensk lagstiftning utifrån Turkiets påtryckningar, försämrat miljöskydd när militären undantas från tillståndskrav för sina övningar, minskad möjlighet till granskning och ansvarsutkrävande för utrikes- och säkerhetspolitik utifrån lagändringar som föreslås i samband med ett svenskt Natomedlemskap och än mer inhumana regelverk för migration och asyl. Det är dystra framtidsutsikter för både Sverige och omvärlden.

Vi väntar oss att årets utrikesdeklaration, liksom den föregående, kommer att ta avstamp i det ”förändrade säkerhetsläget” som Sverige och närområdet befinner sig i. Det som utrikesministern och hela regeringen, riksdagen och vi alla inte får glömma är att det är politiska beslut som har skapat den här säkerhetssituationen, och den politik vi och andra aktörer väljer att staka ut framöver avgör om den förbättras eller förvärras.

Regeringen och utrikesministern har störst möjlighet av oss i Sverige att påverka omvärlden. Vi har valt ut några teman och krav inför årets utrikesdeklaration och följande utrikespolitik som förebygger väpnade konflikter och skapar förutsättningar för fred genom jämställdhet, nedrustning och klimatomställningar.

Synen på säkerhet och Sveriges roll i världen

”Närområdet” har alltid funnits med som ett mer eller mindre fokus inom utrikespolitiken. Sedan Rysslands krig mot Ukraina har detta förstärkts markant. Det är inte konstigt när någonting extraordinärt händer, som situationen undantagslöst är, men ett vanligt misstag är att fastna i ett tunnelseende och att det leder till att annat försakas. Sverige, och alla andra, behöver göra varje ansträngning för att få slut på kriget och skapa fred och säkerhet för människorna i Ukraina. Samtidigt som vi gör det måste vi fortsätta att arbeta för att förebygga krig och konflikter på andra platser, tillsammans på internationell nivå, och minska risken för återfall i konflikt i eller omkring Ryssland.

Ett effektivt konfliktförebyggande handlar om att motverka grundorsakerna till konflikt. Det kräver ett träget och långsiktigt arbete med att stärka demokrati, mänskliga rättigheter och jämställdhet i hela världen, och motverka förtryck, diskriminering och fattigdom. Det handlar om att ersätta våld och repression med fredliga och demokratiska mekanismer och bygga tillit och gemenskap inom och mellan samhällen.

Ett effektivt konfliktförebyggande och säkerhetsskapande handlar också om att säkra att jorden fortsätter vara beboelig för människor i framtiden. Klimat, miljö och människors säkerhet är djupt sammanlänkade, och klimatförändringarna är tillsammans med kärnvapen det största hotet mot vår säkerhet och mänsklighetens överlevnad.

Regeringen behöver demonstrera att de tar klimatkrisen på allvar och vidtar tillräckliga åtgärder för att förebygga ytterligare klimatförändringar såväl i Sverige som internationellt. De behöver också kunna hålla en hel mängd tankar i huvudet samtidigt och arbeta globalt och långsiktigt samtidigt som Ukraina står i fokus.

I årets utrikesdeklaration behöver regeringen:

• Visa förståelse för att Sverige är en del av ett globalt samfund där utmaningar behöver lösas på global nivå.
• Erkänna kopplingarna mellan klimat och säkerhet och göra tydliga åtaganden för att förebygga både klimatförändringar och konflikter som riskerar att följa i dess spår.
• Göra tydliga ställningstaganden till stöd för FN, diplomati och fredliga, multilaterala konflikthanteringsmekanismer.
• Ge upprättelse i frågan om internationellt bistånd, med utfästelser om kraftigt ökade resurser till det globala civilsamhället och globala internationella organisationer.

Kvinnor, fred och säkerhet

FN:s agenda för kvinnor, fred och säkerhet handlar om att jämställdhet är avgörande för att bygga internationell fred och säkerhet. Den påminner stater om att jämställdhet inte kan skjutas åt sidan i kris eller krig, utan att jämställdhetsarbete måste vara en integrerad del av allt som berör krig och fred.

Sverige var bland de första länderna som antog en handlingsplan för genomförandet av agendan, år 2006, och hade alltså arbetat med dess implementering i över 16 år när den fullskaliga invasionen av Ukraina inleddes. Ukraina är även ett av fokusländerna i Sveriges nuvarande handlingsplan. Ändå har det varit helt tyst från föregående och nuvarande regering om just kvinnor, fred och säkerhetsagendan relaterat till både Ukraina och Ryssland och till den säkerhetspolitiska debatten i Sverige.

Den nuvarande regeringen övergav den feministiska utrikespolitiken när de tillträdde, men var tydliga med att jämställdhet fortsatt ska vara en prioritet för Sverige i utrikespolitiken. Nu är det upp till bevis.

I årets utrikesdeklaration behöver regeringen:

• Visa förståelse för kvinnor, fred och säkerhetsagendan och dess centralitet i allt som har med fred och säkerhet att göra, inte minst i relation till Ukraina.
• Ha tydlig ambition om att förverkliga agendan genom fokus på kvinnors deltagande och jämställdhetsarbete som avgörande för konfliktförebyggande på alla nivåer.
• Göra åtaganden om att öka synlighet och resurssättning till arbetet med agendan. Goda exempel är i form av stöd till feministiskt civilsamhälle och kvinnors fredsarbete och satsningar på att möjliggöra för ett brett och meningsfullt deltagande av kvinnor, och andra marginaliserade grupper, i fredsförhandlingar mellan Ukraina och Ryssland när det blir aktuellt.

Kärnvapen och Nato

Kärnvapen är massförstörelsevapen. Inget abstrakt, militär-jargong-tungt nyspråk om avskräckning, konfliktavhållning, ”små” kärnvapen eller säkerhetsgarantier kan komma ifrån det faktum att kärnvapen har katastrofala humanitära konsekvenser. Det har sedan 60-talet varit en tydlig linje i svensk utrikespolitik att stå upp för nedrustning av kärnvapen. Carl Bildt sade som moderat utrikesminister år 2014 att ”Sverige verkar för en värld fri från kärnvapen” och Ann Linde sade som socialdemokratisk utrikesminister år 2022 att ”kärnvapenhotet är en verklighet och vi måste fortsätta med våra ansträngningar inom nedrustning. Målet är en värld fri från kärnvapen.”

Det självklara när en auktoritär kärnvapenstat, Ryssland, attackerar en icke-kärnvapenstat, Ukraina (och dessutom hotar att använda kärnvapen) borde vara att öka sina ansträngningar för kärnvapennedrustning. I kris kan fönster till förändring öppnas. Istället har Sverige det senaste året tappat bort både riktning och ryggrad i frågan och har låtit Natoansökan undergräva nedrustningsarbetet. Sverige måste fortsätta stå upp för att kärnvapen alltid är oacceptabla.

I årets utrikesdeklaration behöver regeringen:

• Deklarera att Sverige kommer att fortsätta verka för en värld fri från kärnvapen oavsett medlemstatus i Nato.
• Tydliggöra att kärnvapen aldrig kommer att accepteras på svenskt territorium och att Sverige inte ska delta i att planera att, öva på eller genomföra kärnvapenangrepp.
• Garantera att Sveriges nedrustningspolitik fortsatt ska vara självständig, oavsett eventuellt Natomedlemskap.
• Fördöma Rysslands oacceptabla hot om att använda kärnvapen.

Partierna i den nuvarande regeringen har länge varit för ett svenskt Natomedlemskap. Deras iver bör inte låta dem göra de eftergifter vi nu ser, som minskar den demokrati och det självbestämmande för Sverige som de säger sig vilja skydda genom Natomedlemskapet.

I årets utrikesdeklaration bör regeringen:

• Annonsera en paus i ansökningsförfarandet till Nato till dess Natos medlemsstater garanterar att ett medlemskap i Nato inte innebär att Natoländer utmanar eller underminerar Sveriges självständighet och självbestämmande.

Demokrati och civilsamhälle

Demokratin i världen minskar till följd av en ökad auktoritär styrning. Ett sätt det sker på är genom att civilsamhällets demokratiska utrymme minskar och aktivt begränsas. För att uppnå hållbar fred och stärka den demokratiska utvecklingen är det demokratiska civilsamhället avgörande.

Regeringen måste tydligt stå upp för mänskliga rättigheter, inklusive rätten att organisera sig, och vara en aktiv allierad till civilsamhället på alla nivåer genom att avsätta resurser, samverka, lyssna och skapa utrymme på offentliga och internationella plattformar. Särskilt fokus måste ligga på kvinnors och minoritetsgruppers organisering.

I årets utrikesdeklaration behöver regeringen:

• Tydligt erkänna civilsamhällets avgörande roll för att uppnå hållbar fred och demokrati.
• Signalera om ökade resurser till det globala civilsamhället.
• Tydliggöra att Natomedlemskapet inte får, eller kommer, genomföras på bekostnad av demokrati, mänskliga rättigheter eller rättsstatens principer i Sverige eller på andra platser.