Trots tydliga risker för ökad trafficking, sexhandel och våld mot kvinnor har jämställdhetsperspektivet helt saknats i besluten om Nato och det svenska försvars- och samarbetsavtalet med USA. Det menar Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet.
– Inga organisationer eller myndigheter som arbetar med jämställdhet tillfrågades inför Sveriges Nato-inträde, konstaterar Malin Nilsson, generalsekreterare för Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet (IKFF).
I Medelhavsmuseets hörsal, bara ett stenkast från Riksdagen, Utrikesdepartementet och Sagerska huset, presenterades den 27 augusti IKFF:s rapport om militariseringen i Sverige. Kritiken är hård mot regeringens brist på jämställdhetsperspektiv i försvarspolitiken.
– Om man inte ställer frågorna om jämställdhet kommer heller inte svaren. När vi väl gjorde det var det som att de aldrig tog slut, säger Nilsson.
Rapporten, som är finansierad av Jämställdhetsmyndigheten, visar att kvinnor generellt är mer negativa till upprustning än män. Män utgör å sin sida nästan 80 procent av de anställda inom försvarsindustrin och dess intresseorganisationer. Vid fredsförhandlingar är knappt var tionde deltagare kvinna – och en stor del av dem återfinns i en och samma konflikt: Colombias inbördeskrig.
Samtidigt konstateras i rapporten att vårdens försvarslinjer domineras av kvinnor. Under covidpandemin var en betydande majoritet av sjuksköterskorna och läkarna som räddade liv kvinnor. Samma kvinnor som vid ett eventuellt krig kommer att hålla i gång sjukvården.
Läs hela artikeln i tidningen Vi.
