Samtidigt som Kameruns befolkning förbereder sig för presidentval den sjunde oktober ökar våldet i landet. Majoriteten av Kameruns befolkning är fransktalande men i västra Kamerun lever en engelsktalande minoritet. De senaste månaderna har konflikten mellan engelsktalande separatistiska grupper och Kameruns säkerhetsstyrkor trappats upp. Filmer sprids nu på nätet och i sociala medier som visar människor som blir torterade och dödade och byar som bränns ner. Det har tidigare varit svårt att genom filmerna identifiera vem som är ansvarig för våldet och var det har ägt rum, men nu kommer uppgifter både från medier och från civilsamhällsorganisationer att Kameruns militär ligger bakom våld emot civila och separatister i de engelsktalande regionerna. Talespersoner för Kameruns regering avfärdar dock anklagelserna. Filmer visar även hur engelsktalande separatister dödar soldater och civila. Amnesty International rapporterar att 400 civila har mist livet i den pågående konflikten det senaste året. Sedan konflikten startade, i slutet av 2016, har även 160 soldater från Kameruns säkerhetsstyrkor dödats. Enligt UNHCR har över 20 000 kamerunier tvingast fly till grannlandet Nigeria. Vidare är hundratusentals på flykt inom landet.
Dagens konflikt har rötter i landets koloniala historia. Kamerun var tidigare under tyskt styre, men under första världskriget tog Frankrike och England över landet. Kamerun delades då upp i öst och väst där Frankrike styrde den mycket större östra delen och England den mindre västra delen på gränsen till Nigeria, som då också var under brittiskt styre. När Kamerun och Nigeria blev självständiga stater 1960, splittrades den tidigare brittiskt styrda regionen. Den norra delen röstade för att bli en del av Nigeria och den södra delen för att bli en del av det tidigare franskstyrda området, som bildade den nuvarande Republiken Kamerun.
Sedan bildandet av Republiken Kamerun har det periodvis varit spänt mellan den fransktalande och den engelsktalande delen av befolkningen, där den senare på grund av långvarig diskriminering, har krävt fler rättigheter och reformer. Den lågintensiva väpnade konflikt som nu förs och som flera människorättsorganisationer befarar kommer eskalera ytterligare fram till valet, började efter att kamerunska säkerhetsstyrkor svarade med våld emot fredliga protester hösten 2017. Protesterna startade redan 2016, då advokater, lärare och civila krävde att engelska skulle få talas i domstolar och i undervisningen på skolor i de västra regionerna. Fredliga demonstranter blev skjutna och dödade och hundratals människor fängslades. Sedan dess har våldet ökat och krav på självständighet har hörts allt starkare. Ambazonia Liberation Force (ALF) är en beväpnad engelsktalande separatistgrupp vars mål är att skapa landet Ambazonia. Separatisterna är dock inte enade och det existerar även flera mindre rebellergrupper.
Konflikten mellan engelsktalande separatister och säkerhetsstyrkor är dock inte det enda som skapar oroligheter i landet. Sedan 2014 har Kameruns militärelit Rapid Intervention Brigade (RIB) fört en offensiv militäraktion mot terroristgruppen Boko Haram i den allra nordligaste delen av landet. Boko Haram har dödat hundratals människor sedan de korsade gränsen från Nigeria och använder bland annat barn som självmordsbombare för att attackera moskéer, skolor och kontrollstationer. De senaste månaderna har det även rapporterats om att militären har dödat civila i jakten på Boko Haram, vilket har kunnat styrkas av flera filmer. Kameruns regering har avfärdat dessa uppgifter och beskyller de som spridit filmerna för att vilja misskreditera president Paul Biya inför det stundande presidentvalet.
President Biya har innehaft posten i 36 år och ställer den sjunde oktober upp till omval för vad som kan komma att bli hans sjunde mandatperiod. Biya och hans parti Cameroon People’s Democratic Movement (CPDM), har kunnat bibehålla makten genom att bland annat begränsa möjligheten för oppositionella grupper att organisera sig. I det förra presidentvalet, som hölls 2011, var valdeltagandet mycket lågt och enligt organisationen Freedom House har det rapporteras om ett valdeltagande runt 35 %. Val till parlamentet och lokala församlingar skulle även ha genförts under hösten 2018, men har blivit uppskjutna till 2019.
IKFF Kamerun arbetar för ett fredligt val
Mot denna bakgrund är IKFF Kameruns arbete av extra stor vikt. De senaste åren har IKFF Sverige haft ett nära samarbeten med IKFF Kamerun, med fokus på att stärka arbetet för kvinnors deltagande i freds- och säkerhetspolitiska processer. Sedan juni i år har vi ett gemensamt projekt, med stöd från Postkodsstiftelsen, där huvudfokus är kvinnors deltagande och konfliktförebyggande i relation till val. Vad som nu sker i Kamerun, en upptrappning av våld och konflikt inför valet, är ett välkänt fenomen. Att arbeta konfliktförebyggande är därmed helt avgörande för att demokratiska processer ska kunna genomföras under säkra och fredliga förhållanden. Kvinnor är i hög grad uteslutna från politiska processer i Kamerun. Därför finns det också ett stort behov av att öka antalet kvinnor som engagerar sig politiskt, genom att rösta, ställa upp som politiska kandidater, eller som valobservatörer. Syftet med projektet är därmed att öka kvinnors deltagande i fredsbyggande insatser och politiska processer samt att stärka kvinnorättsrörelsen. Detta görs genom metoden Women Situation Room (WSR), en konfliktförebyggande metod och process som pågår under hela valcykelen. WSR implementerades i Nigeria bland annat under valen 2015 med mycket lyckat resultat; arbetet ledde till minskat våld i samband med valet, en ökning av kvinnliga valobservatörer och gedigna strukturer för tidiga varningssignaler. De kommande månaderna kommer vi att publicera fler inlägg om IKFF:s arbete i Kamerun och självklart uppdaterar vi efter söndag hur valet gick.
Fakta WSR:
Women’s Situation Room (WSR) är en metod för att förebygga våld och väpnad konflikt i relation till politiska val. WSR är dels en långsiktig process för att öka kvinnors deltagande som väljare, politiska kandidater eller aktörer, informatörer eller observatörer, dels ett fysiskt rum, ett callcenter, dit våld och oroligheter kan rapporteras under valprocessen. WSR-modellen har blivit erkänd som ”best practice” inom konfliktförebyggande arbete av FN och andra internationella aktörer.
