Nato - IKFF

IKFF motsätter sig ett svenskt medlemskap i Nato. Vår ståndpunkt att Sverige inte ska gå med i Nato utgår ifrån att det helt enkelt inte bygger fred. Det krävs ett enormt förändringsarbete i Ryssland och andra krigförande stater för att skapa fred och säkerhet så att de inte längre utgör ett hot mot sin eller andras befolkning. Det arbetet gör vi bäst genom diplomati och stöd till det demokratiska civilsamhället, inte genom att hota med militärt våld.

I krig eller kris, när situationer är akuta, är det svårare att se långsiktigt och fatta genomtänkta beslut. Det kräver extra mycket att hålla huvudet kallt. Sverige militariseras i en ökande takt, och med militariseringen följer minskat demokratiskt utrymme, ökad villighet att använda våld, omfördelning av resurser från civil till militär verksamhet samt en ökad rädsla och osäkerhet i samhället.

Oavsett om Sverige är medlem i Nato eller inte så behöver vi fortsätta att utmana, motarbeta och presentera alternativ till den militarisering som sker både i Sverige och i Nato. IKFF folkbildar kring vad Nato är och vad ett medlemskap innebär och arbetar med att synliggöra vilka konsekvenser ett Natomedlemskap skulle få, och att främja de fredliga alternativ som finns till militarism och militärallianser.

Den ena dagen hette det att freden var tryggad, den andra att kriget var oundvikligt. De flesta hyllade det senare. Inte så mycket därför att förhållandena pekade på nödvändigheten av ett blodigt avgörande, men när ordet ”krig” nu en gång uttalats slutar kedjan av händelser oftast i just krig. Man matar odjuret i mörkret. Till slut kryper nästan alltid besten fram och vill ha mer.

Bertha von Suttner, Ned med vapnen, 1889

Argument mot Nato

Vi har publicerat en argumentationsguide mot Natomedlemskap, som du kan läsa nedan under respektive rubrik. För en mer ingående analys finns vårt remissvar om Natomedlemskapet från november 2022.

Beslutsprocessen och opinionen

Att gå med i Nato ett jättestort och oåterkalleligt beslut, som bryter mot 70 år av en starkt förankrad alliansfrihet och har konsekvenser långt in i framtiden.

Det är oacceptabelt att plötsligt påbörja en snabbprocess för att ändra hela den svenska säkerhetspolitiken efter sju veckors krig, och försöka slutföra den under krigets tolfte vecka. Det är en enormt lång tid för Ukraina att befinna sig i krig, och en desperat kort beslutsprocess för ett så stort beslut som ett Nato-medlemskap skulle innebära. Sverige är inte i krig, och vi har tid att tänka efter och fatta bättre beslut.

Konsekvenser av den svenska ansökan till Nato har gjort sig tydligare inte minst i form av Turkiets påtryckningar, som påverkar självbestämmande, rättsstatens principer, demonstrations- och föreningsfriheten i Sverige och säkerheten för människor som Sverige utlämnat till Turkiet.

Ett Natomedlemskap behöver sättas i kontext för att det ska bli begripligt vad det innebär. I opinionsmätningarna som genomfördes under våren 2022 presenteras inget alternativ till Nato. När Natomedlemskap presenteras som den enda åtgärd som går att vidta för att hantera den osäkra situation som världen befinner sig i, blir det lätt ett frestande alternativ jämfört med att inte göra något. Det finns dock alternativ, och de är fortfarande möjliga.

Beslut måste fattas utifrån vad som är bäst för att uppnå det långsiktiga målet: fred. Vad som bygger fred – investeringar i människor och samhällen i stället för i våld och vapen – har inte förändrats för att Ryssland startar ett nytt krig.

Militärallianser bygger inte fred

Fred kan inte byggas med militära medel och krig.

Fred skapas genom att förebygga att väpnade konflikter bryter ut, med avspänning och genom att bygga trygga och demokratiska samhällen fria från våld.

Att gå med i Nato presenteras som ett “enkelt” svar på en extremt komplex situation. Det finns inga enkla lösningar när det handlar om att skapa fred. Fredsbyggande och konfliktförebyggande tar tid och resurser och måste innefatta alla delar av ett samhälle. Resurser som läggs på Nato är resurser som inte kan läggas på att bygga hållbar fred.

Genom sin alliansfrihet har Sverige haft möjlighet att verka för fred, avspänning och bedriva en självständig utrikespolitik. Den friheten skulle vi förlora som Natomedlemmar, då vi istället skulle behöva kompromissa med de allt mindre demokratiska Polen och Ungern, auktoritära Turkiet, och kärnvapenstaterna USA, Storbritannien och Frankrike.

Nato bygger på hotet om kärnvapen

Nato är en kärnvapenallians.

Precis som under kalla kriget finns hela tiden ett hot om att eskalera en väpnad konflikt till att kärnvapen används. Att hota med kärnvapen är att hota att begå krigsbrott och massmord på civila.

Att gå med i Nato skulle innebära att Sverige går med i en kärnvapenallians, legitimerar Natos kärnvapenparaply och hotet om kärnvapenanvändning mot Sverige ökar därmed. Vidare innebär det att svenska soldater deltar i Natoövningar där kärnvapen ingår och förberedas för att delta i att utplåna hela städer, som skedde i Hiroshima och Nagasaki.

Kärnvapen är ett hinder för fredlig konfliktlösning. Genom hotet från kärnvapen kan åtgärder blockeras och förhindras om de inte är i linje med en kärnvapenstats nationella intressen.

Om Sverige gick med i Nato skulle vi riskera att få kärnvapen på svensk mark, i hamnar och luftrum. Det är regeringens som fattar beslut om ifall kärnvapen ska tillåtas föras in i Sverige. Utan ett tydligt förbud mot kärnvapen i Sverige har vi inga garantier för att denna eller kommande regeringar inte skulle fatta ett sådant beslut i framtiden. Det skulle dels utsätta Sveriges befolkning och natur för risken för en olycka, och göra Sverige till ett militärstrategiskt mål i en konflikt där Nato var iblandad. Genom att stå utanför Nato och hålla fast vid att inga kärnvapen är tillåtna på svenskt territorium undviker vi att göra Sverige till en militär måltavla.

Nato förhindrar självbestämmande över utrikes- och säkerhetspolitiken

Nato är en mellanstatlig organisation utan demokratiskt inflytande eller ansvarsutkrävande.

Säkerhets- och försvarspolitik omgärdas av mycket sekretess och det är svårt att få tillgång till information om vad Nato gör och konsekvenser av Natos agerande, liksom om beslutsprocesser. Ett medlemskap i Nato skulle innebära mindre demokratiskt inflytande för folket över Sveriges utrikes- och säkerhetspolitik och försvåra för Sverige att hålla sig utanför en väpnad konflikt, agera medlare eller verka för fredsförhandlingar.

Natostaterna var hårt hållna av “allianspiskan” under förhandlingarna om ett kärnvapenförbud i FN. Centerpartiets historiskt starka röst för kärnvapennedrustning, tystnade efter deras beslut om att arbeta för ett svenskt Natomedlemskap år 2015.

Det finns ingen transparens i Nato. Det är svårt och ofta omöjligt för civilsamhället, eller till och med parlamentariker i medlemsländerna, att få tillgång till information om beslut som fattas där. Om Sverige var medlem i Nato skulle vi inte få tillgång till information om vilka beslut som fattas som berör Sveriges säkerhet, hur de besluten fattades, på vilket underlag eller vilka som fattade dem.

Jämställdhet, krig och fred

Militären är en mansdominerad institution.

Ju mer beslutsfattande och makt som överlåts åt militären, desto mindre inflytande har kvinnor och andra grupper som är underrepresenterade där över Sveriges säkerhetspolitik.

Militärbaser och andra platser där militärer samlas eller stationeras utgör direkta hot mot säkerheten för kvinnor och transpersoner, eftersom prostitution och annan exploatering ökar omkring militärbaser. Sexuella övergrepp och annat genusbaserat våld är vanligt inom militären.

Kvinnor är överrepresenterade i den offentliga sektorn. När resurser omfördelas från offentlig sektor till militären drabbar det dem som arbetar där. När den offentliga sektorn är otillräcklig och saknar resurser att ta hand om människor i samhället är det kvinnor som bär det mesta obetalda omsorgsarbetet. Det går ut över kvinnors hälsa, ekonomi och möjlighet att engagera sig politiskt.

Upprustning går direkt ut över jämställdheten genom att flytta beslutsfattande och makt till mansdominerade sfärer och försvåra många kvinnors livssituation. Jämställdhet är en av de viktigaste konfliktförebyggande åtgärderna som finns. Att minska jämställdheten till förmån för upprustning ökar vår sårbarhet för väpnade konflikter.

Militären får de resurser som människor saknar

Nato kräver att Sveriges försvarsutgifter ska uppgå till 2 procent av BNP.

Det handlar om att gå från cirka 70 miljarder per år till cirka 110 miljarder per år. Det är enorma summor och ska tas av statliga medel. Det kommer behöva tas antingen genom ökade skatteintäkter eller från andra delar av budgeten, alltså från annan verksamhet som exempelvis skola, vård, omsorg, infrastruktur, bistånd och klimatomställning.

Att lägga enorma resurser på militär upprustning är bara logiskt utifrån ett perspektiv där säkerhet handlar om nationell säkerhet, säkerhet för ett lands gränser mot en yttre fiende. Utifrån det vi ser ske i Ukraina är det lätt att råka tro att det är det största säkerhetshotet som Sverige står inför också. Om vi lyfter blicken blir bilden en annan.

Människors säkerhet hotas av krisen inom vården, inte minst förlossningsvården. Människors säkerhet hotas av vapenspridningen och skjutningarna som pågår i Sverige, där socialtjänst, skola och föreningsliv skriker efter resurser för att kunna förebygga våldet. Människors framtid hotas av klimatförändringarna, och världens stater har konsekvent misslyckats med att ge tillräckliga resurser för att motverka effekterna av den globala uppvärmningen. Varför saknas pengar till att ta hand om våra liv och framtid, om det finns 40 miljarder kronor om året till militär upprustning och Nato?

Militär upprustning driver på klimatförändringarna

Att öka militära aktiviteter innebär att vi aktivt och medvetet förstör klimatet.

Snabba, djupgående och omedelbara minskningar av utsläpp av växthusgasen krävs i alla sektorer, enligt IPCC:s (FN:s klimatpanel) senaste rapport. Militären är oerhört energikrävande och koldioxidtung, och har stor påverkan på miljön.

I dagsläget är Försvarsmakten undantagen krav på redovisning av sina klimatavtryck vilket innebär att vi inte vet exakt hur mycket vi släpper ut, bara att det är över nivån för att klara av att hålla oss under de 1,5 grader i temperaturökning som krävs för att undvika en fullskalig klimatkatastrof.

Klimatförändringarna leder till livsmedelsosäkerhet, att människor behöver flytta och fly, extremväder och svält. Det i sin tur ökar risken för konflikter och väpnade konflikter. Klimatförändringarna är ett säkerhetshot direkt för människor och ett hot mot internationell fred och säkerhet. Militär upprustning skapar framtida osäkerhet och ökar risken för framtida väpnade konflikter.

Ryssland som ett hot

Ryssland leds av en auktoritär regim, som är ett hot mot den ryska befolkningen likväl som mot befolkningarna i omkringliggande länder.

För att förändra detta så att Ryssland inte längre utgör ett hot, behöver vi investera i att förändra det ryska samhället i demokratisk och fredlig riktning. Det kan inte Nato göra.

Det svenska stödet till det ryska civilsamhället har halverats sedan mitten av 00-talet, alltså under samma period som Putin har ökat sin makt och styrt Ryssland i en alltmer auktoritär riktning som nu utmynnat i en invasion av Ukraina. Demokrati och mänskliga rättigheter kan inte byggas med militära medel, och att minska stödet till civilsamhälle och andra aktörer som verkar för fred och demokrati gör att Putin kan fortsätta agera på samma sätt. Det är tydligt att Putin ser civilsamhället som ett hot. Det visar den kraft för förändring som det kan ha.

Vi ser fortsatt inget direkt militärt hot mot Sverige. Sverige kan genom fokus på utrikespolitik, diplomati, medling och samarbete agera för att Sverige även i framtiden inte ska stå inför militära hot. Att gå med i Nato riskerar att göra Sverige till en militär måltavla i konflikter där andra Nato-länder är involverade och öka risken att Sverige hotas militärt.

Remissvar om Sveriges medlemskap i Nato

Den 16 november 2022 skickade IKFF in ett remissvar på Sveriges medlemskap i Nato (Ds 2022:24). I vårt remissvar kritiserar vi beslutsprocessen inför Sveriges ansökan om medlemskap i Nato, de förändringar av Sveriges utrikes- och säkerhetspolitik som skett under ansökningsprocessen utifrån påtryckningar från Natos medlemsstater, och att många centrala perspektiv fortfarande saknas i det beslutsunderlag som nu läggs fram till riksdagen.

Vi pekar ut brister i promemorians säkerhetsanalys och föreslår områden som behöver utredas noggrannare innan ett informerat beslut om medlemskap i Nato kan fattas. De rör bland annat vilka metoder som bygger fred och säkerhet och hur militarism och upprustning påverkar fred, säkerhet och utveckling, jämställdhet, rättssäkerhet, ansvarsutkrävande, klimat och miljö.

Vi pekar även ut brister i promemorians konsekvensbedömning. Utifrån en bättre säkerhetsanalys synliggörs flera negativa konsekvenser av ett svenskt Natomedlemskap, även för de värden som promemorian menar att ett Natomedlemskap ska stärka. Vi beskriver områden som behöver utredas och betonar att ett Natomedlemskap inte kan tillåtas ha vilka konsekvenser som helst. Vi föreslår åtgärder som kan minska eller föregripa de konsekvenser som ett Natomedlemskap riskerar att innebära, exempelvis avseende kärnvapen.

Ladda ner

Har du frågor om remissvaret, eller vill använda dig av hela eller delar av texten i ditt eget arbete mot Nato? Kontakta vår ansvariga för politiskt påverkansarbete.

Lär dig mer

Natofieringens pris

Politisk enighet eftersträvas ofta när stater står inför en kris då snabba beslut behöver fattas. Frågan är vilket pris det har. Under Natoprocessen har meningsskiljaktigheter i säkerhetspolitiska frågor framställs som obefogade – eller till och med som hot mot rikets säkerhet.

I detta nummer fokuserar vi på vad som hände våren 2022 från ett demokratiskt, medialt och politiskt perspektiv.

Ladda ner Fred&Frihet nr 2-3 2022

Nato och kärnvapen

»Det militaristiska tänkandet får oss att tro att det bästa sättet att möta osäkerhet och aggressivitet är att gå ännu längre ner på den militaristiska vägen och tolka alla hot som direkta hot mot dig själv. Vad vi missar i den här analysen är att mer militarism bara gör oss ännu mer osäkra.«
– Cynthia Enloe, professor i statsvetenskap

Ladda ner Fred&Frihet nr 4 2016

IKFF gästar Fredspodden och pratar Nato

Avsnittet gästas av Malin Nilsson,  generalsekreterare på IKFF, som förklarar vad ett Natomedlemskap skulle innebära och vilka risker det finns med det. Gästar avsnittet gör också Linus Hagström, professor i statsvetenskap på Försvarshögskolan, som bland annat pratar om sin forskning kring den svenska Nato-debatten 2014-2018 och vilka risker det finns med att fatta snabba säkerhetspolitiska beslut. 

Läs mer och lyssna här.

Läs mer