« »

Världens farligaste kvinnor – av Mariama Jobe

2015-11-06
Mariama Jobe framför texten Världens farligaste kvinnor som hon skrivit till IKFF:s 100 årsfirande. Foto: Mir Grebäck von Melen

Mariama Jobe framför sin text Världens farligaste kvinnor som hon skrivit till IKFF:s 100 årsfirande. Foto: Mir Grebäck von Melen

De kallar oss för ”Världens farligaste kvinnor”. Men jag tror de menar starkaste, ni vet de som river ner strukturer och skapar nya rum. Kvinnor av alla färger som skapar en rättvis värld. Kvinnor som bekämpar rasism, klassfrågor, sexism och alla formers förtryck samtidigt som deras eye-liner är felfri. Ni vet vilka jag pratar om, de ensamstående mammorna. Och eldsjälarna som räddar världen på jobbet och uppfostrar framtida stjärnor när de kommer hem.

Världens farligaste kvinnor har en stark stämma, en sluten näve som åker upp i skyn. Världen starkaste kvinnor kokos olja i håret och man ser deras afrikanska rötter längs ryggraden. De skapar forum i Sverige under namnen Svartkvinna, Black Vogue, Afrotalk osv. En fristad där jag känner mig välkommen och avskuren från vithetsnormen.

Världen starkaste kvinnor är svarta muslimska systrar som bemöter rasism, islamofobi och sexism varje dag i ett svep och ändå står kvar på sina två ben. Jag pratar om mina hijabis, de i sjal, burka, niqab, mina muslimska systrar. De som trots religionsfriheten som råder i samhället kämpar för sin rätt att praktisera deras religion.

Världens starkaste kvinna är min mamma, hon som gett mig denna tunga. Allah har sagt att hennes händer är vad man kallar hemma.

Världen starkaste kvinnor kallas för mamma, madre, anne, hoja, Fatou.

Världens farligaste kvinnor tar plats på mansdominerande arbetsplatser.

Världen starkaste kvinnor är Syriska mammor som förlorat allt under kriget, färdats över öppet hav i två veckor, tagit sig till Sverige och lär sig språket i hopp att börja om på nytt.

Världens starkaste kvinnor har östrogen och ett intellektuell som sträcker sig ut över horisonten. De är min horisont, min blåa lagun. Det är antalet kvinnliga presidenterna i Latinamerika som visar små flickor att man kan ta sig upp för en branta backen.

Världens starkaste kvinnor marscherar på gatorna i Indien, i Delhi, de får våldtäktsmän fängslade och gör allt i sin makt för att utrota synen av kvinnan som ett objekt. De som står i saris i världens alla färger och protesterar mot sexvåldet mot kvinnor.

Världen starkaste kvinnor är flickor som igår kväll blev kvinnor.

Världen starkaste kvinnor är mödrarna till de hundratals flickor i Nigeria som Boko haram inte återlämnat. Mödrar som fortfarande bär rött, som fortfarande sörjer, som fortfarande kräver rättvisa.

Världens farligaste kvinnor ser olika ut, de är, långa, korta, kurviga, smala, tystlåtna, utåtriktade, tillbakadragna men beslutsamma.

Men världens starkaste kvinnor är mänskliga, de gråter ibland, de har känslor, de är sårbara, precis som människor är. De bryts gång på gång ned och reser sig upp igen. De kanske haltar sig framåt, men oavsett så tar de sig framåt.

Trots detta så uppfattar samhället kvinnor som är ekonomiskt självständiga, högt uppsatta och akademiskt utbildade som hot. Små flickor som sitter längst fram i klassrum ses som hot. Mödrar i krig som gång på gång föder nya barn när deras tidigare dött ses som hot. Kvinnor som tar lika mycket plats som män ses som ett hot. Det är bland dessa förnedrande värderingar som okunskapen slår rot.

Detta är uråldriga åsikter om kvinnor som fanns mycket tidigare, genom normalisering av dessa fördomar lever de också vidare. Vi alla vet att dessa kvinnor i själva verket är riktiga krigare. Men det byggs inte statyer utav dessa eld själar, fast än tusentals kvinnor har offrat livet för att ge sina barn nya vägar. Nya möjligheter och förutsättningar som de växte utan. Så deras barn inte måste börja om på första rutan. Under krig är kvinnan konstant i fara, hon får sin själ utdragen från sina ben, tvingas begrava sina barn. De tas ifrån rätten att till och med vara ett barn. Det är vårt ansvar att ge våra systrar å bröder de resurser de behöver. Sverige är generösa som skänker fredsbistånd till krigsdrabbade länder, vi anordnar flyktingläger men dessa människor på flykt är en -> bieffekt av de skador vi orsakat, dessa kvinnor, män och barn vi har skadat. Av den vapenexport vi stått för, den vi är noga med att inte prata om.

De som skrivit historian vi läser idag är eliten, det har framför allt varit män, vita män… Idag har vi alla en penna i handen. På så sätt får vi skriva våra egna historieböcker och bläddra bland varandras självbiografier som de kommande generationerna kan ta del av. Det här är min. Vi gör detta genom sociala medier och på andra plattformar. Vissa gör det på scener som jag och andra på de stora torgen. Detta är en hyllning till alla de som kämpat innan mig, som kämpar idag och som kommer kämpa imorgon. Till de som har ögonen på priset. Till oss som för fram kampen på det rätta visset. Detta är för kvinnan som vägrade sitta längst bak i bussen eftersom som var svart. Detta är för Malala och byggt skolor. På sin korta tid har hon ändrat tusentals liv.

Dessa kvinnor är farliga, de är starka, de är förebilder och förtjänar alla ett kapitel i historieböckerna vi lämnar efter oss. Historieböcker som även jag hoppas jag hamnar i en vacker dag. Så vem är världens farligaste kvinna? A, ni kollar ju på henne.

Hon är kvinna.

Hon är Gambian.

Jag är en sångfågel.

Jag är en skribent och aktivist.

Jag är en storasyster men en lillasyster såväl.

Jag är dotter till två kungligheter.

Jag är muslim och en del av denna ummah.

Och å är jag så svart det bara går, som den becksvarta natten som inte försvinner när solen stiger.

Jag är så otroligt farlig.

Text: Mariama Jobe

Skriven till och framförd på Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihets (IKFF) 100 årsjubileum den 30 oktober 2015 på Nobelmuseet i Stockholm.

TAGS →
 

© 2015 IKFF | Alla rättigheter reserverade | Om hemsidan | webbansvarig