Hur förbjuder vi bomber och påverkar människor? Det var temat på ICAN:s aktivistmöte i Paris 14–15 februari. Jag, Felicia och Cecilia från IKFF:s göteborgskrets var på plats. På konferensen var även Gabriella Irsten, IKFF:s politiska handläggare, Agnes Hellström från Svenska Freds, studentrepresentanterna Adina och Clara från Svenska Läkare mot Kärnvapens samt Samuel från SSU.
När vi kom fram registrerade vi oss och fick en tygpåse med block, program och en ICAN-mugg. Det bjöds på croissanter och kaffe. Överallt fanns genomtänkta detaljer, som att de sprayat ICAN och en pil på marken till lokalen. Det var inspirerande och gav energi till många av oss som arbetar ideellt med frågan.
Beatrice Fihn, generalsekreterare för ICAN, inledde mötet med att säga: Kolla er omkring. Här är fler än 300 aktivister och vi är många miljoner fler i världen. I rummet fanns aktivister från Norge, Tyskland, Brasilien, Demokratiska Republiken Kongo, Japan, Kanada och många fler länder. Det var både unga och äldre. Kärnvapenfrågan berör över generationsgränser.
Därefter pratade Setsuko Thurlow, överlevare från de amerikanska kärnvapenbomberna i Hiroshima. Det var otroligt starkt att höra henne berätta om sina minnen. Hennes vittnesmål om alla hennes klasskamrater som dog, människor som blivit till aska och personer som hade kroppsdelar hängandes gjorde det tydligare att vi måste förbjuda kärnvapen. Genom att belysa de humanitära konsekvenserna berör Setsuko med sin berättelse, hon berättar och återupplever sina minnen för att se till att det aldrig händer igen.
De två dagarna var fyllda med panelsamtal med aktivister från olika rörelser och delar av världen. Det handlade om att bekämpa maktstrukturer, skapa inkluderande rörelser och hur man kan använda kulturen som aktivism. Här kan du se samtliga panelsamtal.
Jag tar med mig känslan att vi är många som är samlade kring övertygelsen om att kärnvapen måste förbjudas. Jag känner en stor inspiration och inser vikten av att skapa allianser och inkluderande och representativa rörelser. Det blev även tydligt hur kärnvapenfrågan berör många av de orättvisor och problem vi idag bevittnar, klimatförändringarna, patriarkala strukturer, totalitära ledare, kolonialism och fattigdom. Sådana här möten är viktiga för att få inspiration men också för att känna att en tillhör en större rörelse. Jag bär också med mig att vi inte får glömma att det är vi som har rätt i den här frågan. Det handlar inte om sannolikheten att en kärnvapenattack kan ske utan risken att det faktiskt kan ske. Därför måste kärnvapen förbjudas.
I IKFF Göteborg håller vi just nu på att driva på att kommunfullmäktige ska gå med i ICAN:s stadsupprop som första staden i Sverige. Stadsuppropet ger städer möjlighet att visa stöd för FN:s kärnvapenkonvention. Några städer som redan anslutit sig är Oslo, Paris, Berlin, Barcelona, Washington DC, Hiroshima och Sydney. Stadsuppropet har startats för att belysa kärnvapenfrågans lokala natur, då städer utgör måltavlor för kärnvapen. Den 19 mars sker omröstningen.
Av: Felicia Johansson, ordförande IKFF Göteborg
