År 2021 betyder att det är nio år till etappmålet 2030 då FN:s klimatpanel menar att utsläppen bör ha halverats. Rapport efter rapport visar att läget är akut och omedelbara åtgärder behövs för att kunna bemöta klimatförändringarna, vars konsekvenser blir mer och mer synliga för varje dag som går. De som drabbas värst är de som har förorenat minst. Klimat- och miljörörelser har ett viktigt uppdrag, att driva på för en drastisk förändring, men om aktivismen inte är antirasistisk och feministisk riskerar den att bli en grogrund för högerextrema idéer.
Denna text publicerades i Fred&Frihet nr 2-3, 2021. Med anledning av klimattoppmötet i Glasgow, COP26, sätter vi klimatkrisen och kopplingarna till fred och konflikt i fokus.
TEXT: Deborah Solomon
Ekofascism
Ekofascism är ett begrepp som har kommit att användas mer och mer, i synnerhet efter terrordåden i Christchurch som utfördes av en gärningsman som själv kallade sig ekofascist. Begreppet syftar främst på personer som värnar om naturen och miljön, med bakgrund i en fascistisk ideologi, men kan också syfta på klimataktivister som tar till auktoritära och våldsamma metoder. Trots att miljöaktivism ofta kopplas till vänsterpolitik och att klimatförnekare ofta kategoriseras som högerpopulister är ekofascism en del av en nazistisk ideologi.
Ekofascism bygger på idéer om 1) populationsbegränsning, 2) naturromantik och tradition, och 3) idéer om att naturen är den vita rasens domän. Idén om populationsbegränsning grundades i Thomas Maltthus teori om att befolkningen växer för snabbt för att naturresurserna ska räcka till, och att ökningen kommer att leda till svält och fattigdom. Trots att teorin motbevisats och kritiserats av bland andra den amerikanska vetenskapsakademin som menar att även om miljarder av människor plötsligt försvann skulle effekten på klimatförändringarna vara ytterst liten, samt forskare från Princeton University som menar att det är en liten grupp av väldigt rika som konsumerar mest och därför har mest påverkan på klimatförändringarna, har många fortsatt bygga argument på den. Detta har lett till begrepp som till exempel ’flerbarnsskam’. Begreppet myntades av Hanne Kjöller i Dagens Nyheter 2019 i relation till det mycket omskrivna ordet ’flygskam’, som ett sätt att lyfta att människor borde avstå från att skaffa barn för att rädda klimatet.
”Eftersom ideologin bygger på antihumanistiska ideal ses människor som ett virus”
Ekofascister tror på populationsbegränsning och använder det för att sprida främlingsfientliga budskap när det gäller invandring men också kritik och exotifiering av människor i det »globala syd«. Den senare gruppen framställs som en enhetlig grupp, en homogen »andre« som inte bryr sig om klimatet och föder många barn. Helt enkelt en konstgjord grupp som används som syndabock. Eftersom ideologin bygger på antihumanistiska ideal ses människor som ett virus som jorden måste botas ifrån, och att konsekvenserna av klimatförändring är jordens sätt att bota sig själv. Samtidigt framförs också idéen om att »den vita rasen« utrotas och ersätts både av människor i det globala syd och de som invandrar till det egna landet. Därför finns den tillsynes motsägelsefulla viljan om att vita kvinnor ska föda fler barn och begränsas till att vara mödrar. Detta för att förhindra den uppfattade utplåningen av den vita rasen.
Foto: Francesca Di Pasqua, Unsplash
Detta leder till den andra delen av ekofascism, nämligen längtan tillbaka till gamla traditioner och romantisering av naturen. I den forna antisemitiska och nationalistiska Völkischrörelsen (folkets rörelse) från 1800-talet sågs modernisering och den industriella revolutionen som ett judiskt påfund. I samtida högerextrema rörelser kan detta ses i olika subkulturer såsom »cottage-core« – en modeestetik och rörelse som byggs på en romantisering av ett idealiserat landsbygdsliv – men också i nynazistiska slagord som »reject modernity, embrace tradition« som nu används på nätet i olika memes (ett internetfenomen bestående av en bild eller video med en kort text, syftar ofta till att uttrycka en känsla). Den tredje pelaren inom ekofascistisk ideologi, etnonationalism, bygger på idén om att naturen är den vita rasens domän och baseras på blod- och jordideologin, en tysk nazistisk ideologi som byggde på att en nation som definieras av rasen (blod) ska förenas med dess »rätta« bosättningsområde (jord). Detta kan komma till uttryck genom motstånd till invandring, då det ses leda till att den vita befolkningen ersätts och därmed också dess rättighet till jorden/naturen.
Den ekofascistiska ideologin kan verka främmande och något som bara finns att läsa om i historieböcker, men faktum är att ekofascistiska grupper försöker infiltrera klimatrörelser. I en kartläggning av ekofascistisk propaganda på sociala medier, som publicerats av FOI – Ekofascism. En studie av propaganda i digitala miljöer – är utopi det mest förekommande temat, men även såväl våld som livsstil och fredliga aktioner. I dessa inlägg ges det odlingstips, recept och miljövänliga alternativ samt uppmaningar till olika initiativ såsom skräpplockning som ett sätt att stegvis locka nya personer till den ekofascistiska ideologin. Vi står i ett nödläge. Klimatförändringarna måste åtgärdas omedelbart och vi har inte råd att vänta. Men utan ett antirasistiskt och feministiskt perspektiv kommer vi att lämna ett tomrum för högerextremismen att växa, och det har vi inte råd med heller.
