« »

COP26: Kvinnor, fred och säkerhetsagendan måste inkluderas i klimatarbetet

2021-11-02

Klimatförändringar kan vara en bidragande orsak till konflikter och våld. Klimatförändringar leder, och kommer alltmer att leda, till knappa resurser som i sin tur kan skapa konflikter, våld och påtvingad migration. FN:s miljöprogram (UNEP) har uppskattat att minst 40 procent av alla inomstatliga konflikter under de senaste 60 åren haft en direkt koppling till naturresurser. Då många sviktande stater nu utsätts för ytterligare påfrestningar på grund av klimatförändringar, inklusive ökad resursbrist och livsmedelsosäkerhet, är risken för att spänningar förvärras eller nya konflikter uppstår överväldigande.

Det finns tydliga genusaspekter som måste synliggöras i relation till naturkatastrofer och därmed klimatförändringar. När tsunamin drabbade flera länder i Asien 2004 dog på vissa platser fyra gånger så många kvinnor som män. Det fanns olika orsaker, alla med könade aspekter. Efter tyfonen Haiyan på Filippinerna 2013 utsattes kvinnor och flickor för sexuellt och genusrelaterat våld i evakueringscentren. Eftersom klimatförändringar leder till mer extremt väder visar dessa exempel på typer av fysiskt och direkt våld som kommer att bli allt vanligare när klimatet fortsätter att förändras. Det gäller också klimatrelaterade risker som stigande havsnivåer eller torka som tvingar människor att migrera, vilket i sin tur utsätter kvinnor och flickor specifika hot vad gäller exempelvis sexuellt och genusbaserat våld.

Genusaspekter har fått ökad uppmärksamhet inom olika klimatramverk. Till exempel har Parisavtalet etablerat en Gender Action Plan (GAP). Den behandlar dock inte klimatförändringarna som ett hot mot fred och säkerhet, utan fokuserar på deltagande. I Pekingplattformen från 1995 diskuteras global uppvärmning och avsnittet ”Miljö och kvinnor” lyfter fram flera utmaningar som är relaterade till klimatförändringar, säkerhet och kvinnors rättigheter. Även i förordet till resolution 2242 erkänns klimatförändringarnas konsekvenser för global fred och säkerhet. Vidare framhäver FN:s kvinnokonventionen (CEDAW), särskilt den allmänna rekommendationen nr 37 (2018), genusrelaterade dimensioner och behovet av att stater ser till att ”human rights of women and girls are respected, protected and fulfilled in accordance with international law”, när det gäller att hantera och förebygga klimatförändringar.

Klimatförändringar bör inkluderas som ett centralt hot inom Sveriges nationella handlingsplan för kvinnor, fred och säkerhet både vad gäller omedelbara och mer långsiktiga effekter på kvinnors liv, rättigheter och säkerhet, samt på konflikter. Kravet på kvinnors deltagande bör även omfatta byggandet av klimatfred och klimatbeständiga samhällen, där kvinnors expertis och erfarenheter måste ta plats. Allt klimatarbete måste inkludera ett genusperspektiv och stater och det internationella samfundet måste bli bättre på att se kopplingen mellan klimat och konflikt ur ett genusperspektiv. På samma sätt måste traditionell säkerhets- och försvarspolitisk inverkan på miljö och klimat synliggöras, granskas och åtgärdas.

Våra rekommendationer hittar du i FN:s agenda för kvinnor, fred och säkerhet – så kan Sverige driva en mer inkluderande och progressiv politik (PDF)

TAGS →
 

© 2020 IKFF | Alla rättigheter reserverade | Om hemsidan | Webbansvarig