Sverige genomför nu den största militära upprustningen på över ett halvt sekel: Natomedlemskapet, det bilaterala avtalet med USA (DCA) och rekordstora försvarsinvesteringar. Besluten beskrivs som nödvändiga för säkerheten, men vems säkerhet är det som räknas? Vår nya rapport Försvarspolitikens konsekvenser för jämställdhet i Sverige visar att försvarspolitiken riskerar att försvaga kvinnors säkerhet och fördjupa ojämställdheten.
Försvars- och säkerhetspolitik är en av Sveriges mest mansdominerade arenor. När makt flyttas från civila till militära aktörer förstärks denna obalans. Besluten fattas av män, utifrån mäns perspektiv på säkerhet. Men säkerhet handlar inte bara om territorium, utan också om att kunna leva fritt från våld och ekonomisk utsatthet, något som militär upprustning inte kan åstadkomma utan snarare riskerar att förstärka.
Regeringens påstående att försvarspolitiken inte påverkar jämställdheten är felaktigt. Besluten har direkta konsekvenser för hur makt och resurser fördelas i samhället och därmed kvinnors liv. Att blunda för detta riskerar att göra Sverige mindre jämställt, och därmed mindre säkert. Jämställdhet är avgörande för att minska risken för våld och väpnade konflikter.
Läs hela vår debattartikel i Altinget.
