Flickor och kvinnor drabbas särskilt hårt i humanitära kriser, men deras deltagande saknas helt i regeringens reformagenda. När den nya strategin för humanitärt bistånd nu tas fram, uppmanar IKFF och sex andra kvinnorättsorganisationer regeringen att säkerställa att flickor och kvinnor inkluderas både i arbetet och beslutsfattandet i humanitära kriser.
Den här debattartikeln publicerade i Altinget den 12 mars 2025.
Även om flickor och kvinnor är särskilt utsatta i humanitära kriser, nämns inte en enda gång i regeringens reformagenda för biståndet hur flickor och kvinnor ska involveras i arbetet eller i beslutsfattandet i humanitära kriser. Inte heller tas detta upp i den utrikespolitiska deklarationen från februari i år. Det är oroande eftersom det står i regeringens handlingsplan för kvinnor, fred och säkerhet att kvinnors deltagande i krishantering är prioriterat.
Antalet flickor och kvinnor som lever i konfliktdrabbade områden har ökat med 50 procent de senaste fem åren enligt FN. I krig och katastrofer är flickor och kvinnor särskilt utsatta. I vårt arbete ser vi hur gravida kvinnor i Gaza tvingas genomgå kejsarsnitt utan bedövning, hur sexuellt våld används som vapen i Haiti och hur flickor tvingas till sex för att få mat på Afrikas horn.
Om flickors och kvinnors perspektiv inte tas in i humanitära kriser riskerar deras behov att förbises, vilket förvärrar deras situation. Det är flickor och kvinnor som är särskilt utsatta i kriser, och därför är det också flickorna och kvinnorna som bäst vet vad som behövs.
Sverige har en unik möjlighet
Att bortse från flickors och kvinnors deltagande i humanitära kriser är inte bara skadligt utan också ineffektivt. Deras kunskap och erfarenhet är avgörande för att utveckla hållbara lösningar.
Det är lokala kvinnorättsorganisationer och kvinnoledda grupper som har kännedom om och förståelse för vilka akuta behov som är störst, samt möjlighet att arbeta långsiktigt för jämställdhet. Dessutom är de ofta de första att ge stöd till flickor och kvinnor utsatta för könsbaserat våld. Även äldre kvinnor spelar en viktig roll i att bevara den sociala sammanhållningen i det kaos som uppstår efter krig och katastrofer.
Med USA:s tillbakadragande som humanitär aktör skapas ett vakuum som särskilt påverkar flickors och kvinnors rättigheter. Det är nu viktigare än någonsin att Sverige, som en av världens största humanitära givare, ser till att flickor och kvinnor är med och fattar besluten i humanitära insatser.
Sverige har en unik möjlighet att leda vägen och säkerställa att alla flickor och kvinnor, oavsett konflikt, får det skydd de har rätt till. Men för att detta ska bli verklighet måste Sverige ta konkreta steg för att stärka flickors och kvinnors delaktighet i humanitära kriser.
Stärk flickors och kvinnors rätt till skydd
Under 2025 löper Strategin för Sveriges humanitära bistånd genom Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) ut. Här har regeringen en chans att verkligen visa att de prioriterar att skydda flickor och kvinnor i humanitära kriser och att stärka det som saknas i reformagendan.
Vi uppmanar därför Sveriges biståndsminister, Benjamin Dousa (M), och utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) att i Sveriges strategi för det humanitära biståndet genom Sida stärka flickors och kvinnors rätt till skydd i humanitära kriser genom att säkerställa att flickor och kvinnor i alla åldrar får vara delaktiga i arbetet under humanitära kriser samt att se till att flickor och kvinnor är med och fattar besluten i humanitära insatser.
Undertecknare
Jennifer Vidmo, Generalsekreterare, ActionAid
Desirée Sterner, Ordförande, Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet, IKFF
Petra Tötterman Andorff, Generalsekreterare, Kvinna till Kvinna
Anna Lindqvist, Verksamhetschef, Män
Malin Pihlström, Kanslichef, Operation 1325
Prudence Woodford-Berger, Ordförande, PRO Global
Susannah Sjöberg, Generalsekreterare, Sveriges Kvinnoorganisationer
