Fred och säkerhet är frågor som berör alla människor, ändå utgör män en överväldigande majoritet av dem som fattar beslut i dessa frågor. I fredsförhandlingar sätts agendan av de stridande parterna, av vilka de flesta är män. När kvinnor exkluderas från fredsprocesser hindras de från att vara med och forma framtiden för sina samhällen och viktig kunskap förloras i processen.

FN:s säkerhetsrådsagenda för kvinnor, fred och säkerhet handlar i grunden om att förebygga och stoppa krig, och att bygga hållbar fred. Säkerhetsrådsresolution 1325 antogs år 2000 efter påtryckningar från det globala civilsamhället att öka kvinnors meningsfulla deltagande i fredsprocesser och stärka kvinnors säkerhet.

Resolution 1325 handlar inte om att göra krig jämställt – den handlar om att bygga jämställd fred.

Resolution 1325 var den första i säkerhetsrådet som slog fast att kvinnors deltagande i beslutsfattande, fredsprocesser och konfliktförebyggande arbete är avgörande för att uppnå hållbar fred. Sedan dess har flera resolutioner antagits på området. Det är dessa resolutioner som tillsammans utgör den så kallade agendan för kvinnor, fred och säkerhet. Centralt i agendan är att FN och medlemsstaterna är skyldiga att arbeta för att öka kvinnors politiska deltagande, säkerställa skydd för kvinnor i väpnade konflikter samt förebygga väpnande konflikter. Resolutionerna brukar sägas vila på ”tre P:n”: Participation, Protection och Prevention, alltså deltagande, skydd och förebyggande. Stöd och återhämtning efter väpnad konflikt är också del av agendan. 

Agendan innebär ett nytt sätt att se på konflikt, säkerhet och fred. Den öppnar upp för frågor som: Vems säkerhet prioriteras vid militära lösningar på konflikter? Upplever män och kvinnor konflikt olika och i så fall varför? Hur skapas hållbar fred?

Only if women play a full and equal part can we build the foundations for enduring peace, development, good governance, human rights, and justice.

– Kofi Annan, FN:s tidigare generalsekreterare

IKFF arbetar för implementeringen av kvinnor, fred och säkerhetsagendan genom att stärka kunskapen om agendan bland svenska beslutsfattare och tjänstepersoner, ta fram analyser och policyrekommendationer till stöd för agendans genomförande och stötta finansieringen av kvinnors fredsbyggande arbete runt om i världen.

Kvinnor, fred och säkerhet i siffror

Mellan 1992 och 2019 var endast 13% av förhandlarna, 6% av medlarna och 6% av avtalsundertecknarna i fredsförhandlingar kvinnor.
Andelen fredsavtal med fokus på jämställdhet har ökat från 14% till 22%, 1995–2019.
Inom FN:s fredsinsatser har andelen kvinnor ökat från 3% till 5% för militärer och från 10% till 15% för poliser mellan 2015–2020.
Representationen av kvinnor i nationella parlament har ökat från 1%, till 25%, 2000–2020. I länder med väpnad konflikt ligger det på 19% för kvinnor.
Det totala bilaterala biståndet till jämställdhet i sköra kontexter har ökat, men biståndet till kvinnoorganisationer har stagnerat och utgör bara 0.2% av det totala bilaterala biståndet.
85 länder, 44% av FN:s medlemsstater, har tagit fram en nationell handlingsplan för agendan. Endast 24% har en tillhörande budget.
År 2019 ökade de globala militära utgifterna till totalt 1917 miljarder US dollar. Detta utgör den största årliga ökningen på ett decennium. Endast 30% av de nationella handlingsplanerna inkluderar nedrustning som ett fokusområde.
Av de 15 största ländernas samlade militära utgifter står USA för ungefär 38%.13 Världsbanken har räknat ut att den del USA spenderar på militär forskning och utveckling skulle räcka till att finansiera fem års jämställdhetsarbete i världens låginkomstländer.

Lär dig mer

Fördjupning

Analys av Sveriges handlingsplan 2024-2028

Sveriges nationella handlingsplan för genomförande av FN:s säkerhetsrådsresolution Kvinnor, Fred och Säkerhet, 2024-2028 – en analys av IKFF, Operation 1325 och Kvinna till Kvinna.

Analys av Sveriges handlingsplan för kvinnor, fred och säkerhet 2024-2028 (pdf)